Idag blev det lite stressigt när vi skulle till träningen, vilket gjorde att stressen hängde kvar till min egna träning. Och är man stressad så gör man inte alltid så smarta saker. Man har lite otur när man tänker helt enkelt, eller inte tänker snarare.

Några minuter sen till tjejernas träning så fick jag korta av lite grann på övningarna, men lyckades ändå hinna med alla moment som jag planerat. Lite tajt med tiden när de skulle köra Beat-the-pro. Jag hamnade i något forserande mode och ville hinna klart så jag kunde hoppa in i min egna träning i tid. Problemet är att mina tjejers träning och damträningen delar hall i en kvart så jag får alltid först missa en kvart och sedan ytterligare 5 minuter för att värma upp. Men idag glömde jag totalt bort att värma upp och jag är rädd att jag får betala för det nu.

Det var väl tur att man rör sig lite grann som tränare så att man värmer lite grann men långt ifrån tillräckligt. Hjärnan tog visst en liten paus idag då den fått gå på högvarv då jag skulle speeda på mina tjejers träning. Så jag sprang in direkt in i min träning utan att värma upp ordentligt, trots att min sjukgymnast sagt att det var viktigt att jag gjorde just det infär basketträningen.

Den övning jag hoppade in i bygde på explosivitet och reaktionsförmåga. Vi hade ett led med bollar och ett led intill utan bollar. Bollinnehavaren staratar övningen genom att dribbla mot korg, då ska den första från ledet utan bollar springa ikapp och stoppa spelaren med boll. Jag kände redan vid första försöket att det inte var så smart. Men jag ignorerade det och tänkte att jag snart är uppvärmd i varje fall och jag hade ingen lust att hoppa av för att börja värma. Så jag körde på. Det gjorde att jag inte aldrig under träningen kände mig uppvärmd.

Och nu såhär efteråt tänker jag att jag inte var så himla smart. Att fuska straffar sig och det kommer alltid fram på ett eller annat sätt. Här fuskar jag ju bara mot min egna kropp. Inte så smart alltså, och det är väl det jag kommer att få betala för nu.

Men eftersom att jag inte var så smart nu så hoppas jag på turen, turen att jag inte har förstört/försvårat för min kropp.

Nu har jag sprungit så mycket hos sjukgymnasten att jag har kommit upp i frikort. Det här har tagit så frukstansvärt lång tid och jag längtar oerhört mycket efter att kunna springa utan någon som helst smärta och bara känna den där underbara känslan när man lyckats ta ut sig totalt.

I morse var det dags igen att åka till sjukgymnasten. Sedan jag fick så ont at jag tyckte att det var dags att söka för det så har jag fått massage, stötvågsbehandling, stretch, "kotknäckning" akupunktur och massor av sjukgymnastikövningar. Och visst har det blivit bättre. Vissa saker säger både sjukgymnasten och naprapaten att det har blivit bättre och till viss del har jag känt av att det blivit bättre.

Efter dagens besök konstaterade sjukgymnasten:

# Jag nu full rörlighet i ryggen igen. Jag är "bara" lite stel på höger sida

# Inflamation i musklerna i rumpan är borta

# Min ischiasnerv har kommit i kläm

# Muskelfäste i vadbenet är stel och inte lika #ruckbar" på höger sida som på vänster

   (Denna muskel sa hon att många läkare, sjukgymnaste, ortopeder mm glömmer bort)

Jag fick också reda på att man kan stretcha fram ischiasproblem. Det behöver inte komma av skador eller för hård träning. Det är därför viktigt att ha lätt böjt knä när man stretchar baksida lår.

Jag har hört förr att man ska ha lätt böjt knä, men aldrig någon bra förklaring. Jag har tänkt att jag är så rörlig att det inte rör mig. Men vem vet...

Jag fick också veta att om man har sprial och den åker upp för långt så kan det orsaka inflamationer och smärtor som liknar den här typen av smärtor och problem i ryggen. Så har man spiral ska man vara uppmärksam på det.

Kroppen är verkligen ett mysterium.

Jag har ju haft alla dessa problem med rygg och inflamtioner i rumpan, men de kan hänga ihop med ischiasproblemet. Men jag har ju behandlats för alla andra synbara problem. Nu när ryggproblemet är ur världen ska jag koncentrera mig på övningar som hjäper till att behandla mitt ischiasproblem.

Hoppas, hoppas verkligen att detta är det sista, så när jag är av med det problemet så är jag klar en gång för alla med den här skadeperioden.

Tidigare säsonger har mina tjejer fått 2 träningar i veckan och jag har fått lägga fysträning inbakat i träningen. Men den här säsongen har vi utökat med en träning vilket gör att jag har kunnat lägga in en träning i veckan med fokus på fys.

Jag hann inte göra middag innan träningen utan tryckte i mig en frukt och en riskaka bara för att stilla hungern lite innan jag åkte vidare till baskethallen.

Som grund har jag #Basketsmart i fysträningen för att det är bra träning och vettiga övnignar för att stärka musklerna så att de skyddar sina knän. Det blev lite av en variant eftersom att vi inte hade varsinn boll.

Så dagens pass såg ut så här:

2 och 2 springa och pressa axel mot axel

2 och 2 springa, räkna till 3 sedan hoppa upp och slå axlarna mot varann

2 och 2 slajda, räkna till 3, hoppa och klappa händerna mot varann.

Plankan 1 minut

Höftlyft med boll alternativt en vattenflasta mellan knäna

Squats med boll/vattenflaska över huvudet

Utfallssteg (boll/vattenflaska över huvudet)

Uppväckning sprint (Enbenshopp åt det håll jag säger. På signal springer de till andra sidan planen)

Uppväckning slide (som ovan fast slide istället för springa)

Därefter fick de köra "skeppsbrott" eller "Skepp-hav-o-land". På land och skepp kunde jag säga Mage, Rygg eller upphopp. Det var inte så många som var vakna nog att avstå från att slänga sig på mage eller rygg i havet. Bra lek som tränar flås, spänst, reaktionsförmåga och explosivitet.

Avslutningsvis körde vi lite spel och skott bara för att få lite med baskettouch på träningen och ett roligt avslut.

När jag kom hem fick jag äntligen fixa lite middag. Det är konstigt att man inte gör soppa oftare. Det går fort, det är enkelt och det är gott. Jag gjorde en soppa på lite rotfrukter, grädde och ädelsost. Serverat med knaperstekt bacon och en rågbrödbit till.

1 kålrot

3 morötter

1 palsternacka

3 stora potatisar

8dl vatten

1 msk lantbuljong (pulverform från René Voltair)

2 dl matlagningsgrädde

45g ädelost

salt och peppar

Torkad basilika

Jag kokade rotfrukterna i buljong, mixade med en stavmixer och sen lät jag puren koka ihop med ost och grädde innan jag hade i basilika och smakade av med salt och svartpeppar.

#Basketsmart #Fys #Knäövningar #Förebyggandeträning #Prehab #Slide #Recept #Soppa #Gomiddag

Vissa dagar blir mer stressiga än andra. Idag var en sådan där dag där jag pressade in maximalt på dygnet. Jag tror faktiskt inte att jag skulle ha kunna pressa in en enda liten grej till. Den här dagen var maxad och nu är jag värd en god natts sömn.

I morse var det svårt att komma upp. Hur mycket jag än ansträngde mig ville inte mina ögon öppna sig och jag lyckades stänga av larmet och somna om. Tack och lov var det någon som skickade ett meddelande till mig så att jag till slut vaknade till. Insåg att det fick bli snabbfixet och hoppa frukosten för att hinna till jobbet. Frukost köpte jag på Donken som ligger granne med oss. En frukostmacka och en jordgubbssmoothie.

Sedan såg jag till hinna med ett par arbetsuppgifter innan heldagsmötet idag. Fick skynda mig till tåget när det var dags för hemgång, för att jag hade bara minuter att spela på.

Jag hade matlådor i kylen och basketväskan stod i hallen, men inte helt färdigpackad. Så jag ringde dottern och bad henne packa färdigt min väska och packa ner maten.

När jag kom hem, så tog jag bara väskan, dottern och matlådorna och hoppade ut i bilen. Det var styrelsemöte idag, så jag var tvungen att åka tidigare än vanligt. Tack och lov hade vi mötet i en lokal i byggnaden till hallen.

Kom inspringande till mötet med andan i halsen och skickade dottern att värma maten. ( Vi har en micro i ett av utrymmena i hallen). Käkade under styrelsemötet och satte dottern på att leda uppvärmningen, vilket köpte mig 15 minuter. Jag stack lite tidigare från mötet, bytte om och körde tjejernas träning.

Vi koncentrerade oss på skott idag. Tjejen som stukade foten måste har fått en väldigt lindrig stukning, eller kanske snarare en vrickning, för idag 2 dagar senare sprang hon runt som ingenting.

När träningen var slut sprang jag in i min egna träning. Fortfarande lite ont när jag springer men det funkar. Vet inte om det är min kropp som anpassar sig till smärtan eller om det faktiskt blir lite bättre.

Hur som helst, träningen var slut kl 22. Duschade för att sedan möta upp en kompis som behövde ha min hjälp. Det tog inte många minuter, men placering av rumpan i soffan skedde först kl 23:15

Nu är det dags för lite skönhetssömn i hopp om att just imorgon kommer det vara jättelätt att kliva upp ur sängen.

Kanske är det för att jag spelade match igår, kanske har det med utebliven sjukgymnastik som gjorde det. Eller bara att det var länge sedan jag fick behandling. Oavsett vad så har rygg och ben bråkat lite med mig idag, men tack och lov inte så pass att jag känner något stort steg bakåt.

Jag var så trött i morse när jag vaknade. Skönt att jag kunde gå upp lite senare så att jag kunde få lite mer sömn efter den långa dagen igår. Jobba hemma i all ära, men det gjorde att jag helt glömde bort att göra min sjukgymnastik. Idag kanske det var viktigare än någonsin eftersom att jag spelade match och sedan satt länge i bilen.

Hela dagen gick. Jag gjorde ett litet avbrott för att uträtta lite ärenden men i övrigt satt jag vid min dator hela dagen i kanske inte den bästa av arbetsställningar.

Middagen idag gjorde jag något som verkligen sköter sig själv helt och hållet. Kyckling i lergryta.

Man skär bara ner lite grönsaker som man lägger i botten av grytan, har ner lite upplöst buljong och sedan lägger man ner en hel kyckling som man kryddat ovanpå innan man lägger på locket. Sedan sätter man detta i ugnen på 225 grader i 80 minuter. Sen är det klart.

Dottern fick koka riset till maten medan jag bytte om för basketträningen. Vi övade en hel del på spelförståelse och att läsa av spelet. I slutet av träningen trampade en tjej snett och fick en liten stukning. Tack och lov hade jag en liten linda i min väska. Elasticiteten har försvunnit en del, men det är bättre än inget. För att det skulle bli så liten svullnad som möjligt så följde jag några enkla steg.

1. Linda så snabbt som möjligt och hårt, nästan för hårt (Jag gjorde ovanpå strumpan bara för att det skulle gå fort)

2. Upp med foten i högläge. Så högt som möjligt. Det viktigaste är att skadan är högre än hjärtat.

3. Efter 10-15 minuter lättar man på förbandet och lindar så att det bara blir ett skönt stöd

Jag skrev sedan ner åt henne att hon skulle ta av lindan under natten, ha foten i högläge och bara ha lindat under dagen som stöd. Lindan gör bara verkan på dagen då det är stöd. På natten måste man låta blodet flöda i foten.

Foten var inte jättesvullen, så jag hoppas på snabb återhämtning.

När jag sett till att hon hade hjälp hem så sprang jag in i min egna träning. Började med lite egen uppvärmning eftersom att de redan satt igång, innan jag hoppade in och körde med de övriga.

Jag kände av rumpan en del men inte så farligt. Däremot kände jag mig stel och det tog liksom stopp i vissa rörelser. Kanske inget synbart så, men jag kunde inte följa ut rörelsen hela vägen ut. Inte utan att verkligen tänka på det i varje fall. Så skott och vissa finter funkade sådär. Men jag tog mig igenom träningen rätt bra trots en hel del springa idag.

På vägen hem insåg jag att jag inte hade gjort mina övningar. Så när jag kommit hem körde jag en vända med dom. Efter körde jag lite med min foamroller. Det är inte mycket eller tugga rörelser som jag gör, men det gör skillnad. Jag kände mig mycket bättre i kroppen efter övningarna och rollern.

På samma sätt som man kan tycka att de här stegen när man stukar foten inte är så stora grejer så gör det stor skillnad på hur stor svullnad och därmed stukning man får.

#Rehab #Sjukgymnastik #Basket #Träning #Stukadfot #Stukadfot3steg #Förstahjälpen

Även om varken ryggen eller muskelfästena i rumpan är bra ännu så är det väldigt glädjande när det i varje fall tar några steg framåt i rätt riktning. Det är då man får lusten att kämpa vidare och börjar röja undan tvivlen på att någonsin bli bra.

När jag klev in på tjejernas träning och körde igång dom var det tillfällen då jag fysiskt visa övningarna. När de körde daily dozen (12 olika typer av layups) så kändes det bra. Inga hugg i bumpan eller baksida lår som jag brukar känna av i olika grad när jag ouppvärmd ska visa, men även efter uppvärmning. Det kändes bra.

Även när jag hoppade, slajdade eller olyckligt sprang ihop med min dotter.

Kanske är det för att jag fick chansen till total avslappning idag. Då kanske spända muskler slappnade av och släppte lite spärrar. Som sagt, det är inte bra, men långt bättre.

Kanske beror det på dagar med mina rehabhövningar. Jag såg till att hinna med mina rehabövningar direkt på morgonen idag så att jag hade det gjort. Nu är det målmedvetet som gäller. Jag får inte missa en enda dag. Fuskar jag med detta har jag inget att klaga på.

Äntligen var det roligt på riktigt på min egna basketträning efter. Jag kunde springa med och inte hamna långt efter, jag kunde gå in i närkamper utan att det gjorde ont. Finterna kändes inte som knivhugg in i rumpan och kroppen ville lyda på ett helt annat sätt.

Hoppet om en frisk kropp har alltid funnits där, men idag känns det inte lika avlägset, idag tog jag ett tydligt steg framåt. Jag kommer att bli bra och idag insåg jag att det inte är så långt bort som jag kände igår.

Snart har jag ett helt träningspass med alla övningar som jag fått från sjukgymnaster och naprapat. Idag var jag hos sjukymnasten och fyllde på övningsbanken. Behandlingarna ska få bort värken och övningarna ksa stärka för att undvika framtida smärta.

Tydligen är det så att jag är stark i musklerna som används vid rörelse men inte tillräckligt stark i stabilitetsmusklerna. Det är därför jag får en massa övningar som ska stärka bålen, stärka stabiliteten i höft och bäcken.

Hon kände inte alls på mina kotor idag, så jag antar att hon inte ser det som något problem längre. Utan jag fick nålar ganska omgående och så gick vi igenom några nya övningar.

På lunchen gick jag ner i gymmet och körde igenom alla övningar jag fått. Det är inte långt kvar till jag har fyllt ett träningspass på 30 minuter. De flesta av övningarna är så små att det känns löjligt att kalla det träning. Men de tar. Gör man de bara på rätt sätt, har den hållning man ska och jobbar med rätt muskler utan att blanda in hjälpmuskler så är de faktiskt ganska jobbiga.

Lite stressigt hem idag, då det skulle vara föräldramöte på basketen OCH styrelsemöte INNAN min basketträning. Jag missade ganska mycket och de höll på med en övning som inte gick att bara hoppa in i. Därför såg jag till att värma upp ordentligt och köra järnet innan jag kunde hoppa in. Så jag fick mig en ett bra träningspass i varje fall öven om det inte var mer än 40 minuter.

När jag kom hem kollade jag mailen. Och där var det. Mailet vi väntat på. En kallelse till nästa Regionsläger. Min dotter hade gått vidare. :D

Jag är i varje fall en mycket stolt mamma! :)

#Sjukgymnast #Rehab #Bålstabilitet #Höftstabilitet #Regionsläger #Uttagning

Imorse var det dags att träffa Naprapaten igen. Jag hade stelnat till lite. Kanske lite pga av att en låsning kommit tillbaka och kanske lite träningsvärk. Nu när jag trnar så lite mot tidigare så är det bra mycket lättare att dra på sig träningsvärk.

När jag kom till Naprapaten kände jag mig stel som sjutton, både i ryggen och rumpan. Jag fick lägga mig på britsen och hon kände på mina kotor. Jag hade fått tillbaka den nedersta låsningen. Den trog hon loss och sen fick jag massage. Men inte sådan där skön välgörande massage. Eller, ja den skulle väl vara välgörande, men det kändes inte så.

Hon tog sin armbåge och tryckte in alla mina ömma punkter i rumpan och när hon kom åt de allra värsta så kan jag säga att .... det var inte skönt.

Därefter gick hon vidare upp på ryggen och den stora muskeln längs hela högersidan om ryggraden. En armbåge i den muskeln, det var om möjligt ännu värre.

När hon var färdig med mig kändes det som att jag hade den värsta träningsvärk du kan tänka dig. Jag började fundera på om det var rätt att även gå till Naprapat. Jag kanske skulle hålla mig till min sjukgymnsat.

Hon sa att jag behövde stretcha sätet och baksida lår, den sk hamstring. Så hon gav mig en massa övningar att utföra till nästa gång vi skulle ses.

Sen rusade jag vidare till jobbet och efter en hel dag vid skrivbordet med alldels för lite rörelse så var det en ganska trög start på basketträningen, som jag dessutom kom sent till. Jag fick sköta min uppvärmning själv.

Men så fort jag blivit lite varm var det som att alla spärrar och alla stelhet var som bortblåst. Så skönt. Jag tror fortfarande att det inte är så god ide att springa några kilometer, men över basketplanen gick helt ok.

Jag såg till att stretcha säte och baksida lår så gott det gick. Vid det här laget kände jag hur det ömmade i rumpan på mig.

Jag såg till att sonen ställde in bakpotatisen i ugnen. Så de var klara lagom till att jag kom ut ur duschen. Till dessa åt vi en röra på räkor, kokt ägg, avocado, rödlök och creme fraishe. Garnerade med lite tomat.

Sen utförde jag övnignanra jag fått både av naprapaten och sjukgymnasten. Och sen kände jag mig något mjukare igen. Imorgon tänkte jag försöka våga mig på en basketmatch.