Om man vill uppnå något är det bästa att sätta mål och det ska vara mål som är enkla att mäta för att man ska kunna följa upp och känna att man är nära. Det kan vara stort som smått, välplanerat eller lite spontant, bara man kan läsa av att man förbättrat sig och att man är på rätt väg.

På mina morgonträningar så har jag lite spontant satt upp lite mål på uppvärmningen. Det handlade om att jag märkte att jag vissa mornar var lite trött och inte ens kom upp i en kilometer på cross trainern under de fem minuter som jag värmer upp. Så för att hålla tempo så har jag tänkt att jag ska klara att komma upp i kilometern. Det har resulterat i att jag kanske funderat på hur långt jag måste komma upp i varje minut. Det i sin tur har gjort att det är lättare att veta om man kört långsamt eller som man ska dra på lite.

Numer så jagar jag stäcka över kilometern när jag kört 5 minuter. Jag märker att det blivit allt lättare. Skönt eftersom att jag tappat en del kondition under min skadeperiod.

Jag hoppas att jag med samma fokus ska klara av att bli helt skadefri genom att fokuserat köra mina rehabövningar. Efter uppvärmningen så drog jag igång med ett pass med mina rehabövningar.

Även här märker jag små små förbättringar. Men jag är fortfarande olika stark i höger och vänster.

Ganska bra med skonsam träning eftersom att det efter en veckas uppehåll var dags att köra ett hårt fyspass. En snabb middag och sedan rusa iväg. Dagens pass var riktigt jobbigt. Vi brukar köra uppvärmning med agilitystegen men den här gången skulle vi köra överkroppen. I en planka skulle vi "gå" med händerna genom rutorna eller "hoppa".

Fokus under den här träningen var att ha stark bål. Vilka övningar jag än gjorde så tänkte jag att jag skulle spänna magen. Vare sid det var vid sparkar i mitsarna, plankan, boxslag eller hopp och lyft.

Uppvärmningen fortsatte med sparkar in i mitsar (10st) och "stråla" innan man körde sparkar igen. Vi körde 2 och 2 och skulle köra 4 minuter var.

Sen drog träningen igång med stationsträning. Två övningar som vi varvade under 5 minuter innan vi körde en mellanövning och sedan bytte station med 2 nya övningar.

Station 1:

1. Händerna på en boxboll, hoppa upp på bounceball och ner i en djupknäböj för att sedan boxa in i säcken 2 slag med vardera handen. - 10st hela serier

2. Magövning med sparkar och lyft av benen

Station 2:

1. Ryggen mot väggen, gå ner med händerna i golvet för att "vandra" med händerna ut i en planka, gå ner i en armhävning och "vandra tillbaka. 10st

2. Rulla med magjkulet.

Station 3:

1. Armhävning på medciboll, rulla, armhävning igen. - 10st

2. Sittandes kasta en medicinboll över huvudet in i tjockmatta

Station 4:

1. Varannan gång körde vi 2 sparkar ett knä, 2 sparkar och ett knä. Sen var det nästas tur. Körde så i fem minuter.

Station 5:

1. Marklyft, hoppa över skivstången fram och tillbaka och sedan "stråla" - 10st

2. Slämga med tjocka rep.

Mellan stationerna körde vi:

Brottning

Hoppa bock

Sittandes 2 och 2 rygg mot rygg och resa sig och sätta sig sen igen utan att använda händerna.

Situps med raka slag

Avslutningsvis körde vi:

Sittandes på huk, "stråla", tillbaka till huk, klappa händerna med kompisen som satt på huk hela tiden.

Med allt sparkande lyckades mina fötter skifta färg. Undrar hur de ser ut imorgon.

#Stockhokmsfys #Rehabträning #BlåFötter #Box #Kampsportsträning

Den sista tillbakablicken är inte så långt tillbaka. Men även det i närtid kan man behöva påminnas om. Jag har haft ett fantastiskt 2015 trots skador och det som hållit mig tillbaka och inte kunna göra allt jag vill. Fast jag har viljan och drivet att göra det bästa av situationen. Se mer till vad jag kan göra än inte kan.

Oktober

Under oktober fortsatte vi kämpa med Paoloutmaningen. Efter fem veckor avgjordes det. Jag hamnade på femte plats på företagets individtopp men hela mitt lag höll hög nivå och vann lagtoppen.

När utmaningen var över så startade jag ett löpprogram för att komma igång med löpningen.

November

Inspirerad av träningsupplägget från utmaningen med en kvart om dagen så fortsatte jag med att skapa mina egna pass på 15-20 minuter på morgonen innan arbetsdagens början. Vid det här laget kan jag nog säga att det har blivit en ny vana. Min träning bestod i huvudsak av dessa pass samt Stockholmsfysträning 2 dagar i veckan.

Jag började också att resa en hel del i jobbet och då var det många av dessa pass som försvann. Det fanns inte så mycket tillfällen till träning. Så även här fick 15-minuterspassen stå för min träning.

Varje dag efter arbetsdagen innan vi skulle ut och äta så körde jag ett pass på hotellrummet.

December

Under december gav jag upp löpprogrammet. Jag lyckades inte hålla det i varje fall med alla resor. Så jag satasde på att få upp konditionen på andra sätt, för den har verkligen fått sig en törn. Jag la in en del tempo i mina korta pass och genom Stockholmsfysträning så blev det också en del kondition.

December månad är ju avslutningarnas månad. Och jag fick spela basket som jag inte gjort på väldigt länge. Jag spelade i föräldrarlaget mot min dotters lag och de övriga tjejerna som jag tidigare coachat. Ruskigt kul. Kanske ska jag hoppa på att köra föräldrarbasketen.

Sen har vi ju självklart festen då vi tackar av 2015. Jag är så glad ör de människor som jag har i mitt liv och de äventyr och utmaningar jag fått under året. Det enda som kunde ha varit bättre är min trasiga kropp. Men det är något för 2016 att få ordning på.

#15medPaolo #Hotellrumsträning #GymPåJobbet #Stockholmsfysträning #Basket #Basketmatch #Föräldrarbasket #Fys #Kondition #Utegym #Vinterträning #Nyår #Nyårsfest #GottNyttÅr #2016 #Rislykta #Hummer #Oxfile #Potatisgratäng

Människor som säger att saker var bättre förr är nog i stor utsträckning rädd för eller har svårt för förändring. Man vill ha det som man känner sig trygg i. Men när det kommer till kvinnornas kamp på idrottsarenan kan nog alla hålla med om att det blir bättre och bättre med åren.

En gång i tiden såg man den idrottsliga arenan hörde till männen. Det har förekommit en hel del uttalande i ren okunskap och trångsynthet om varför kvinnor ska undvika idrott genom tiderna.

Den första kvinna som deltagit i Vasaloppet var Margit Nordin, som 1923 fullföljde loppet på 10:09.42. Året efter förbjöds kvinnor att delta i loppet, eftersom det ansågs vara "för jobbigt" för kvinnor att åka. 1978 deltog en kvinna utklädd till man och 1981 upphörde förbudet för kvinnor att delta!!

1928 ville chefen för Stockholmsstadion avstyra Sveriges olympiska kommité från att skicka kvinnliga idrottare till OS i Amsterdam då han tyckte att de olympiska spelen endast var för män. ”En olympisk tävlan kräver sannerligen sin man. Varken kvinnans psyke eller fysik är lämpade för sådana tävlingar. Redan den andliga anspänningen är för mycket för hennes nervsystem, men även i rent fysiskt avseende är hon illa rustad för sådana kraftprov.”

Kvinnors rätt till löpning har varit en lång kamp. Maraton var länge slutna mansklubbar och den olympiska kommittén ansåg så sent som i början av 1980-talet att kvinnor inte var fysiskt kapabla att springa längre sträckor. Det fanns till och med doktorer som intygade att livmodern kunde trilla ut på springande kvinnor.

Kathrine Switzer har nästan blivit påkörd av en bilist och knuffad av en funktionär under Boston Marathon för att hon trotsat skrämselpropagandan.

Damfotbollen kom på allvar igång först under 1960-talet och Sveriges första damseria drog igång 1968 men då en inofficiell. Och första landskampen gick av stapeln 1973 under EM.  den internationella damfotbollen fick VM sin premiärupplaga först 1991. USA blev världsmästare i Kina och Sverige tog brons.

 Jag tycker att det är ganska skrämmande hur sent som man faktiskt hade sådan okunskap och ansåg att kvinnor inte skulle ägna sig åt det som våra kroppar är byggda för att göra. Att röra på sig. Ingen mänslig kropp är byggd för stillasittande. Tänkvärt en dag som denna, internationella kvinnodagen.

#KvinnligIdrott #InternationellaKvinnodagen #SkrämmandeFakta #KvinnosynInomIdrotten

Jag har låtit löpningen vila lite i förra veckan. Den här veckan skulle jag inte hinna med några träningspass då halva veckan skulle försvinna till skidresan. Därför lag jag ner all tankte på löpning även denna vecka. Men det känns som att jag hittade en bra form för återhämtning.

Jag bävade för den långa bilresan upp till Sälen. Jag räknade med att det skulle märkas på min ischias. Men det gick förvånadsvärt bra. Efter vår traditionella hotellfrukost gick vi och hämtade ut våra skidor och liftkort. Sen åkte vi i backen till klockan 18:00 trots att jag knappt sovit någonting mer en liten stund i bilen på väg upp.

Sen sov jag jag gott.

Dagen efter började det kännas ganska mycket i vaderna. Vinden hade tilltagit så både sikt och underlag gjorde det ganska tufft att ta sig ner.

Åkte hela dagen non-stop med undantag för lunchen. Då var jag så trött att jag nästan somnade vid mat bordet. Men när kaffet gjort sitt så var det bara att ge sig ut igen. Till kvällen sen så ville barnen i sällskapet bada. Var inte jättesugen men vi behövde hjälpas åt med alla små barn. Väl där satte jag mig en stund i bubbelkaret. Varmt vatten och masserande bubblor gjorde gott för trötta muskler. Sen satte jag mig även en stund i bastun och passade jag på att massera mina vader och fötter.

Lördagen var sista skiddagen och vi gick upp tidigt för att hinna med skidskolan för de mindre barnen. Då höll jag mig mest i de mindre backarna för att vara nära. Senare på förmiddagen så bytte min dotter ut sina skidor till snowboard och med hjälp av en snowboardlärare så skulle hon försöka få lite styr på denna bräda. Jag stannade och titta en stund och det slog mig hur svårt det måste vara. Min dotter gav inte upp. Hon är en riktig fighter och kämpade hårt. Jag passade på att åka iväg och åka lite större backar innan lunchen. När vi åkte till dess att liftarna stängt så gick vi hem och kökade lite middag. På lördagar har de även kvällsåk, vilket vi hoppade på efter middagen.

De hade pistat om och vinden hade avtagit något. Så det var den skönaste åkningen på hela helgen.

Det var riktigt blåsigt på toppen, men bara man kom över första kröken var det helt ok. Och det var skönt att kunna blåsa på utan att vara rädd att krocka med någon och med ett underlag som gjorde att man kände kontroll.

Idag så vaknade vi tidigt för att äta frukost, packa, städa och bege oss hemmåt. Eller jag skulle först stanna till i Husby för att spela match. Matchen hade redan börjat när jag kom. Men jag bytte snabbt om och värmde upp vid sidan av planen.

När jag sedan kom in på planen så kände jag att kroppen mådde bra. Jag kände mig inte alls så stel som jag känt mig tidigare i veckan och det gjorde inte ont någonstans. Och då har ändå mina ben fått jobba hårt torsdag till lördag. Kanske var detta just den rehab jag behövde nu. Skidåkningen kanske är bästa återhämtningsaktivitet jag kunde hitta på istället för löpning. Det kändes bra under hela matchen, som vi tyvärr förlorade med 4p, men även efter.

Imorgon lär jag bli varse om det var rätt återhämtning.

Dagens clinics satte igång mina tankar. En del där jag tog till mig av deras kunskper och jag funderade på hur jag skulle applicera det på mina tjejer. Andra funderade jag på om det verkligen var rätt. Vad är min övertygelse? #BARTONCLINIC14

Först kom Freddie med sin clinic om sin specialitet, försvar. Det jag kommer att ta till mig här är sättet han bygde på övningarna. Han började med en enkel rörelse där man stänger av och styr spelaren åt ett håll. Detta bygde han på med slide. Han fortsatte att bygga på med spelsituationer. Man kunde se en röd tråd genom hela hans pass.

Det tror jag på och jag har försökt att göra min träningar med tjejerna på samma sätt. Men jag tror att jag måste bli tydligare på den biten.

När han var klar sa Barton något som jag håller med om totalt. Att det är energin när man förklarar och att man förklarar hur och varför man gör en övning som ger effekt och barnen/ungdomarna lär sig.

Stretching/Fys

Stretchar man innan hård fysisk träning så gör man inte muskeln beredd på ansträngningen. Om man däremot använder muskeln gör den sig beredd på att utföra samma jobb en gång till. Med stretching blir det motsatt effekt. Stetching kan och ska utföras om det behövs efter träningspasset när musklerna inte ska påfrestas fysiskt. Det handlar inte om att unvika träningsvärk då detta inte är möjligt med stretching, utan det handlar om att öka rörligheten för att man ska kunna ta ut rörelserna helt. Uppvärmningen bör vara dynamisk stretching. Rörelser som utförs där man använder musklerna i sitt mesta möjliga yttersta läge. Man tar ut rörelserna. Detta tyckte jag att James Scott framförde på ett bra ooch tydligt sätt. Han gav många bra idéer på bra, enkla med effektiva fysiska övningar. Man kan göra många bra övnignar med papperstallrikar.

Med tallrikarna är det lätt att få glid under händer och fötter.

Armhävnignar med olika lägen/rörelser med händer och fötter. Höftlyft och med  tallrikarna blir övningen likt när man gör den med pilatesboll. Mountain climb och kompassen.

Något som också är viktigt är bålstabilitet. Det fick han också med en hel del övningar på som dessutom involverade en basketboll. Vilket är till fördel för motivationen hos spelarna.

Talanger

Därefter kom David Blatt som kan betraktas som clinicens största namn. Han placerades i en panel som Barton ställde de flesta frågorna till om deras syn på olika saker, men även publiken fick ställa frågor.

Tyvärr räckte inte tiden till för min fråga. Jag hade velat fråga om David Blatts påstående om vid vilken ålder man kan se en talang.

Han sa som svar på Bartons fråga att han kunde se att ett barn hade talang redan vid 4-5 års ålder. För mig är det helt omöjligt att se sådant. Barnet i fråga kanske har jättelätt att dribbla med båda händerna, sätta skotten, förstå sig på spelet så pass att hen kan placera passen rätt och det ska då betraktas som en talang. Men det jag hade velat fråga honom om är vad han har för kommentar på att dessa "talanger" kan få problem när de når puberteten.

Om de från unga år haft lätt för sig och plötsligt blir kroppen "valpig" och vill inte göra som de vill. Självförtroendet kan gå i botten och det är inte alls säkert att de kommer tillbaka till den där kontrollen de hade innan puberteten.

Sedan hade jag velat höra vad han hade att säga om "late bloomers".

Försvarsfilosofi

Man spelar lite olika i Europa och "over there". Reglerna skiljer sig en aning och om detta också är anledningen till att Freddie Owens och David Blatt har olika filosofier på försvaret vet jag inte. Freddie menar att man ska driva anfallare mot baseline medan David menar att man ska driva dom mot mittlinjen.

När jag började spela med årets damlag fick jag aktivt ändra mitt tänk i försvar som satt/sitter i ryggmärgen. Filosofierna skiljer sig en del och det är inte lätt att veta vad som är rätt, eller snarare vilket som är mest effektivt. Kanske skiljer det sig beroende på vilken typ av spelare man har. Frågan är om det är situationen som avgör. Kan man lära sig flera och reagera "rätt" instinktivt?

Psykologi
Några citat från David Blatt som är väl tänkvärda.

• Att coacha är att få alla spelare att känna att deras tid kommer, även om det inte går så bra just nu.
• Man ska få spelarna att känna att varje gång man går ut där på planen ska man känna att man blir bättre.

James Scott sa också en del tänkvärda saker.

• Coachen bestämmer hur mycket speltid du får men inte hur mycket du ska träna. Det finns många sekunder på ett dygn och det är du som bestämmer vad du ska göra med dom.
• Intensiteten överträffar alltid volymen

Nu har jag en del att sova på. Under sommaren ska jag ju planera nästa säsong med tjejerna och fundera på vad och hur jag ska lägga fokus på. Vad behöver de lära sig och vilka färdigheter behöver de få för att stå sig i sin åldersgrupp. Jag tror nog att jag kan använda mig en del av det jag fått ta in här under clinicen. Nu är det en dag kvar.

#Basket #Träning #BartonClinic14 #Coacher #Clinic #Inspiration

En av de viktigaste insikterna en coach kan ha är att man aldrig blir fullärd. Man kan alltid lära sig mer, få inspiration från andra, utbyte av erfarenheter och söka information. Man måste utvecklas för att också få sina spelare att utvecklas. Därför anmälde jag mig till en coachclinic och idag var det dags.

Egentligen var jag alldels för trött för att sätta mig på en läktare och lyssna på någon annan som pratar. Jag var tvungen att ta en tripp till Sala idag och när jag kom ner till Stockholm igen var jag trött mycket trött. Men jag hade sett fram emot #BARTONCLINIC14 så det var bara att ta fram de där extrakrafterna som man har dolt någonstans och placera sig på läktaren.

Tyvärr är de lite dåliga på att aktivera åhörarna på dessa clinics. Visst man får avbryta med en fråga och på så sätt bli delaktig. Men man behöver röra sig lite. En liten enkel aktivitet som får åhörarna i rörelse varje timme i bara halvminut vore toppen.

Men det var intressant och de hade radat upp med en rad väl meriterade basketcoacher.

Charles Barton är moderator och som håller clinicen rullande och ställer lite passande frågor och kommer med ett inflikande eller förtydligande ibland.

Freddie Owens har försvar som sin specialitet och coachar på Collagenivå i USA. Han har även varit proffs i Litauen

Simon Cote gillar jag att lyssna på. Han är specialist på individuell spelarutveckling ochatt få spelare att tänka och förstå basket. Han talar mycket om detaljer och om hur man ska lyckas med olika spelsituationer.

Mattias Kenttä har meriter från alla nivåer inom svensk basket men brinner för barn och nybörjare.

James Scott är fystränare med basketspecialitet. Han är just nu fystränare för de kinesiska ungdomslandslagen och har tidigare varit NBA-tränare för Houston Rockets.

Först var det uppvärmning med boll i alla övningarna som James höll i. Fick lite idéer om hur man kan ändra uppvärmningen. Tjejerna har börjat tröttna lite på basketsmart. Fick också lite idéer på alternativa fysövningar. Det var först F05 som fick vara utövare i de olika övnignarna som visades. De hade lite svårt att förstå ibland då allt skedde på engelska. Många svenska coacher och arrangörer var runt planen för att hjälpa till att översätta och ge ytterligare instruktioner. Det var lite svårt ibland.

Det var roligt att se någon vara så engagerad och uppspelt när han gick igenom övningarna och lärde ut. Man vill liksom vara med.

Sedan kom Mattias på och då blev det lite lättare för tjejerna eftersom att övnignarna instruerades på svenska. Det är väl bra att de hade coacher som visade övningar för alla nivåer. Men när Mattias körde sin grej kände jag hur tröttheten kom över mig och jag kom på mig själv att sitta och blunda ibland.

Det var lite för mycket basic för mig men det fanns kanske några nybörjare i publiken som det var bra för. Dock tyckte jag inte att han var lika engagerad och uppeldad som James. Han hade kunnat vara mer tydlig när han bytte övningar och kunde ha varit mer förklarande till varför han ger ungarna vissa övnignar. Det hade i varje fall jag velat ha om jag varit helt grön som coach.

Lite välbehövlig paus med kaffe och bulle innan Simon fick inta planen. När vi kom tillbaka så fick vi se lite äldre ungdomar värma upp. Under den här clinicen har vi från ytterligare ett håll fått höra hur förlegat det är att värma upp följt av statisk stretching. Det är rörelse  och dynamisk stretching som gäller som uppvärmning för minst skaderisk och bästa prestation.

Precis som förra clinicen fick jag idéer och påminnelser om hur man kan utföra vissa övnignar. Jag tycker att han bygger upp sina övnignar så himla bra. Det börjar med tekniska övningar med förklaringar på vad man ska tänka på och varför. Han kör kanske 3-4 övningar för att sedan bygga ihop dessa övningar till en spelsituation, där spelarna själva får avgöra vilken teknik som är bäst att använda.

Något jag kommer att nöta in i mina tjejer är det här med att söka kontakt och röra sig mot korgen när de har et motstånd framför sig och inte från korgen. Fick några bra övningar för det.

Kvällen avslutades på Klotgrillen vid Globearena. Är inte jätteförtjust i deras mat och nu fick alla Gyros. Men det var mat och jag var hungrig. Imorgon kommer det att vara i Fryshuset. Det ska bli spännande och lyssna mer på James Scot och få lyssna lite på Freddie Owen.

#BartonClinic14 #Basket #Clinic #Inspiration #Idrott #Träning #CoachClinic

Just nu pågår vinter OS i Sotji och Sverge har lyckats plocka medaljer. Jag är inte jättepåläst när det kommer till vintersporterna och när jag läste att Charlotte Kalla hade tagit silver i Skiathlon blev jag nyfiken på vad det innebar. Att det var blandat av olika typer längdskidåkningsstilar kunda man ju förstå.

Jag googlade fram vad Skiathlon var. Som jag trodde var det blandning av olika skidåkarstilar men jag trodde att det skulle vara tre olika. Troligen för att jag gjorde kopplingar till Triathlon. På Wikipedia kan man läsa:

"Disciplinen ingår i världscupen i längdåkning. Den ersatte den tidigade jaktstarten. Istället för att först köra ett klassiskt lopp och sedan ett i fristil, så byter man skidor efter halva distansen, varmed man alltså kör båda stilarna i samma lopp."

Charlotte Kalla tog silver efter en duell med Marit Björgren kunde jag läsa. Och medan jag googlade såg jag herrarnas Skiathlon på TV där Marcus Hellner kommer 2:a. Spännande då han under hela upploppet närmade sig ettan. Så 2 silver i Skiathlon alltså.

När jag läste om disiplinen så såg jag att damerna kör 2x7,5km medan herrarna kör 2x15. Visst brukar det vara något kortare för damerna än för herrarna, men hälften?! Är kvinnorna verkligen hälften så starka?

Vinnaren på damsidan körde alltså på tiden 38:33,6 och vinnaren på herrsidan körde 1:08:15,4

Dubblerar man tiden för damerna så skulle det bli runt 1:50 eller kanske något mindre då tiden innehåller skidbyte.

Okej, låt oss säga att det är tiden som avgör att man "inte har tid" med närmare 2 timmarslopp så skulle ju damsidan faktiskt kunna köra 2x12km. För med tanke på alla kvinnliga ultramarathonlöpare så knappast sträckan vara något hinder.

Men i vilket fall: Grattis Kalla och Hellner till fantastiska insatser och era silvermedaljer

Bilder från aftonbladet.se

Idag var det matchdag för mina tjejer och vilodag för mig. Men jag fick allt upp pulsen en hel del i varje fall. Jag blir så engagerad och är nästan med tjejerna ute på planen när de kör. Jag vet att jag hörs, jag hoppar och tjoar för att påminna och heja på och idag gav det resultat.

Innan matchen mötte jag upp en av mina lagkamrater för lite lunch/fika. Hon är ny i laget och ny i landet så det var kul att sitta och prata lite på tu man hand, så nu har jag lärt känna henne lite mer. Det blev inte den nyttigaste fukan men det bästa jag kunde få till just då. Det var en kyckling hickory bagel med en latte till.

Sedan åkte jag till hallen för att förebereda inför matchen. Idag mötte vi Blackeberg/Ekerö i FU13-serien. Första perioden var lite seg och poängfattig. Men till andra perioden hände något. Tjejerna fick till många fast breaks och gjorde 18 poäng. Nu har äntligen allt övande på snabbt uppspel gett resultat.

Försvaret var mycket bättre än senaste matchen, men vi har mer att jobba på där, framför allt utblockering och returer. En annan sak som vi måste lägga energi på är det här med att ha lite is i magen, att alla mål inte behöver ske lika snabbt som vid snabbt uppspel. Vi måste få till spelet och hur man spelar när man har situationen 5 mot 5 vid anfallande korg.

Det var så skönt att vinna den här matchen, det får tjejernas självförtroende att växa efter så många förluster. Matchen slutade 38-20.

Kanske kan man klassa mitt hoppande och studsande vid sidan som vardagsmotion. Eller?

Efter matchen satt jag i sekreteriat när Basketgymnasiet spelade. Det gick inte riktigt lika bra för dom. Men det var kul att se en av de killar som jag en gång i tiden coachade. Han har lite av samma spelstil nu som då.

Nu ska det bli lite middag och filmmys med familjen!