Den sista tillbakablicken är inte så långt tillbaka. Men även det i närtid kan man behöva påminnas om. Jag har haft ett fantastiskt 2015 trots skador och det som hållit mig tillbaka och inte kunna göra allt jag vill. Fast jag har viljan och drivet att göra det bästa av situationen. Se mer till vad jag kan göra än inte kan.

Oktober

Under oktober fortsatte vi kämpa med Paoloutmaningen. Efter fem veckor avgjordes det. Jag hamnade på femte plats på företagets individtopp men hela mitt lag höll hög nivå och vann lagtoppen.

När utmaningen var över så startade jag ett löpprogram för att komma igång med löpningen.

November

Inspirerad av träningsupplägget från utmaningen med en kvart om dagen så fortsatte jag med att skapa mina egna pass på 15-20 minuter på morgonen innan arbetsdagens början. Vid det här laget kan jag nog säga att det har blivit en ny vana. Min träning bestod i huvudsak av dessa pass samt Stockholmsfysträning 2 dagar i veckan.

Jag började också att resa en hel del i jobbet och då var det många av dessa pass som försvann. Det fanns inte så mycket tillfällen till träning. Så även här fick 15-minuterspassen stå för min träning.

Varje dag efter arbetsdagen innan vi skulle ut och äta så körde jag ett pass på hotellrummet.

December

Under december gav jag upp löpprogrammet. Jag lyckades inte hålla det i varje fall med alla resor. Så jag satasde på att få upp konditionen på andra sätt, för den har verkligen fått sig en törn. Jag la in en del tempo i mina korta pass och genom Stockholmsfysträning så blev det också en del kondition.

December månad är ju avslutningarnas månad. Och jag fick spela basket som jag inte gjort på väldigt länge. Jag spelade i föräldrarlaget mot min dotters lag och de övriga tjejerna som jag tidigare coachat. Ruskigt kul. Kanske ska jag hoppa på att köra föräldrarbasketen.

Sen har vi ju självklart festen då vi tackar av 2015. Jag är så glad ör de människor som jag har i mitt liv och de äventyr och utmaningar jag fått under året. Det enda som kunde ha varit bättre är min trasiga kropp. Men det är något för 2016 att få ordning på.

#15medPaolo #Hotellrumsträning #GymPåJobbet #Stockholmsfysträning #Basket #Basketmatch #Föräldrarbasket #Fys #Kondition #Utegym #Vinterträning #Nyår #Nyårsfest #GottNyttÅr #2016 #Rislykta #Hummer #Oxfile #Potatisgratäng

För att få lite koll på vad jag gjort under året och vad jag kan förbättra så kör jag ytterligare en tillbakablick, den här gången är det våren och försommaren som ska vara den bästa träningsperioden när man är löpare.

April

Under april gick jag till den senaste sjukgymnasten jag har besökt och jag var ganska duktig på att hålla igång med mina rehabövningar. Och de flesta av dom kör jag fortfarande och lägger som inslag i den vanliga träningen. Dock lite mer intensivt för att göra det hela lite roligare.

En övning som egentligen fallit helt i glömska är en som jag tyckte var ganska svår rent tekniskt att få till var den när jag skulle kliva upp på ett trappsteg med ett gummiband utan att skjuta ifrån för mycket med det nedre benet.

Jag bestämde mig också denna månad för att jag skulle lägga ner basketen. Jag skulle börja lägga fokus på att bli frisk och hel i kroppen i en tid då jag väntade att jobbet skulle börja kräva mer av min tid.

En av mina rädslor var att jag skulle bli försoffad nu när jag inte skulle ha basketen som drog i mig. Vilket inte alls varit fallet, även om det blivit något mindre träning.

Jag körde en hel del träning i utegymmen vi har i kommunen för att stärka kroppen och klara det planerade loppet ToughViking. Jag la mycket fokus på att stärka greppstyrkan men också mycket på att stärka kroppen generellt.

Maj

Jag utförde ToughViking med en skadad kropp. Det gick bra efter omständigheterna. Jag fick lite sviter från loppet men inte värre än att jag kunde jobba bort det med mina rehabövningar som jag flitigt fortsatte med.

Juni

Jag fortsatte flitigt med min rehabträning. Jag tog den med mig till Åland när vi firade midsommar, jag körde träning i utegym och ersatte löpningen med power walks.

Men det bästa med den här månaden var resan med mina baskettjejer till Spanien som var vår avslutningsresa nu när vi skulle lägga ner laget. Vi lyckades få in ett antal morgonträningar, men framför allt var det ett äventyr där vi gjorde mycket och upptäckte många saker.

#Tillbakablick #Träning #Rehab #ToughViking

Det känns som att det har hänt väldigt mycket det här året men helt utan plan. Det jag kan minnas är att jag har haft ett enda huvudmål, pch det är att bli hel i kroppen. Jag har lagt alla andra mål åt sidan. Men för att verkligen minnas vad som hänt under året och ta lärdom av det så måste man helt enket gå tillbaka i bloggen.

Januari

I Januari spelade jag fortfarande basket och vi började året med att spela en jullovscup i Bredängshallen kallad #127Fetivalen vilken vi tyvärr inte gick vidare i.

Precis som nu så bråkade baksida lår med mig, men jag försökte ta mig runt på mina löparrundor i varje fall. Det var kallt och halt i januari så det gick inte speciellt fort.

Jag var på restaurang och råkade springa på Hammarbys hjälte Kennedy.

Jag jobbade hårt på att bli av med en förkylning med ingefära av olika slag och, smoothies och andra nyttiga rätter.

Februari

Förra säsongens basket innebar en hel del resor för att spela match. I början av februari så fick vi åka till Katrineholm för att spela.

Jag tog egna initiativ till att köra lite kondotionspass på basketträningarna. Oftast klarade jag att springa på träning och match då det inte var de långa nötandet, utan många korta snabba vändningar. Men benet var ett problem även där för att kunna ta ut steget fullt ut.

Jag var på konferens och lyckades med bedriften att efter ett par intensiva dagar genomföra både match och ett löppass. Jag körde hårt med min ganska trasiga kropp.

Bilresan till Sälen var inte speciellt bra för min rygg och mitt ben. Men det gick bra att åka skidor trots allt. Det var det stillasittande som var problemet.

Mars

Jag började fundera på hur jag skulle komma tillbaka till löpningen igen. Jag kontakta sjukgymnast och blev ett utbildnignsmaterial till blivande sjukgymnaster. Jag fick ligga på en brits i ett "klassrum" medan en sjukgymnast undersökte mig och stundenterna fick komma med sina idéer och frågor.

Jag fick lite övningar och rekomendationen att fortsätta att gå till en sjukgymnast efter tre besök i den här "klassen".

Jag körde många roliga och nyttiga pass i gymmet på jobbet.

Detta var del 1 i återblicken på året. Jag kommer att kolla mer på våren vud nästa inlägg.

#Återblick #Rehab #Träning #GymPåJobbet #Basket #Basketmatch #Vinterlöpning #Baksidalår #Löparskador

Den senaste tiden har jag inte fått in så mycket konditionsträning som jag önskat eftersom att jag har svårt att dra på i löpningen. Men idag blev det ordentligt med konditionsträning. Först morgonträning och sedan basketmatch.

Det gick förvånadsvärt lätt att komma upp i morse. Jag vaknade innan klockan ringde och klädde på mig för att sedan packa träningsväskan. Medan jag körde i en väldigt smidig trafik funderade jag på vad morgonens pass skulle innehålla. Jag bestämde mig för att det skulle vara stor del kondition då jag känner att jag tappat en hel del av den varan. Och nog blev det ett tufft pass alltid. Jag körde först lite uppvärmning som vanligt på crosstrainen i 5 minuter. Sedan körde jag ett intensivt pass på ca 25 minuter.

Följande övningar körde jag i 4 varv.

1. 4 raka slag, ner i en armhävning - 20st

2. Armhävning med rull - 20st

3. Plankan med benlyft och indrag på pilatesboll - 10st

4. Horse kick - 10st

   Plankposition, dra upp knät mot bröstet och sedan sträcka ut benet på motsatt sida

5. Jämfota hopp med klapp på knäna - 20st

6. Jämfotahopp med spark i rumpan - 20st

Ruskigt jobbigt, men fantastiskt kul. Jag blev ordentligt svettig och det var en skön start på dagen.

Efter dagens arbetspass så åkte jag hem, fixade mat och sedan var det dags att åka till baskethallen i basketkläder. Det kändes som en evighet sen. Det var dags för julavslutning med min dotters nya lag där flera av mina tjejer som jag coachade också börjat. Det var dags för drabbningen mellan tjejerna och deras föräldrar.

Ruskigt kul att spela igen. Det var ganska jobbigt i början, men ganska snart kom man in i det igen. Det är när man har varit ifrån basketen ett tag som man verkligen känner vilken konditionsprövning det är. Det var inte många i föräldrarlaget som hade jobbat på att behålla konditionen så de tog slut ganska snabbt. Men vi fick lite hjälp av syskon som också var med som orkade hålla tempo. Det blev många vändor fram och tillbaka så svetten rann och luftrören fick jobba på. Jag var inte sen att gå in i närkamperna heller så ett och annat blåmärke lyckades jag samla på mig. Föräldrarna ledde i princip hela matchen, men till slut tog tjejerna hem segern med 41-37

Efter vi tackat för matchen tog vi en nostalgiselfie, jag och min tjejer.

#TräningPåJobbet #GymPÅJobbet #morgonpass #Basket #Basketmatch #FöräldrarBarnMatch #Konditionsträning #Cirkelträning #Fys #Julavslutning

Igår tog vi oss igenom den tuffa banan i Hagaparken. Väldigt tacksam för det fina vädret när vi tog oss igenom isvakar, kustjägarhinder och Mountain climb. Men framförallt innan med all väntan och efter när man ska byta om.

Dagen innan hade jag förberett min frukost för att få en bra start på dagen och stå mig genom hela loppet. Provade ett nytt recept på chiagröt som blev en favorit.

Chiagröten toppade jag med lite mango, björnbär och jordgubbar.

När jag var klar med packning och frukost så åkte jag och hämtade Jessika. Jag fick låna en våtdräkt vilket jag kom att bli väldigt tacksam för.

Vi var ute i väldigt god tid så att vi kunde sitta i solen och njuta medan vi väntade på våra lagkamrater. Jag var väldigt nervös, trots att målet bara var att ta sig igenom eftersom att kroppen inte är helt 100 och att jag lyckats få ett sår i handen.

Sen kom starten. Jag planerade att köra på samma taktik som förra året när jag skulle ta mig igenom första hindret. Att ta rygg på någon som blir mosad av rugbyspelarna och så slinker man igenom när de tar ny sats. Men jag hade inte räknat med att det skulle komma en till från sidan. Så jag åkte på en smäll de första jag gjorde. Men det gick bra.

Nästa hinder var isvaken som var en stor container med iskallt vatten och is. Man skulle ner i den, dyka under ett hinder och hoppa upp på andra sidan. Trots våtdräkt tappade jag andan. Det var toksvårt att andas. Man fick fokusera på att andas lungt så att man kunde dra in luft och dyka under.

Efter en kort löpning kom Steel Walls, som var stora containsers som man skulle klättra över kanten, ner i och upp på andra sidan. Gick väldigt bra att dra sig upp likt en muscle up.

Fortfarande plaskblöt efter isvaken skulle jag ge mig på nästa hinder, Monkey bar. Jag kände direkt att jag var alldeles för blöt och skulle halka. Jag hade mina gymhandskar på mig för att klara av att kräla runt banan med mitt sår, men i det här hindret var det faktiskt en nackdel. Så jag hoppade av och tog straffet på 30 armhävningar.

Krälandet gick väldigt lätt med mina knäskydd. Kunde liksom krypa på alla 4. Det här hindret förstörde mina knän totalt förra året.

Här blev det lite längre löpning till vi kom till ett berg som skulle bestigas i terräng, Mountain climb. Jag försökte springa upp för hela backen, men sista biten blev jag tvungen att gå. Jag var glatt överraskad över hur bra det gick med löpningen. Nästa bestigning var något värre. Det var mer terräng och mycket längre. Uppe på toppen fick man lite vatten och Redbull om man ville. Nerfarten här var jag väldigt tacksam för det fina vädret. Hade det regnat hade det varit en lerkana hela vägen ner. Men nu var det bara att trippa ner.

Nästa hinder, Big Bag kom mina knäskydd till nytta igen. Man skulle ta sig upp för en massa containers och Bigbags som var uppbygda på varann.

Bilden är från Tough Vikings instagram

Reebok Blades som kom efter var plank lutade "åt fel håll" som man skulle ta sig över. De var något högre än mig.

Bilden tagen från toughviking.se

Sen var det dags att kylas ner igen i Submerge. Vi skulle ut i vattnet och dyka under flytande tunnor. 4 gånger fick jag dyka ner i det kalla vattnet. Jag kan säga att det var bra mycket skönare i vattnet i augusti än i maj.

Kort därefter skulle vi ut i vattnet igen i Pipes. Man skulle helt enkelt krypa genom rör ut i vattnet.

Efter lite längre löpning kom ett enkelt hinder som bara innebar att balansera ett par decimeter över marken.

När vi sprang genom däcken så gick det bra så länge jag hade full fokus. Men minsta lilla störningsmoment så är det lätt att missa. Vilket jag gjorde. Jag trampade lite snett. Men det gick bra bara genom att gå en stund.

Jag tog av mig gymhandskarna när vi kom till Roman Rings. Jag ville verkligen ge det ett försök och med blöta gymhandskar går det inte att få något grepp. Jag soppade ner dom i knäskydden och började svinga. Det gick ruskigt bra. Jag var förvånad över hur lätt det ändå gick. Halvvägs tappade jag greppet med ena handen men lyckades få tag i den igen. När jag var netan framme tappade jag helt och ramlade ner. Det ryckte till lite i ryggen i den spända "ryggfilén" på höger sida.

Efter detta började jag också känna av löpningen i rumpan. Men jag fortsatte kämpa. Det var ju inte så långt kvar till mål.

Trots detta var det inga som helst problem att välta stora traktordäckdäck. Jag gjorde det tillsammans med en lagmedlem. Om man hjälptes åt skulle man välta 2 varv.

Sen skulle man kräla igen i hindret crawl.

Nästa hinder var det dags att bli blöt igen. Man skulle klättra upp på en ramp och åka kana ut i vattnet. Fick lite svindel och var lite rädd för att halka när jag klättrade på ställningen. Men i det här vattnet var det faktiskt riktigt varmt.

Bilden är tagen från Tough Vikings instagram

Det här hindret samt bära runt på vattenfyllda dunkar var troligen det som de kallade "secret" då jag inte kunde hitta dom i kartan. Dunkarna var riktigt tunga och svåra att bära då de "skvalpade" i dom. men det gick bra.

Nästa hinder som jag hoppade över var Rope climbing så jag aldrig lärt mig klättra i rep. Något som jag måste träna på till nästa gång. :) man skulle klättra upp och sedan plinga i en klocka. Men jag valde 30 armhävningar.

När vi kom till kustjägarna var inte vattnet lika varmt som i secret. Det var rent utsagt iskallt. Först skulle man kräla igen innan man skulle ut i vattnet, klättra upp på kustjägarnas båt i ett nät för att hoppa ut på andra sidan och ta sig upp ur vattnet igen.

Vid det här laget var det bara 2 hinder kvar. Jag skulle upp i rampen. Jag gjorde 2 försök och båda gångerna var det någon som inte klarat som gick i vägen, så jag fick inte den fart jag behövde. Gav då upp och tog mina 30 armhävningar istället.

Kvar var nu bara elhindret 10000 volt. Med hindret i gott mine från förra året visste jag vad jag hade att vänta. Men i år kändes det som att det smällde mer. Knät kändes som att det drogs isär och en stöt drog genom hela kroppen och jag kände hur hela spända ryggen krampade ännumer för en kort sekund. Jag fick en smäll på foten som jag precis skulle sätta ner i marken vilket gjorde att det blev som att marken försvann under mina fötter. Jag ramlade bakom en bal hö med elen smattrande över mig. Jag reste mig, hoppade över balen, fick ett par kyssar till när jag sprang den sista biten fram till mina lagkamrater som redan kommit igenom. Vi väntade in den sista och sen sprang vi gemensamt över mållinjen.

Så härligt att få springa in i mål.

Åter igen väldigt tacksam för det fina vädret. Det underlättade verkligen när man skulle byta om till varma torra kläder. Vi satt och vilade en stund i solen innan vi åkte hem.

Hemma slängde jag ut alla kläder jag haft på mig för att torka innan jag skulle slänga de i smutsen. Jag var verkligen rätt klädd för det här loppet. Möjligen bättre handskar.

#ToughViking15 #Våtdräkt #Utmaning #Lopp #Lagtävling #HagaParken

Ja hur förbereder man sig när man inte kunnat träna så hårt och på det sätt som man önskat? En hand som skrapats upp och ett ben som kan strejka. Jag kommer att få gå runt på ren vilja. Nu gäller det att ladda rejält mentalt och på de sätt man kan.

Mycket på jobbet för min del innebär tyvärr bara mer sitta. Sitta är egentligen det sista jag bör ägna mig åt. Så jag har fått ta igen det när jag kommit hem egentligen. Först en middag där jag laddar med kolhydrater inför imorgon.

Efter middagen så ville jag få till lite rörelse så att jag mjukar upp min stela kropp. Men tillräckligt lungt för att jag ska ju vara utvilad imorgon. Därför tog jag mig ut på en power walk i skogen.

Det blev en liten runda på 4,73km som varade i 43 minuter.

Mitt under rundan korsade en kompis min väg. Blev inte alls rädd utan stod och tittade nyfiket när jag ställde mig för att fota. Nästan så man tror att den är lite van att bli fotad. ;-)

Jag fick lite känningar i höger ben. Det var läge att stretcha lite. Körde därför lite Yoga innan jag slutligen förberedde för min frukost imorgon. Lite Chiagröt.

2dl kokosmjölk

2msk chiafrön

lite vaniljpulver

1 mosad banan

Nu måste jag få till en god natts sömn. Nu måste jag dämpa nervositeten och spara på den till imorgon när det är dags att tagga till. Egentligen borde jag inte vara nervös. Målet är ju bara att ta mig runt.

#ToughViking15 #ToughViking2015 #Tagga #Förberedelse #utmaning #SnartÄrDetDags

Vissa dagar springer bara på utan att man hinner att reflektera över vad som har hänt. Precis så var det den här helgen. Det ena avlöste det andra, och dessutom var detta en extra lång helg som började med valborgsmässoafton.

Jag hade lyckats bli väldigt stel i baksåda lår. Så stel att jag hade svårt att röra mig. Så på kvällen när våra gäster gått hem så fick min dotter massera benen. Och det var inte av den behagliga varianten. Därefter fick hon dra på lite Linnex. Men innan jag hann förklara för henne hade hon dragit på flera lager och det räcker gott och väl med endast ett drag.

Jag vaknade mitt i natten av att det brännde på benen. Jag försökte slappna av, men det kändes som att majelden hade spridit ut sig på mina ben. Huden var alldeles röd och den hade svullnat upp ca 1mm remsa längs benen.

Jag fick blöta ett par handdukar i iskallt vatten och lägga på benen för att kunna somna om igen.

Dagen efter var det dags att kliva upp tidigt för att köra dottern till bussen som skulle skeppa henne och ett gäng ungdomar till Eskilstuna för att spela en basketcup. Jag var verkligen inte pigg och kände mig ganska seg överhuvudtaget. Men jag hade planerat att ge mig ut på en löp/gång. Att köra 4 minuter gång och 2 minuter löpning. Min kropp sa ifrån en del. Efter första gångintervallen och jag började springa så högg det mitt på vänster knä. Det försvann när jag blivit lite varm, men hela jag kändes stel, på båda sidor.

När jag kom tillbaka körde jag mina övningar och yoga. Det var ett tag sen men jag tror att jag behöver stretcha ut orderntligt och då är yoga riktigt bra. Så jag gick in på samma sida om jag gick in ofta på i somras, yogaforalla.se

Lördagen blev en sådan där fixardag, som jag fixade med en massa grejer. Perfekt då jag hade min vilodag. Jag kände mig ganksa trött i ryggen, ungefär som att man kört ett hårt ryggpass. Vid närmare eftertanke tror jag att det kommer från yogan.

Det blev en liten utgång på kvällen. Vi käkade på "Mest kök och bar" på söder och jag fick mig en supergod skaldjursgryta. En sväng på Södra teatern innan jag åkte hem för att kunna ta mig till Eskilstuna. Min dotters nya lag som hon går över till nu när hennes lag läggs ner, hade gått vidare till final, och det ville jag inte missa. En spännande match som tyvärr slutade i förlust. Men tjejerna var grymt nöjda med att ha kommit till final och få silvermedalj.

Efter att vi kommit hem och ätit middag så drog jag på mig skorna och gav mig ut på en gång/löparrunda. Sista passet, enligt planen, som jag kör 4-2. Den här gången kändes det bättre, men lite känningar i skinkan.

Även det här passet avslutade jag med mina pilatesbollövningar och slutligen yoga.

Laddad och klar för en ny vecka!

#SnartSkadefri #Skadefri2015 #Linnex #Linement #BrännandeHud #Gånglöpning #Yoga #Stretch #Basket #Basketmatch #EEM15 #EskilstunaBasketCup #Silvermedalj

Jag har låtit löpningen vila lite i förra veckan. Den här veckan skulle jag inte hinna med några träningspass då halva veckan skulle försvinna till skidresan. Därför lag jag ner all tankte på löpning även denna vecka. Men det känns som att jag hittade en bra form för återhämtning.

Jag bävade för den långa bilresan upp till Sälen. Jag räknade med att det skulle märkas på min ischias. Men det gick förvånadsvärt bra. Efter vår traditionella hotellfrukost gick vi och hämtade ut våra skidor och liftkort. Sen åkte vi i backen till klockan 18:00 trots att jag knappt sovit någonting mer en liten stund i bilen på väg upp.

Sen sov jag jag gott.

Dagen efter började det kännas ganska mycket i vaderna. Vinden hade tilltagit så både sikt och underlag gjorde det ganska tufft att ta sig ner.

Åkte hela dagen non-stop med undantag för lunchen. Då var jag så trött att jag nästan somnade vid mat bordet. Men när kaffet gjort sitt så var det bara att ge sig ut igen. Till kvällen sen så ville barnen i sällskapet bada. Var inte jättesugen men vi behövde hjälpas åt med alla små barn. Väl där satte jag mig en stund i bubbelkaret. Varmt vatten och masserande bubblor gjorde gott för trötta muskler. Sen satte jag mig även en stund i bastun och passade jag på att massera mina vader och fötter.

Lördagen var sista skiddagen och vi gick upp tidigt för att hinna med skidskolan för de mindre barnen. Då höll jag mig mest i de mindre backarna för att vara nära. Senare på förmiddagen så bytte min dotter ut sina skidor till snowboard och med hjälp av en snowboardlärare så skulle hon försöka få lite styr på denna bräda. Jag stannade och titta en stund och det slog mig hur svårt det måste vara. Min dotter gav inte upp. Hon är en riktig fighter och kämpade hårt. Jag passade på att åka iväg och åka lite större backar innan lunchen. När vi åkte till dess att liftarna stängt så gick vi hem och kökade lite middag. På lördagar har de även kvällsåk, vilket vi hoppade på efter middagen.

De hade pistat om och vinden hade avtagit något. Så det var den skönaste åkningen på hela helgen.

Det var riktigt blåsigt på toppen, men bara man kom över första kröken var det helt ok. Och det var skönt att kunna blåsa på utan att vara rädd att krocka med någon och med ett underlag som gjorde att man kände kontroll.

Idag så vaknade vi tidigt för att äta frukost, packa, städa och bege oss hemmåt. Eller jag skulle först stanna till i Husby för att spela match. Matchen hade redan börjat när jag kom. Men jag bytte snabbt om och värmde upp vid sidan av planen.

När jag sedan kom in på planen så kände jag att kroppen mådde bra. Jag kände mig inte alls så stel som jag känt mig tidigare i veckan och det gjorde inte ont någonstans. Och då har ändå mina ben fått jobba hårt torsdag till lördag. Kanske var detta just den rehab jag behövde nu. Skidåkningen kanske är bästa återhämtningsaktivitet jag kunde hitta på istället för löpning. Det kändes bra under hela matchen, som vi tyvärr förlorade med 4p, men även efter.

Imorgon lär jag bli varse om det var rätt återhämtning.