Nu har jag jag äntligen klarat av UTMANINGEN. Sedan 5 april har jag kämpat med att få till 12 olika pass på Friskis och idag klarade jag det sista passet. En gyminstruktör visade mig runt och hjälpte mig att lägga upp ett träningsprogram för att klara av mina mål.

När jag fick sista passet signerat av gyminstruktören Anna körde jag igenom programmet som jag fått innan jag lämnade in kortet med mina prestationer i UTMANINGEN. Fick då höra att det hade passerat 100 pers som deltagit i UTMANINGEN. Så det är inte bara att kassera in vinnsten. Oddsen minstar ju fler som lämnar in. Men ingen skulle få gå lottlös i varje dall sa de. Det är fortfarande hemligt vad det är man kan vinna.

Nu när detta är över måste jag börja planera igen vilka pass jag ska gå. Det som jag möjligen kommer att fortsätta med som jag inte kört tidigare är löpningen. Jag ska försöka få till ett pass där de pratar löparteknik. Sen finns det ju fortfarande pass som jag inte kört än eftersom att de fanns som alternativ till de pass jag kört.

Men dagens pass då. Vi började med att prata lite om vad jag ville få ut av min träning. Jag berättade om mina mål som 45 minuter på milen och att klara en chin. Sen berättade jag att gymträning egentligen inte är min favoritsysselsättning. Men att det kan bli lite roligare om man får ett program att följa. Detta blev mitt program:

Den första övningen är för att stärka löparbenen. Mycket vad och baksida lår. I den här maskinen sätter jag stången i midjan och med viktmotstånd springer framåt helt enkelt. Några som såg mig köra övningen sen på egen hand blev tydligen inspirerade. Detta var något som min intruktör hittade på bara för mig. :)

Boxhopp som är övning nummer 2 är helt enkelt att hoppa jämfota upp på dessa 2 stepup brädor. Till att börja med en hög och en låg. Kan utöka sen med att ha 2 höga när jag blir riktigt spänstig. ;-)

Knäböj Smith är knäböj med skivstång helt enkelt fast den är i spår som gör det hela lite stadigare och man har möjlighet att köra tyngre då säkerheten finns med spärrar om det blir för tungt.

I samma maskin ska jag köra utfallssteg med vikter då.

Sedan har vi maskinen som ska hjälpa mig att klara av mitt mål, att klara en chin. Här sätter man inget motstånd, utan man anger hur mycket hjälp man vill ha. Ju högre vikt, desto mer hjälp.

Jag skulle variera mig med att köra Pullups ibland. I samma maskin med samma princip ska jag köra dips. Och det kan jag behöva minsann.

Nästa övning, rodd är inget konstigare en en vanlig roddmaskin. Och bröspress är som typ bänkpress fast med hantel i vardera hand. Jag kommer börja med 6kg i varje hand.

Sedan fick jag mig ett par övningar i TRX-band. Jag trodde att jag faktiskt hade bålstyrka. Oj vad fel jag hade. Satan i gatan vad jobbigt det var.

I dessa band skulle jag köra in fötterna och sedan ställa mig i planka med händerna i golvet. Sedan ska jag dra fötterna mot händerna och upp med rumpan i vädret i pik som hon sa.

Nästa TRX-övning som jag kunde alternera med var att dra ett ben i taget, så det blev lite som löparsteg.

Och så till sist magrotation med en kettlebell. För att göra det hela lite jobbigare kunde jag dra ut vikten från kroppen så jag får raka armar. Det tuffade till det vill jag lova.

Anna sa till mig att jag inte behövde köra alla övningar varje pass, utan att jag kunde alternera vissa övningar och att jag inte skulle börja med samma varje gång. Det viktiga var att avsluta med magövningarna eftersom att man använder magmusklerna som stödmuskler i princip alla övningar och då får de itne vara helt slutkörda.

Sedan skulle jag tänka på att jag skulle köra en tryckövning efter en dragövning.

Benövningarna kan jag välja att köra explsivt eller tungt. Det vill säga att SMITH-övningarna är tunga medan hennes nypåhittade övning och upphopp på steupbrädorna är explosiva övningar.

Sedan kom vi till det här med streching. Hon verkar ha läst fakta baserat på samma forskning som jag. Streching tar inte bort någon träningsvärk och streching är bra där man behöver öka rörligheten. Istället för streching kan man jogga lite lätt för att inte blir för stum.

När hon var klar med mig och vi sagt hejdå körde jag ett varv med mina övningar. Jag valde de explosiva och jag körde helt enkelt uppifrån och ner. Som bålstabilitet körde jag "piken" i TRX-banden.

Jag tror faktiskt att det kan bli ganska kul. Det var roliga övningar hon gav mig. Så nu är det bara att planera in de här passen.

Jag trodde aldrig att jag skulle sätta ett och samma inlägg under "Jag testar" och "löpning". Men den här UTMANINGEN som jag är med i tar mig till nya träningsformer. Och idag var det dags för löpning.

Med en redig träningsvärk från HIT-träningen igår och en stor del av dagen tillbringad i bilen idag, var jag en aning stel när jag kom fram till Friskis. Men det var bara att köra. Jag skulle prova på passet "Löpning, Cross".

Vilket var ett annorlunda löppass mot vad jag någonsin tränat. Jag har aldrig sprungit i grupp på det här sättet och jag har aldrig lagt in så mycket styrkeövningar mitt i passet. Såhär beskriver Friskis passet:

Passet var ganska lätt konditionsmässigt, men vissa styrkeövningar var riktigt jobbiga. Men vid andra joggsträckan utmanade Friskisledaren mig. Han bad mig springa bakåt och till jag hamnade sist och sedan vända om och ställa mig först. Detta fick jag göra 2 gånger så det blev som en intervall för mig.

Vid tre tillfällen stannade vi till och gjorde styrkeövningar, 40 sekunder av varje övning 2 "varv"

Första: Armhävningar, upphopp, upp och ner i brygga

Andra: Planka med rotation, Dips, rygglyft

Tredje: Pull ups under ett 1meters staket med rak spänd kropp, crunches/sit ups, Burpees.

När jag gick upp i brygga stetchade jag armarna riktigt ordentligt och mina burpees var som en plåga med min hemska träningsvärk.

Till sist så körde vi tröskellopp. De hade kunnat vara hårdare, men eftersom att det var första gången jag sprang sen mitt senaste testpass då jag fick känningar i benet så höll jag mig till den nivå som instruerades.

Vi avslutade med nerjogg och stretch innan vi tog oss tillbaka och fick underskrift. Nu är det bara 2 pass kvar och imorgon väntar skivstång intervall.

Till min stora glädje så kände jag inte av mitt onda ben alls under hela passet. Men jag ska vara smart nu och inte gå ut för hårt. Jag ska ta det varligt och jobba upp mina löparben igen, lagom till nästa tävling.

Funderar på att testa deras kvalitetspass som ger mycket teknik. Något Frisksis ledaren tipsade mig om. Få se om jag kan få in det i mitt schema. :)

Varje år åker hela klubben iväg på basketcupen i Eskilstuna. De nhar haft många olika namn genom åren beroende på vem som varit huvudsponsor. Maraboucup, Billy's och nu EEM (Eskilstuna energi och miljö). Hela morgonen har handlat om att packa, men jag hann trycka in ett träningspass med.

Det är inte lite man ska ha med sig när man åker på basketcup. En väska med matchkläder, min dotters väska med kläder (och säkert en hel mindre nödvändigt), min väska, 2 basketväskor, en IKEA-kasse med sängkläder och luftmadrass + en extra väska med en luftmadrass och en väska med färdkost.

Som tur är så kommer jag att få skjuts till samlingsplatsen varfrån vår buss till Eskilstuna kommer att gå. Det hade varit jobbigt annars. :)

En liten löptur innan dess, en dusch och sen bär det av. Jag är galet laddad. Hoppas mina tjejer är det också!

Den här helgen har jag lyckats pressa in mycket i mitt tidsschema. Det kräver att man har andra omkring som hjälper till lite på traven. Men jag har lyckats. Jag fick till allt jag och ändå hunnit med lite träning. Det går om man vill.

Det blev som ejn lång helg när det kändes som att den började redan i torsdags, då vi gick ut och bowlade med jobbet. Träningen fick stå tillbaka den dagen men man behöver sådana dagar med. Som jag skrev om igår så fortsatte det med teambuilding med mina små baskettrjejer. Bowling och basket (vilket blev lite lättare träning). Dessutom hann jag med lite trevligt umgänge  med mina underbara vänner och ett danpass utan dess like. Man behöver inte ha träningskläder för sig för att det ska ge kroppen en rejäl utmaning.

Lördag vaknade jag upp pigg trots lite sömn. Lite frukost och snygga till sig inför stundande dopet. Doppresenten var kvar att inhandla. Så vi åkte iväg lite tidigare för att inhandla lite fina kläder till den lilla killen. Dopet ägde rum i Tyresö kyrka, Sveriges populäraste kyrka att gifta sig i.

Lilla Kelvin som döptes var glad och nöjd genom hela dopet. Han skrek inte en enda gång. Även vid dopkaffet verkade han trivas rätt bra.

Det blev en ganska kort stund för mig och när ingen vågade hugga in först på korv och tårta så såg jag till att starta. Jag skäms inte över att vara först att hugga in. Dessutom så skulle jag ju snast åka till Tensta för att coacha mina tjejer i en basketmatch. Jag kunde ju inte låta hela dagen gå och vara helt tom i magen. (Även om det hade varit bättre att fylla den med annat än korv med vitt bröd och prinsesstårta).

När jag ätit bled jag in på toaletten och bytte kvajen och kjolen till mjukisbyxor och min coachjacka. Dottern gav jag mitt busskort så hon kunde få äta tårta i lugn och ro och åka hem själv. Sen gasade jag iväg till Tensta.

Det blev lite tajt med tiden då jag missade infarten till Tensta. Det var så rörigt pågrund av vägbygget där. Så det blev en sväng bort till Barkaby och vända tillbaka.

Tjejerna kämpadr på väl och det var en jämn match. Det är kul att se när tjejer som vanligtvis är ganska försiktiga och nästan ber om ursäkt att de är på planen, tar plats och gör riktigt bra ifrån sig. Då ser man att träningen ger resultat. Lite svårt för dem att hålla reda på vad som gäller eftersom att jag har börjat förbereda dem för riktigt basket. Det här var deras sista Easy Basket match.

När jag åkt hem igen så började med middagen. Kycklingben med kokosmjölkstuvad potatis. Jag ville få i mig middag hyfstat tidigt så att löpningen inte skulle bli så sen. Och magen behövde mat innan passet.

Det kändes hyfsat bra första kilometern och då kom jag att tänka på att jag hade en skuld att betala på pizzerian från när min dotter hade varit där och handlat med mitt kort som inte fungerade. Vänliga som de var fick hon med sig maten i varje fall och så lämnade hon mitt nummer.

Så jag sprang hem och hämtade kortet och bestämde mig för att min testrunda skulle gå ner till pizzerian. Jag sprang dit betalade min skuld och sprang sedan hem igen. Totalt blev det drygt  tre och en halv kilometer.

Inga känningar i baksida lår men lite i vaden strax under knät på utsidan. Så det får fortsätta bli lungt med löpningen att tag till. Väl hemma igen körde jag lite styrkeövningar för höft och ben. Därefter blev det filmkväll.

I morse upptäckte jag att det saknades bröd så då fick det bli en power walk ner till affären (+ en liten extra sträcka). Det gjorde inte ont, men jag känner att vadmuskeln under knät inte är helt hundra. En promenix på 2,3 km.

Så till alla som säger att de inte har tid att träna vill jag säga, det går om man vill. Det handlar "bara" om att tänka till och planera. Ikväll blir det lite välgörande Yoga och direkt efter Fuego så jag kan bocka av 2 pass till i UTMANINGEN.

Idag var det dags för ett testpass med de nya skorna. Skulle det göra någon skillnad att springa i de nya skorna, eller är det för tidigt? Jag kände av benet lite under dagen. Inte ont, men jag kände att här gör det ont om jag springer.

Jag kände när jag promenerade lite raskt i mina stövlar att jag har punkter som gör ont när jag springer. Så jag kände liksom inte av själva smärtan. Och raskt var jag tvungen att gå eftersom att jag kom iväg lite senare. Det resulterade i att jag inte hann laga någon mat innan det var dags att ila iväg till mina tjejers basketträning.

Satte på mig löparskorna när jag åkte iväg till baskethallen.

Jag hade inga som helst känningar under hela tjejerna träning. Jag utövade inte mycket mer än när jag visade övningar så jag belastade benet ganska marginellt.

Efter tjejerna träning körde jag bort till hallen där min dotter tränade friidrott. Där ställde jag bilen för att köra en liten löparrunda. Redan efter drygt 1 kilometer fick jag känningar i benet. Men det är inte hela benet längre utan punktvis. Vet inte om det är positivt eller inte. Men nu kommer jag att vila benet ett par dagar, så får vi se om det blir bättre. Jag ska försöka komma ihåg att strecha en del dessa dagar.

Jag lyckades ta mig runt ca 3,6km som jag blandade med lite gång och stooooora rörelser. Bara för att det gjorde ont.

Vartannat steg gjorde jag högt knä. Sedan gick jag över till att ta väldigt långa steg. Jag varnvade detta med lätt jogg och vanliga gång. Det är på dessa punkter jag får ont när jag springer.

Jag tog mig runt på 23:15, sen fick jag nog. Det är nog ett par dagars vila som gäller nu.

Suck! Inte alls kul. Jag som varit (och är) så taggad att jobba mot 45 minuters gränsen.

Det är alldeles för tidigt att döma ut de nya skorna. Och antagligen gav jag mig ut alldeles för tidigt för att kunna sätta fingret på att det var de gamla skorna som var orsaken till värken från början.

Jag ser det som ett litet bakslag, men det sänker mig inte. Snart är kag tillbaka.

Den här dagen har bara handlat om att må bra. När jag upptäckte att tiden inte räckte till bestämde jag mig för att den här dagen skulle bara handla om förebyggande. Bättre att börja rätt än att behöva göra om sen.

Efter att ha fått sova ut ordentligt på denna underbart härliga söndagmorgon fick vi trevligt sällskap av goa vänner och deras barn på brunch. Eftersom att deras dotter måste ha totalt mjölkfritt och min vän som ammar vill se om det blir någon skillnad för deras senaste tillskott som haft lite magproblem.

Så pannkakorna är gjorda på kokosmjölk och de är stekta i kokosolja. Till detta serverade vi massa frukt och bär. Smör och ost var bara till oss som kan svulla i mjölkprodukter.

När de åkt hem för att sova middag åkte jag och dottern till stan för att köpa skor. Det blev lite spring för mig för först viade det sig att jag hade glömt plånboken och jag skyndade hem för att hämta den. När vi satt och väntade på bussen tänkte jag att det var lika bra att ringa och kolla om Runners store skulle ha tid för mig när jag kom. Då sa de att det vore bra om jag hade med mig mina skor som jag springer i idag. Jag kollade klockan och tänkte, ta mig tusan jag tror att jag hinner hämta dem. Så med benen på ryggen så hann jag fram och tillbaka och fick till och med sitta och vänta ett tag.

Väl där bad de mig sätta på mig mina skor och vika upp byxorna så att de kunde filma hur mycket pronation jag har (dvs inåtrotation av en kroppsdel) och om mina skor ger tillräckligt med stöd.

Mina skor gav stöd men skulle behöva ytterligare stöd. Sedan fick jag byta till ett par skor som nästan kändes som ett par sockiplast. Ett par skor helt utan stöd för att se då hur jag har det med löpsteget.

Precis som de sa när jag var i tonåren så ser det ut som att det är höger ben/fot som jag har problem med. Därför att den ser rörligare ut och har större pronation. Men vänster fot har jag stukat många gånger i basketen så jag har fått göra många rehabövningar på den. Så jag gissar att min vänstervrist är starkare och stabilare av den anledningen.

Efter akka tester och analyser så fick jag två par skor att välja mellan. Jag hade jättesvårt att väja men valet föll tillslut på ett par Saucony som kändes väldigt skönt att köra ner fötterna i redan från början, alldels mjuk sula.

De sa att jag skulle ta hem skorna och testa dem i en månad. Och skulle de inte kännas bra efter en månad så skulle jag komma tillbaka så skulle de scanna av mina fötter för att göra speciella inlägg.

De säger att man inte går därifrån med nya skor, utan SINA skor.

Vi gjorde ett par stopp till så att min dotter fick ett par vårskor samt ett par skor som hon kan ha nu när friidrotten snart drar sig utomhus. Även om det känns lite avlägset nu när snön faller igen.

Allt detta skoprovande gjorde att vi kom hem lite senare än jag planerat och jag skulle inte hinna få in ett pass för att fulla ut mitt utmaningskort utan att stressa. Så jag bestämde mig för att umgås med barnen istället och äta i lugn och ro med dem istället. Den här dagen fick bli en förebyggande dag.

Jag hoppas att mina nya skor ska göra att värken försvinner.

Mitt ben har krånglat en del. Med lite insatser så hade jag fått en förhoppning om att kunna köra med full fokus på 45 minutersgränsen. Idag var det intervallträning på schemat.

Jag hoppade boxen idag för att komma igång med löpningen. Med lite vilja skulle det säkert gå att få in båda, men jag orkar inte stressa. Istället bestämde jag mig för att äta i lugn och ro, smälta maten och sen ge mig ut.

Matplaneringen ar varit lite dålig så jag fick spontant slänga ihop lite mat. Det går ju så fort nu när jag har varmluftsugn.

Kycklingbenen la jag ner i en form fryst. Saltade, pepprade och droppade över lite citronsaft. In i ugnen på 200g till den fått en innertemp på 75 grader. Risblandningen gjorde jag så här:

1 strimlad chili

2 vitlöksklyftor, pressade

1 bit vitkål, strimlad

1 röd paprika, strimlad

1 halv zucchini, strimlad

4 portioner ris, kokt enligt förpackingen

paprikapulver, salt och peppar

1 msk kycklingfond

2 dl vatten

2 tsk creme di balsamico

Först fräser man chili och vitlök samt lite paprikapulver, därefter lägger man i vitkålen och zucchini. Efter ytterligare ett tag lägger man ner paprikan. När allt har blivit mjukt häller man ner det kokta riset. Blanda kycklingfond, vatten, creme di balsamico, salt och peppar. Häll sedan ner det i risblandningen. Klart.

När maten fått smälta i någon timme gav jag mig ut för att köra lite intervaller.

2 km uppvärning

Stegringslopp 4x70m med lugn gång tillbaka

4x4minuter med 90 sekunders vila. Fart ca 4:26-4:40

2 km nerjogg

Under nerjoggen gjorde det ont i benet, men jag ville bara hem så jag körde på.

När jag kom hem körde jag 20 minuters lättare styrketräning. Armhävningar, höftlyft, siddoplanka, vanlig planka, knäböj mm. När jag gjorde utfallssteg gjorde det alldeles för ont. Jag blev tvungen att strunta dessa.  

Efter styrkepasset kändes det kanska bra.

Att gå upp för trappan var inga som helst problem. Men nerför.... aj aj aj

Jag hoppas att jag kommer kunna köra cirkelgym imorgon. Det är kanske till och med bra för mitt knä.

Snopet! Trots att jag hade bokat passet igår kväll så står det när jag drar kortet att jag inte har någta pass bokade. Jag fick inte komma in till Cirkelgymspasset. Besviken, arg och ledsen går jag därifrån. Jag hade verkligen sett fram emot att prova något nytt...

Jag hade ingen aning om att när man bokat pass att man förlorar sin plats om man inte är där en kvart innan. Jag trodde att man liksom var säkrad en plats när man bokat. Men jag blev upplyst om att 15 minuter innan passet släpper de de platser till de som står som "stand by".

Det står viss på nätet, kunde jag se efter att ha letat en stund. Men de måste vara mycket tydligare. Något att skriva till deras förslagslåda.

Hur som helst när ilskan runnit av mig, bytte jag istället om till löparkläder och sprang i vårsolen. Otroligt skönt väder att springa i. Tyvärr kunde jag känna av lite av benet igen, men det var ok. Jag tog det lungt i drygt 6,5 km. Jag höll ett snittempo på 5:16/km

I den här rundan lyckades jag pricka in ett par härligt sega backar, men annars var det mest lugn och skön löpning.

Jag ökade faktiskt omedvetet farten mot slutet, märkte jag. Jag hade alltså mycket krafter kvar och jag kände att jag hade kunnat hålla på ett tag till. Men jag ska inte ta ut mig helt och hållet i löpningen just nu. Jag ska skynda långsamt. Det är ju såhär man ska träna på våren. :)

Passet avslutades med lite armhävningar och stretching i solskenet på verandan.

Nu är det snart dags att åka till mamma och fira påsk och försöka vinna äggkrockartävligen. Jag vann den ju när vi firade alla årstider vid midsommar. Då hävdade ju min familj som alla är dåliga förlorare att det inte räknades eftersom att det inte var påsk på riktigt. Så det är väl dags att visa dem vart skåpet ska stå. ;-)