Känslorna inför morgondagens lopp har verkligen svängt fram och tillbaka. Ska jag delta eller ska jag spara på kroppen? Mina knän som spökar och ryggen som inte är på topp. Men jag tycker inte om att ge upp när jag bestämt mig för något.

Efter träningen igår när jag kände av knäna trots en ganska kort runda, kändes det inte alls kul. Jag höll inte speciellt högt tempo men när jag kom in på löparbanan på IP så kom känningarna.

Och de senaste dagarna har ryggen kommit med lite krämpor. Men allt känns trots allt som muskulärt så med lite stretching hoppas jag på att jag ska vara brukbar imorgon.

Många skulle nog kalla mig idiot som ens planerar att genomföra loppet men jag vill inte ge upp. Men jag får nog sänka kraven lite. När jag läste i min bok "103 mentala metoder" fick jag lära mig att man ska sätta upp 3 typer av mål inför varje tävling.

Resultatmål: Jag planerar att komma i topp 4 av mina kollegor

Prestationsmål: Målet är att komma under 50, dvs springa på bättre tid än under premiärmilen

Känslomål: Känna att jag genomfört ett bra lopp

Det är svåra mål med tanke på hur min kropp mår. Men jag vill ju ändå utmanas. Jag stävar efter att klara 3 av 3 mål, men annars bara nå så många mål som möjligt. Frågan är om man kommer att kunna nå känslomålet om man misslyckas totalt med de 2 andra. Hade rygg och knän varit bättre hade målen varit mer hårt satta men nu är de lite lägre.

Jag hade funderingar på att spela basket idag med divsion 2 tjejerna som kommit in i klubben. Men jag valde att ta det lungt och ladda till imorgon, spara på kroppen. Så när jag kom hem satte jag igång med middagen i lugn och ro. Fick ett extrabarn till idag. Extrabarnen och dottern var och badade medan jag lagade mat. Idag skulle det bli libanesiska järpar med rostad paprika med bulgur och tsatziki. Jag började med att fixa kryddblandningen till järparna. Av blandnigen tog jag sedan en matsked.

Kryddblandingen består av:

1/2 tsk malen vitpeppar

1 tsk muskotnöt

2 tsk malen kryddnejlika

2 1/2 tsk malen kardemumma

2 1/2 tsk malen kanel

3 tsk spiskummin

3 tsk malen ingefära

Det som var kvar av kryddplandningen när jag blandat det med köttfärsen la jag i en burk för att använda vid annat tillfälle.

I övrigt i järparna hade jag 650g nötfärs, 2 gula lökar och 2/3 tsk salt. Innan jag formade järparna och stekte fick färsen vila en stund och dra åt sig alla kryddor.

Jag tycker att det blev riktigt bra. Paprikorna gick dock inte hem hos barnen. Receptet jag inspirerades av hade varken bulgur eller tsatziki, men jag tror att det är en bättre uppladdning inför imorgon om man tillsätter detta. Plus att det går hem mer hos barnen.

Lite just dance med barnen och faktiskt en stunds TV-tittande på Biggest Looser. Shit vad de har kämpat väl och snart är det final. Idag var det ett sådant där snyftprogram när de fick träffa sina nära och kära.

Jag känner mig ganska rörlig. Jag kan göra djupa knäböj och sitter någorlunda stadigt på huk med hälarna kvar i golvet. Även ryggstretching går bra och jag får armarna bakom öronen när jag stäcker upp armarna rakt upp. Men det är en kroppsdel som jag totalt glömt bort tidigare.

Idag har varit en riktig flängdag. Jag åkte till jobbet, var tvungen att åka iväg till ett annat kontor några mil bort en sväng, satt på min kontorsstol någon timme sen var det dags att ge sig iväg igen. Jag skulle på möte efter lunchen så jag var tvungen att köpa något på vägen som också kunde ätas gåendes. Första tanken var typ Mc Donald's eller likande. Men jag kom på att Blueberry har lunch också. Så jag stannade till där och köpte mig en Laxwrap med en smoothie.

Min Wrap innehöll:

Pink Floyd – Ekologisk lax från atlanten, grillad i ugn med örtsalt och citron. Kikärtstomp med broccoli, purjolök, äpple, hackad mandel och citron och vitlök. Aprikoschutney.

Till det fick man en smoothie och en pytteliten chokladbit. En meny på 99 kronor. När jag fick den i min hand trodde jag inte att jag skulle bli så mätt. Men jag blev tokmätt.

Efter mötet skulle jag åka och träna på Friskis, men var bara tvungen att springa förbi en affär (blev ett par affärer) för att köpa den hatt som min dotter önskar sig. Hittade lite annat kul med. :)

Rörlighet är av godo. Är man överrörlig beror det ofta på att man inte är tillräckligt stark. Men normal rörlighet är bra så att man kan nyttja sin styrka fullt ut. Och normal rörlighet är mer rörligt än vad de flesta tror (inklusive mig innan jag lärde mig vad rörlighet är). För att öka min rörlighet bestämde jag mig för att köra Flex på Friskis. Och för att hinna var jag tvungen att ta med mig träningskläderna till jobbet. Så det var en rejäl packning jag stormade in med. Shoppingkassar, väska med dator och så träningskläderna.

Passet var inte så utmanande styrkemässigt (och inte alls konditionsmässigt), men när det kom till rörligheten så insåg jag mina begränsningar. I andra pass så är min rörlighet helt ok. Jag kan köra de rörelser som ska göras i de olika momenten. Den lilla kroppsdel som man glömmer bort utmanas inte förrän man kör Flex och kanske i jympapassen. Det är fötterna jag talar om och då inte fotlederna. Utan fotbladen.

Detta klarar inte jag

När instruktören sa att vi skulle känna hur det känns i hålfoten så kämpade jag med att ens komma åt hålfoten. Jag är så stel i mina främre delen av foten och då framförallt vid stortån, att jag inte kommer så långt. Jag kan alltså inte sätta mig på hälarna när jag har tårna böjda på det här sättet.

Jag har tendens till hallux valgus tå och det är bakom den "knölen" som det stramar så det gör ont när jag försöker med den här övningen.

Så nu är det till att försöka stretcha detta lite varje dag. Problemet är att det är just den bortglömda kroppsdelen. Jag måste hitta något sätt att få det till en rutin. Ett annat problem är ju att det är så plågsamt och tråkigt.

Men det är ju något nödvändigt för mig så det är väl bara att bita i det sura äpplet.

Planering, planering, det spelar ingen roll hur mycket man planerar, så är man tvungen att ändra på sina planer i varje fall. Upptäckte en tabbe i morse så det var bara att stuva om lite i tiden för att få till det innan gästerna skulle dyka upp.

När jag vaknade i morse funderade jag på att ta en morgonrunda innan allt drog igång, redan innan frukost. Men när jag kommer ner till köket och ska plocka bort det sista från baket igår, så inser jag att jag hade tagit fel burk. På köksbänken ligger en tom burk vanelinsocker (jo jag har sånt hemma) och inte bakpulver!!

Jag tänkte att kakan svällde lite väl lite igår när jag bakade.

Så jag såg till att få i mig lite frukost och sen slängde jag mig i bilen för att hämta upp dottern som sovit över hos en kompis och på vägen handlade vi nya bönor och lite glass och jordgubbar.

Väl hemma så hann vi med att baka, städa, äta lunch och få undan disken. Botten hann att kallna och även den hemmagjorda jordgubbssylt med honung som jag svängde ihop.

Tyvärr har jag varit lite dålig på att fota, men "hälsotårtan" gjorde jag till en jordgubbstårta. Recept på botten hittar du här. På botten la jag min egna jordgubbssylt som var lika enkel att göra som äppelmoset. Sedan lag jag på ett lager grädde som jag sötade med lite honung, fyllde toppen med färsa jordgubbar och stödde över lite kokosflingor. Uppskattades av nästan alla. Ett par barn var lite skeptiska och det var ett par som inte vågade när de hörde att botten var gjord på vita bönor. Fegisar ;-) Fast den smakade inte vita bönor alls och var heller inte sådär grynig som bönor kan kännas.

Den botten som jag råkade ta vanelinsocker istället för bakpulver skar jag upp som en kakak bara.

Utöver detta bjöd vi på:

Vaniljglass

Grädde

Fruktsallad

Turkisk yoghurt sötad med honung

Hallon muffins

Kanelbullar

Något för alla smaker alltså. Man kunde välja hälsolinjen eller vanligt kalasande. Och dottern verkade nöjd med hur hon firades in i tonåren.

Till middag blev det champinjon och räksoppa som jag serverade med ostgratinerade tortillabröd.

1 zucchini , tärnad

4 champinjoner, tärnad

1 chilifrukt, strimlad

2 vitlöksklyftor, finhackade

Paprikapulver, spiskummin efter smak

2msk tomatpure

8dl vatten

grönsakbuljong

1 frp crème fraishe

2dl kokosmjölk

3 grovt rivna morötter

3 dl räkor

Fräs zucchini, svamp, chili och vitlök till vätskan dragits ur. Tillsätt tomatpure och paprikapulver. Häll sedan ner allt utom morötter och räkor och låt sjuda i 10-15 minuter. Smaka av med salt, peppar och spiskummin. Häll därefter ner räkor och morötter och låt allt bli varmt.

Tortilla bröden delade jag på 4, bredde med färskost och hylade på en god ost och gratinera på 200gr till de får färg.

Efter middagen så var det dags att plocka disk igen. Men efter det fick jag min efterlängtade löparrunda. Idag skulle jag springa 8 kilometer. Vädret var disigt och det kändes som man sprang genom molnen.

Det gick kanon! Höll ett bra tempo och jag hade inte ont någonstans. Så skönt. Jag sprang ner till slingan vi har ganska nära. Det är riktigt kuperad bana med några tuffa backar och där sprang jag 2 varv. På vägen hem fick jag springa upp för vår mastodontbacke. Det kändes i luftrören. Tyvärr fick jag håll, när det var mindre än 1 kilometer kvar. Det var helt hopplöst att springa upprätt. Så 100-200m fick jag promenera, stäcka upp händerna och ta några djupa andetag. Då försvann det och jag kunde springa sista biten hem.

Men jag är nöjd med passet i varje fall. Det var inte dåliga backar jag sprang i och mitt träningsschema har ju haltat lite hittills pga ben och fötter. Ett snitt på 5:05 min/km, en snitthastighet på 11,8km/h

Efter duschen åt jag lite av kalsgodiset. Fruktsallad, honungsyoghurt och kokosflingor. Och en kopp chaite. Detta avnjöt jag medan jag såg Sverige vinna VM i ishockey. En rolig match faktiskt, även hockey inte är min favoritsport.

Nu är jag värd att krypa ner under täcket och borra in ansiktet i kudden.  

Förberedelserna för min dotters kalas började jag med redan idag. Städa, tvätta och baka. Och självklart måste jag ha ett nyttigare alternativ till gästerna. Efter att ha sökt recept bland mina favoritbloggare hittade jag något jag gillade.

Det är skönt att jag kan röra mig rätt bra trots mitt snesteg igår och imorgon kanske jag vågar mig på en liten löparrunda. Men idag har jag städat massor, skurat och fejat. Efter middagen började jag med förberedelserna av min hälsosammare tårta.

När jag läste igenom receptet stod det att jag skulle ha hemmagjord äppelmos, äppelmos gjord på bara äpple och vatten. Jag hade hört att det var enkelt att göra äppelmos, men det här var ju löjligt enkelt. Det stod inte i receptet hur man gör så jag drog en chansning på hur mycket äpple och vatten man skulle ha. Jag skalade och tärnade äpplena (1kg) och fyllde på med vatten så det precis täckte.

Nästan löjligt enkelt. Och så bra det blev! Tror nog att jag kommer att göra detta fler gånger som ett alternativ till mina sylttokiga barn.

Nu skulle en del av moset ner i min "tårtbotten".

Som vanligt använde jag receptet som grund och improvicerade lite. Hoppas att det blir bra i varje fall. Det jag kan konstatera är att man måste gilla kokos för att gilla den här. :)

Denna botten innehåller:

2 tetra vita stora bönor

250g kvarg

1 dl hemmagjord äppelmos

2 msk Sötin

4 tsk bakpulver

4 msk kokosmjöl

4 msk kokosmjölk

lite vaniljpulver (inte vanelinsocker)

2 tsk kokosolja

Mixa samman bönor, äppelmos, kvarg, Sötin, kokosmjölk och kokosolja. Blanda sedan ner resterande ingredienser och smaka av om du tycker att det är lagom sötat. 175 grader i ugnen i 45 minuter.

Formen "smörade" jag med kokosolja och "bröade" med kokosflingor.

Detta kommer att få svalna till imorgon då jag gör tårta av det hela. Sen ska jag bjuda på lite onyttigt också.  :)

Eftersom att jag gjorde inna foten igår passar jag på att förbereda lite inför kalaset imorgon. Min dotter fyller tonåring och det är dags för sötsaker till kaffet när släkt och vänner kommer på besök. Men sött det behöver väl inte våra sååååå onyttigt, eller?

Min dotter älskar att baka så hon har fått lite dispens till att använda en massa socker till kalaset imorgon. Men jag vill gärna ha ett nyttigare alternativ också. Därför gick jag in och sökte efter det på en av mina favoritbloggares desert och gotte kategori.

Där hittade jag ett recept som kan vara intressant för kalas, men lite nyttigare än vanligt kalasgott. Kommer kanske göra en variant så den blir mer "tårtig". Det är lite av en chansning men på Annie låter det som att det är en succé. Frågan är bara om jag kan göra det lika bra. :)

Nyttigare än vanlig tårta, men inget är så "nyttigt" att det kan frossas och ätas i överflöd. Bara ett bättre alternativ.

Nu ska jag fortsätta med förberedelsena. Och sen får det nog bli lite promenad för att stärka vristen och se till att den inte stelnar till. Så trist när jag äntligen hade kommit igång på riktigt med träningen. Men det är inget att göra åt, det bara att ta det varsamt och jobba vidare.

Jag började dagen med en superboost för immunförsvaret och var på topp för en löparrunda. Jag längtade hela dagen att få komma hem och springa. Idag var det 11km som stod på schemat. Men hela rundan var inte så fantastisk.

De håller på att bygga inne i Stockholm, varpå de hoppar över en busshållplats och det blir längre att gå. Det är väl ok, men man får helt enkelt ta ett senare tåg. Och idag gav det en liten lucka för att hinna in till Blueberry och köpa en Matchalatte.

Den var kanongod som vanligt. Men jag vågade mig på att prova en Bounce energy ball också. Sist jag köpte en bar där var den inte jättegod, men denna var fantastiskt god. Dessutom var den fylld med nyttigheter som ska vara riktigt bra för immunförsvaret, bla Spirulina. Spirulina tycker jag vanligtvis smakar fiskmat, men det kände man inte alls av här.

Latten drack jag upp på en gång, men energibollen väntade jag med till mellis. Slurp sa det.

Totalt gick detta på 74:- för hälsans skull (och smaken).

Fick med mig en kollegas tjänstebil hem, då han skulle ut på trevligheter och vi gjorde upp så att jag hämtar honom imorgon bitti. Det passade mig perfekt eftersom att jag skulle på informationsmöte om pension och arvsrätt. Kan tyckas vara i tidigaste laget, men hon som föreläste förklarade att man klassas som äldre i sammanhang där man planerar sin pension, redan vid 30. Så det var väl helt enkelt dags.

Det gjorde i vilket fall att jag kunde komma hem lite tidigare och kunde komma ut på en löparrunda utan att behöva stressa.

Idag stod det 11 kilometer på schemat i 5-6min/km-fart. Jag har ju länge varit orolig för mitt ben. Nu kände jag lite i mina knän. Hoppas verkligen inte att det är löparknä som står på agendan nu.

Men jag fokuserade mycket på löptekniken och hållningen genom hela löpningen, så det var hanterbart. Men när jag sprungit i 7,5km började jag få ont i fötterna. Det var ungefär som att löparskorna skar in precis nedanför "tåknölen". Själva löpningen i sig kändes annars så bra så jag hade mina funderingar på att köra 14 kilometer eftersom att det inte blev riktigt så långt igår. Men jag kände att om jag skulle pressa mig så skulle jag få blåsor på fötterna. Och det är INTE skönt. Därför fick det bli 11 kilometer enligt planeringen.

Jag höll ett tempo i snitt på 5:21min/km och på anträngningsskalan låg jag på 12, dvs lätt på gränsen till något ansträngande. Högsta hastighet var 14.5km/h

Jag måste verkligen se över mina skor. Det får bli ett besök till, till Runners Store. Kanske måste de scanna mina fötter för att få till rätt skor till mig. Det är så himla mycket som kan gå fel, så många faktorer som spelar in om det ska bli bra löpning.

Jag köpte för snart ett år sen (10 månader) en GPS-klocka med tid och puls. Men jag har inte kunnat nyttja den fullt ut då jag inte riktigt fått ordning på den. Och nu har jag lyckats, äntligen, och när det gått ett helt år kanske jag även får till pulsmätningen.

Jag packade väskan i morse för att jag skulle åka och spela badminton med min kollega efter jobbet. Men det visade sig att han glömt bort mig.    Han åkte iväg till Norge och skulle inte hinna hem igen. Så det var bara att släpa hem väskan igen, ouppackad.

Men eftersom att jag kom hem lite tidigare än planerat så bestämde jag mig för att köra första passet i mitt träningsprogram, tröskelpass.

Enligt träningsprogrammet skulle jag köra ett Tröskelpass/snabbdistans. 5 kilometer i behagligt tempo + 2 kilometer i 4:30-4:50 min/km tempo, 3 minuters vila mellan.

Jag har ju inte hunnit bekanta mig i alla löparslingor här omkring ännu. Under hela vintern så har jag ju sprungit på gatorna och när våren äntligen kommit lyckades jag få ont i knät. Därför kände jag stort behov av att få igång min GPS-klocka. Jag började med att promenera till dess att jag fick GPS-kontakt, då körde jag igång.

Så här långt har jag kunnat använda klockan tidigare också, men det har varit svårt att kolla när man kört intervaller och tryckt in "laps". För det behöver man koppla upp den mot datorn. För flera månader sen installerade jag programmet som man måste ha för att kolla in resultaten, men jag har inte lyckats föra över någon data. Det lyckades jag med idag.   

Jag började att springa i rätt kuperad mark när jag sprang "Bansjöslingan" och jag kunde räkan ut att jag skulle lyckas samla ihop 5K om jag fortsatte till IP. Jag tänkte att jag kunde köra den snabbare 2K-distansen på 400-metersbanan, för att kunna komma upp i fart. Men när jag kom dit såg jag att hela IP var full av friidrottare så det var bara att glömma. Men jag sprang in i bostadsområdet och när jag kommit upp i 5,03km, stannade jag klockan och började gå för att vila i 3 minuter.

Sen ökade jag farten. Jag skulle ju komma ner i kilometertid. Det var tungt sista kilometern. Så tungt att jag funderade på hur sjutton jag ska klara av att hålla 4:30 fart i en hel mil. Men jag klarade i varje fall tidpassningen för passet i varje fall, så det ska väl inte vara omöjligt.

Man kan se i översta kurvan att jag sprang som snabbast under en sekvens i 5K intervallet. Men man kan även se att det var när nivåskillande var påväg uppåt igen. Måste ha varit backen som jag tog i för att komma upp för.

Snabbaste farten var 26.3km/h och genomsnittet låg på 12.1km/h

Kul med lite statisik att mäta och som man kan följa. Nu ska jag bara försöka få till pulsmätningen också.

Det bästa med att springa så tidigt på kvällen är att solen fortfarande är uppe och man kan spana in löptekniken i skuggan (om solen kommer från rätt håll vill säga).

När jag kom hem stod jag och snackade med grannen så jag glömde helt bort att stretcha, men jag tror att jag överlever det. Och det bästa med löpturen var att det kändes helt ok i benen.

Jag hoppade in i duschen och sen påbörjade jag middagen som fick tillaga sig medan jag åkte iväg och hämtade dottern från scouterna. Min son fick hålla koll på maten. Och det blev som vanligt grymt bra. Skönt med stora barn som kan hjälpa till. :)

På laxen gjorde jag en röra på senap (2 msk), honung (2msk) och krossade hasselnötter (80g), sjuts in i ugnen på 15-20 minuter.

Potatissalladen är gjord på 8 potatisar, 4 msk kapris, 2 msk pressad citron, 1 dl hackad gräslök, 4 msk olja samt salt och peppar. Dressingen hälls över varm potatis.

Riktigt mums!

Vad jag har väntat på den här dagen. Att få ge mig ut på en löparrunda utan att få känningar i benet. Efter en hel dag med slit och släp av grenar och fågelbo var jag ganska trött, men jag hade bestämt mig för att ge mig ut eftersom att jag missade min TMI.

Vi kom igång vid 10 på morgonen med att såga ner skadade grenar på körsbärsträdet. Det tog lite längre tid än vad jag trodde, Och vilka konstruktörer kråkorna är. Boet var galet hållbart. Trots att det föll hårt i marken höll den stora trasselbollen av grenar. Det blev tvä vändor till Kretsloppscentralen med alla grenar och löv.

Insåg när jag var där att jag inte var den enda som hade städat i trädgården. Det var fullt med människor, bilar och släpkärror. Trodde ett tag att jag hade fått punka men tack och lov var min bumpy ride bara pga allt skräp som låg på marken. Det hela tog sådan tid att jag var tvungen att ringa och boka av mig från TMI:n

För att hinna få oss lite lunch blev det en sallad från Mc Donald's. Kändes lite liten när jag öppnade deras nya förpackning för sallad. Trodde inte att jag skulle bli mätt, men det var helt ok faktiskt. Var dock tvungen att äta upp brödet för att bli mätt.

Lite fläng hit och dit och handling sedan hem för att köka middag. Det blev sallad till middag också, men den här gången gjorde jag den själv. Kött från färdiggrillad kyckling, romadsallad, 2 dl matvete, 400g kronärtskocksbottnar, ca 100g daddlar. Till detta serverade jag hyvlad manchego, skållade mandlar och en vinägrett.

Jättegott! T o m sonen tog påfyllning trots att det var sallad. Han var inte jätteförtjust i dadlarna men de kunde han ju pilla bort.

Efter middagen bestämde jag mig för att testa att springa lite. Härligt väder hade lockat hela dagen men jag hade en massa andra måsten. Jag var lite spänd på att få reda på om mitt ben skulle hålla efter att jag avstått från löpningen ett tag och bara ägnat mig åt annan typ av träning.

Jag fick tvunga mig att inte springa iväg fär fort. Det kändes som att jag bara ville flyga fram. Men jag ville inte gå ut för hårt.

För att lättare hålla igen så la jag in lite löpteknik. Studsa fram ett ben i taget, (Typ indianhopp fast ett enkel hopp per ben), höga knän och kicksparkar bakåt. Kicksparkarna gjorde att jag kände av mina baksida lår. Inte som skada utan träningsvärk. Jag lyckades ganska bra med att hålla igen farten för totalt avverkade jag 6 kilometer på 36:23, dvs 5:56/km. Och jag kände inte av benet alls.  

Lite tråkigt att inte utmanas men jag måste skynda långsamt så att jag kan vara helt säker på att benet håller. Men i min sista mastodontbacke tog jag i. Då drog jag upp tempos och lungorna fick jobba ordentligt. Det är en lång och rätt brant backe. Så lite utmanad blev jag trots allt, även om det var väldigt kort.

Snart kanske jag kan ge mig på löpprogrammet för att spräcka 45:an.