Att registrera sin träning på jogg.se har sina fördelar. Man får koll på hur mycket man lägger ner på på olika träningsformer i både tid och mängd. I år har det blivit ännu mer varierat än tidigare eftersom att jag varit tvungen att hitta andra träningsformer. Som idag när jag utförde mitt 150:e träningspass.

Igår kväll tog jag mig en sk Power Walk på dryga 5km. Jag kände träningsvärk i rumpa och lår för varje steg jag tog, men jag ignorerade. Med hög musik i öronen så är det möjligt. Mot slutet så kändes det som att jag kanske gått lite för långt. I morse efter en skön sovmorgon vaknade jag alldeles stel i hela kroppen, speciellt i rumpa och lår. Får nästan ångest av att vara inne när det är strålande sol ute. Så jag utförde mitt yogapass i solskenet.

Det var inte helt lätt när man kände att musklerna var så tajta att det var svårt att röra sig. Men jag mjuknade upp ju längre in i passet jag kom.

När jag sedan fått i mig lite lunch packade jag en badväska för att åka iväg och simma och passa på att sola lite också. Jag kände mig fortfarande stel och varje steg påminde om att jag hade träningsvärk. Men det var ganska skönt att känna träningsvärk och inte bara värk.

Jag bytte om och dök i. Det var så varmt att kroppen inte fick den chock jag förberett mig på. Det enda jag hade bestämt mig för var att jag skulle simma minst 1000m, eller 1040 som det blir om man simmar den sträcka jag simmar fram och tillbaka till man passerat 1000.

Det var lite tungt varje gång jag simmade ut för det blåste duktigt. Men jag simmade målmedvetet mot 1000-strecket. Jag var trött i framför allt armarna och axlarna och funderade på om jag verkligen skulle orka simma längre än 1040m. Men när jag äntligen kommit förbi det målet så tog jag en vända i taget. Varje gång jag kom tillbaka till bryggan hade jag utökat stäckan med 80m. Det låter kanske löjligt men det lockade att ha simmat 15 vändor och jämnt 100-tal i meter. Det gjorde att jag hela tiden kände att det var ok att simma en vända till.

Totalt simmade jag 1200m och det hade faktiskt inte tagit mer än 39minuter. Det betyder ju att jag hållet ett bra tempo.

Sedan gick jag upp, la mig på filten för att läsa en tidning jag köpt för att se om den skulle kunna ersätta WH som jag nu känner inte riktar sig till mig längre. Har inte hunnit så långt än men den verkar vara mer av det jag söker än det som WH nu blivit.

Det jag sedan reflekterade över var att jag inte kunde känna av någon träningsvärk och ingen annan värk heller. Hoppas hoppas att mitt slit och fokus äntligen har gett resultat. Det kommer visa sig imorgon när jag ska försöka mig på ett till löppass.

När jag senare på kvällen la in simningen så kan jag se att passet var mitt 150:e pass i år. Jag har totalt lagt ner 133 timmar på träning. Det har även kommit in lite fler tårtbitar i träningsfördelningen. Men fortfarande är det övrig träning som jag utför mest. Och där i ligger min basket. Löpningen är något mindre än tidigare, nu knappt 15%, men det beror ju på skadorna.

Simningen har tillkommit och styrketräning har ökar något.

Jag ligger en del efter på utmaningen "Jorden runt på 80 dagar", men hoppas på att komma ikapp nu när kroppen känns bättre.

Så som jag har kämpat och sjukgymnasten har kämpat utan att det har gett något resultat, tills nu. Äntligen kunde jag känna en förändring. Det är inte bra än, men jag känner en förändring och det bara måste vara i rätt riktning.

Efter gårdagens fys och dagens utmaning varje timme på jobbet så var jag taggad till tusen för träning. Det gäller att hålla igen så man inte ger kroppen för mycket nu under rehab. Men idag bestämde jag mig för att prova på lite löpning. Så jag började med lite promenad för att värma upp kroppen lite. Efter knappa kilometern så joggade jag till spåret. Jag började jogga in i slingan till jag kom till utegymet. Då hade jag alltså joggat i närmare 12 minuter drygt 2 kilometer och det kändes ok. Jag ville ta det lungt så att benet skulle hinna med och att jag inte skulle få ont igen.

Vid gymet görde jag som har blivit min nya rutin. Varva 2 övningar till jag gjort 3 set och sedan intar 2 nya övningar.

Övning 1 och 2

Latsdrag 15st

Knäböj 10st

Övning 3 och 4

Axelpress 15st

Liggande rodd

Övning 5 och 6

Bröstpress 10st

Situps 20st

Övning 7 och 8

Chins med hopp 10 st (mellanstorleken)

Rygglyft

Övning 9 och 10

Liggande chins 10 st (Lilla storleken)

Dips med landning mellan lyften

När jag var klar i gymmet fortsatte jag att jogga slingan och vidare hemåt. Det gick bra, men jag fick lite känningar mot slutet. Men det var på en helt annan punkt. Där jag haft ont hela tiden och som det har huggit redan efter första steget, kände jag ingenting alls. Jag är så glad att det faktiskt har skett en förändring. När jag joggat nästan 2 kilometer till började jag gå hemåt, för att inte belasta och att den "nya smärtan" inte ska bli för stor.

Så nöjd med passet och så glad att det faktiskt har skett en förändring. Kanske kommer jag hinna bli helt rehabad innan både Bellmansstafetten och Tough Viking.

#Bellmansstafetten #ToughViking #Styrekträning #Utegym #Löpning #Rehab #Pilegårdträning

Det är varmt som sjutton och luftkonditioneringen på jobbet fungerar inte. Hjärnan blir lite seg och arbetar inte så snabbt och effektivt som annars. Man blir trött eller man får en illution av trötthet. Jag ville se till att bli trött på riktigt.

Efter en heldag i varmt kontor och sedan extra lång bilresa eftersom att jag hämtade sonen vid Arlanda, så var jag ganska trött. Inte jättepigg på att åka och träna. Men jag påminde mig att tröttheten bara var en illution. Hjärnan säger till en att det är dags att vila trots att kroppen inte alls är trött. Dessutom hade jag bokat med Jessika att vi skulle träna på utegymet vid Eriksdalsbadet idag.

Så jag svidade bara om och åkte iväg för att möta upp henne. Jag har längtat efter att få träna med henne igen, så det var inte speciellt svårt att motivera sig.

Vi bestämde oss för att köra fokus på överkropp. Bra eftersom att det är min svaga länk och jag måste öka belastningen på benet stegvis. Jag ville ju kunna ge järnet.

Vi körde som tidigare, varvade 2 övningar till vi kört varje övning 3 gånger, innan vi bytte till 2 nya.

Övning 1 och 2

Dips: Eftersom att jag inte är tillräckligt stark att köra vanligt så körde jag med att landa i backen mellan varje och trycka ifrån lite med fötterna. Så många som jag orkade (15-15-10)

Hängande benlyft: Vi hängde i armgången och drog upp knäna upp mot bröstet. Så många jag ordkade (15-10-10)

Övning 3 och 4

Axelpress: Helt enkelt lyfta upp över huvudet så många som jag orkade. Eftersom att det var ganska mycket folk idag så var jag tvungen att ta en något tyngre andra vändan. Så därför blev det 15-10-15

Chins: Här körde vi bara 10st. Men fick köra 2 varianter pga mycket folk. Så först körde jag på den något lägre så det blir som "liggande chins". Och på den högre (mellan) så körde vi med hopp som hjälp upp.

Övning 5 och 6

Bröspress: 10st. Vid det här laget hade mina armar blivit rejält försvagade och det var inte alls lätt att klara av de 10 pressarna, men det gick

Marklyft: 15 snabba. Man står vänd mot stockarna, böjer på benen och håller sedan ribban nedanför knäna. Sedan reser man på sig och drar ihop skulderbladen och håller en rak hållning. Med pigga ben var det faktiskt ganska lätt.

Övning 7 och 8

Axelpress smal fattning: Detta är bara en stock som gör att man har smal fattning. 20 snabba De sista 20 var ruskigt jobbiga och gick inte så snabbt.

Armhävning mot kant: Jag problem redan vid första set. Jag fick ändra tll att köra armhävning på knä för det gick inte att få till en enda armhävning annars. Armarna var helt slut. Det tog stopp. Men på knä kunde jag kämpa mig till 10 st. De sista 2 fick jag hjälp. Jessika drog mig i linnet upp och så höll jag emot på nedvägen. Frustrerande eftersom att jag gör armhävningar utan större problem annars. Men armarna var slut, så nu kommer jag att bli jättestark! :)

Övning 9 och 10

Situps: Den lutande varianten 15-15-20

Dips: Den här gången körde vi mot en bänk och fötterna i marken. 15-25-25 högt tempo

Avslutningsvis så körde jag lite stepup och hopp upp på stockarna för att ge mitt ben lite utmaning.

Stepup på den nästhögsta och jämfotahopp på storleken lägre. Jag vet inte hur många jag gjorde men jag körde så mycket som jag kände var lite utmaning men utan att riskera ökad skada för mitt ben.

Efter passet var jag slut. Jag var trött på riktigt. Det var till och med svårt att stretcha. Jag sa det till Jessika att nu har jag fått för stora biceps så det till och med är svårt att böja armen. Inte helt sant utan det var bara totalt uttröttade muskler, men det lät bra. :)

Efter passat hade tröttheten bytt plats. Jag var klar i huvudet men totalt slut i kroppen. Men nu såhär efter dusch mat och lite TV-stund är jag trött hela jag och kommer att sova gott.

Tack för idag Jessika!

#Utegym #Styrekträning #FörberedelseinförToughViking #Dips #Axelpress #Marklyft #Chins #Pullups #Bröstpress #Armhävning #Situps #PilegårdTräning

Tiden går och jag har inte kunnat nyttja tiden som jag önskat. Det är lite skrämmande med tanke på det kraftprov jag har framför mig och benet har inte återhämtat sig i den takt jag önskat. Igår fick jag den fjärde tryckvågsbehandlingen.

Den förkylning med känning i halsen som jag fick gjorde att jag inte riktigt kunde ge kroppen den utmaning den hade behövt mellan behandlingarna. Jag kände av tryckvågorna något mer än sist, men jag tror att det var mer nya punkter som dykt upp efter den träning som jag faktiskt fick till.

Johan säger att det ska märkas på 3-5 behandlingar och det gick ju faktiskt att springa en bit utan känningar som jag inte kunde alls innan. Det gick inte ens att småspringa till bussen.

Jag fick lite övningar att göra också. Nu ska jag reta musklen och se vad jag får effekt.

Idag var massören på jobbet och hon fick massera mitt ben och köra lite laser. Senare på dagen när jag skulle gå tillbaka till kontoret efter lunchen kom sommarens tredje stora skyfall. Vi småsprang för att vara i regnet så kort tid som möjligt och bli så lite blöt som möjligt. Det högg inte som tidigare, men visst kände jag av det lite. Hoppas att det inte har gått bakåt nu bara.

Tiden är knapp och jag måste bli bra i benet nu om jag ska ha någon möjlighet att genomföra Tough Viking. Till och med Bellmansstafetten veckan innan ligger i riskzonen.

Jag måste steppa upp igen och  bara hoppas att förkylningen inte tar fart igen.

Så imorgon ska jag genomföra övningarna som Johan gav mig:

Höftlyft på pilatesboll 3x10

Rörelse och sträckövningar för baksida lår och sätesmuskel

Stretch av sätesmuskeln

När jag har hämtat sonen på Arlanda ska jag träffa Jessika så att hon får köra slut på mig. Jag ska se till att köra utfallssteg och hopp.

Bara jag kommer igång med träningen på allvar så vet jag att frustrationen försvinner och rädslan inför Tough Viking kommer minska. Jag vill ha den där kämpargöden och viljan att bara ge allt.

Den här halvförkylningen gör mig frustrerad. Jag är inte tillräckligt frisk för att utföra ett svettigt och tufft pass. Men jag är inte heller tillräckligt sjuk för att inte känna för ett just sådant pass. Det blir inte bättre av att jag har en kropp som måste komma tillbaka till full styrka och ett stundande kraftprov.

Igår kväll hade jag ett par härliga tjejer över för lite grill. Planen var att ta sig in till söder efter. Men allt eftersom temeperaturen solen gick ner kännde jag mig allt hängigare. Tänkte att det var bättre att gå och lägga sig tidigt för att sova bort det skit som nu har tagit sig in i min kropp. 

Och visst sov jag länge. Somnade vid 23 och vaknade vid 10 och huvudet kändes ännu tyngre. Jag gjorde inte ett vettigt handtag på hela dagen. Faktiskt så kan jag knappt komma ihåg vad jag gjorde tidigare idag.

Men efter att ha ätit lunch framåt klockan 14 kändes det mycket bättre. Ringde då en kompis som fyller år idag och kollade om jag kunde komma över på en fika. Det gick bra, så jag åkte förbi affären och köpte glass, glasskopa och födelsedagsljus.

Det var jättetrevligt och kul att träffa min vän som jag träffar allt för sällan. 

Eftersom att all missad träning gnagde i huvudet på mig och sjukgymnastens ord om att jag skulle öka belastningen i benet inom smärtgränsen, så ville jag få till någon form av träning.

Men den fick inte vara för tuff pga skiten i kroppen, i varje fall inte konditionsmässigt. Jag bestämde mig därför för ett lungt enklare pass. Utegymmet ligger bara en kilometer från mina vänner. Så jag gick till bilen, snörade på mig skorna och började med rask promenad för att sedan småjogga i nästan gångfart bort till gymmet. Det gick ganska bra. Sedan varvade jag 2 övningar till dess att jag gjort 3 av varje innan jag bytte till 2 nya.

Jag började med Latsdrag och benböj 15 av vardera

Sedan gick jag vidare till axelpress (10st) och liggande rodd (15st)

Sedan varvade jag bröstpress (15st) med rygglyft (10st)

Jag körde bara 10st rygglyft för att inte belasta baksida lår allt för mycket. Jag behöver öka belastningen på dessa långsamt.

Avslutningsvis körde jag pullups med hopp. Dvs jag hoppar lite upp för att ge ryggen mindre belastning då jag inte klarar att göra det än från hängande. Även detta 10st i 3 set.

Sen joggade jag tillbaka.

Jag kände mig mör i benen efter och jag var lite rädd att jag gått för hårt ut. Så jag körde yoga för att få en ordentlig stretch genom hela kroppen. Jag fixade lite middag. Ugnstekt lax med sallad och kokta rödbetor.

Nu såhär framåt läggdags så känns faktiskt benet mycket bättre och jag har lyckats tona ner frustrationen av utebliven träning. Hoppas bara att det inte ger negativ effekt på min förkylning.

#Utegym #Rehabträning #Träning

Det var verkligen varmt och kvalmigt idag. Men det var ingen direkt sol. Regnet låg i luften. Så när jag ätit frukost och yogat förberedde jag för regn. Det blev blött, riktigt blött både när det kommer till regn och efterföljande träning.

Yogan blev inomus, för utomhus var det alldeles för varmt. När jag sedan hade tagit in dynorna och plockat undan för det regn man kunde känna låg i luften. Och fick jag ett skyfall så jag teg. Det var som att himlen öppnade sig. Under 30 minuter bara forsade det ner. Det var som att någon där upp hällde ut en jättehink med vatten. I en vas som stod ute kunde jag uppskatta att det kommit 55mm under den korta tiden.

Skyfallet gjorde att jag inte alls blev sugen på att åka och simma som jag först tänkt. Istället satte jag igång med lite välbehövlig städning.

Och när jag fått lite lunch i mig kände jag en släng av abstinens. Så jag funderade en stund och kom fram till att jag skulle köra en form av cirkelträning.

Jag körde 45 sekunder av varje övning och gick vidare till nästa övning direkt och tog ingen paus förren jag genomfört ett varv. Då tog jag 1 minuts vila för att fylla på med lite vätska.

Övning 1: Rörlighetsövning med medicinboll med puls

Övning 2: Benböj med axelpress

Övning 3: Sittande rotation med medicinboll

Övning 4: Armhävning med fötter på höjd

Övning 5: Utfallssteg med rotation och bicepcurls

Övning 6: Plankan med roddrag - Växelvis 5 per arm

Övning 7: Plankan

Efter passet på 3 varv var jag sjöblöt. Det forsade svett om mig vid de olika övningarna. Dels pga intensiteten och värmen, även om det blivit en aning svalare än innan regnet bröt ut.

En dusch och sedan åkte vi iväg till några kompisar och grillade. Idag bjöds det på grillad laxsida.

#Sommar #Grilla #Träna #cirkelfys #hemmaträning #Svettigt #Styrka #Medicinboll #Hantlar

Idag fyller min mormor 80 år. När man träffar henne är det helt ofattbart att hon nått denna högaktningsvärda ålder. Min mormor sitter inte och gungar i en gungstol och stickar. Hon är smidig och stark "för sin ålder" och är lika klar i knoppen och klok som hon varit så länge jag kan minnas.

Pratar man om någon som fyllt 80 får många bilden av en lite småskruttig människa som om de kan gå utan stöd går ganska långsamt. Kanske har svårt att böja sig, sätta sig, resa sig, och i allmänhet lever ett stilla liv.

Men min mormor har inga problem att knyta skorna, resa elle sätta sig och det är inte några stapplande steg hon tar. Nej hon är en stark, smidig och levnadsglad kvinna. Och idag firade on sin 80:e födelsedag.

Hur kommer det sig, att vissa är skruttiga medan andra är som min mormor? Och ibland är de i ännu bättre form och klarar till och med att springa ett Marathon. Är det genetiskt, eller har det med att göra vilket liv vi lever?

Jag vill nog påstå att det i princip helt och hållet har med att göra hur vi lever, såvida det inte rör sig om en sjukdom. Tar man hand om sig genom hela livet så belönas man med en stark och frisk kropp på äldre dagar. Jag kan inte minnas min mormor som någon hårt tränande människa. Däremot har hon aldrig levt ett stillasittande liv. Hon har cyklat mycket, promenerat, jobbat på landstället och varit väldigt engagerad både i samhället i stort och i sitt närområde. Hon har alltid haft något som har varit viktigt för henne utöver familjen som alltid varit prio 1.

Hon har levt ett hälsosamt liv och haft ett aktivt liv. Det är också så hon lever nu. Hennes kropp ar inte slutat att fungera för att hon hela livet har använt den som sig bör.

Visst finns det genetiska sjukdomar och olyckor/skador som kan sätta stopp. Men min fasta övertygelse är att om man lever ett hälsosamt liv har man också alla möjligheter att leva ett friskt liv även när man kommer upp i åren. Man bygger förutsättningarna under hela livet. Gör man det så öker man chanserna att leva med skador/sjukdomar på bästa möjliga sätt.

Om man googlar lite så kan man hitta artiklar om äldre människor som gör häpnadsväckande saker. Saker som man även blir imponerad av om en ung männsikar genomför.

Ta mannen som sprang marathon vid 90-års ålder i Portland tex. Det är i distanslöpning som vi tappar minst pga ålder. Det kräver ingen reaktionsförmåga och ingen extrem muskelstyrka, utan bara att kroppen får jobba på det sätt som den är född till. Det var ju så vi jagade innan vi skaffade oss vapen.

En anna väldigt imponerande människa är Ernestine Sheppard som vid 71-års ålder börjar jobba mot att kunna tävla i Body Building.

Efter 4 år hade hon sprungit 9 Marathon. Såklart hade hon ju tagit hand om sin kropp innan dess så att det var möjligt att nå så imponerande långt när hon vörjar vid så hög ålder. Hon bevisar att det aldrig är för sent att börja träna. Men ju sämre du har tagit hand om dig, i desto mindre skala behöver du börja.

Det är som att plugga. Det är aldrig för sent. När det kommer till träning, lär du din kropp att användas på ett visst sätt. Har du lärt din kropp att sitta still i soffan är det just det den blir bra på. Har du däremot lärt din kropp att användas så kommer du också kunna använda den genom hela livet.

Vid plötslig sjukdom/olycka/skada måste man kanske lära om kroppen att leva efter sina nya förutsättningar. Ju mer aktiv man varit och ju bättre inställning man har, desto bättre förutsättningar har man att kunna leva ett starkt och friskt liv utifrån sina nya vilkor.

Det handlar om att ta hand om sig och underhålla sin kropp och sinne. Använda den för vad den är ämnad för och aldrig sluta utveckla sina sinnen.

För att ta hand om mig har jag idag börjat dagen med yoga för att sedan åka iväg och simma innan 80-års kalaset.

#Träning #Detäraldrigförsent #Baramanvill #alltgår 

Igår var en helt fantastisk dag med mycket sol och bad och härligt häng. Det var en dag med svenska sommaren när den är som bäst. Även om det var närmare tropisk värme och även lite tropisk atmosfär. Dagen började med min semesterrutin innan jag åkte iväg och samlade lite poäng till "Jorden-tunt-tävlingen".

Det gick något lättare att köra yogan idag, men det var fortfarande tungt när träningsvärken i bröstmuskler och triceps gjorde sig påmind. Jag åkte iväg för att simma vid ett av mina favoritställen. Tyvärr var det varit några där under natten och festat till. Så det var svårt att hitta en plats som inte var full av krossat glas eller ihopknöglade ölburkar.

Men jag hittade en liten plats och avverkade 920m (uppskattat) och simmade på 27 minuter. Jag ökade min takt rejält mot tidigare simpass.

Sedan åkte jag hem och käkade en snabblunch innan jag åkte vidare till en strand för att möte upp en kompis på en fika. Sedan vidare hem för en snabbdusch och ombyte. Det var dags att åka på Picknick på Söder.

Vi var ett gäng som möttes upp i Tanto där vi tog ett kvällsdopp och hade picknick.

Jag brukar inte dyka i från hopptorn, där blir det spiken. Men Jessika puschade mig dyka från ettan i varje fall. När det kommer till att dyka är jag en fegis. Hoppa med fötterna före är det inte alls lika läskigt. Gillar inte när det är för trångt heller när jag ska hoppa. Så när vi skulle hoppa tillsammans stod jag kvar när vi räknat till 3 och så hoppade jag i efter. :)

Sådan härlig kväll och värmen var närmare tropisk. Det var nästan så man blev lurad att man lyckats ta en tripp söderut när kände värmen och såg sig om.

Kvällen avslutades på Görna Jägarn och karaokebaren. Jessika är grym! Rollin' on the river.

#Picknick #Söder #Tanto #GrönaJägarn #Simning #Sommar