Ytterligare en dag har gått och det närmar sig startskottet för Tough Viking. Eftersom att både jag och mina kollegor har våra krämpor så har ju uppladdningen inte alls varit så som jag hade hoppats. Men jag är fast besluten så då får man göra det man kan.

Från början hade jag planerat att vara i mitt livs form nu vid det här laget. Att jag hade sprungit 2 mil ett par gånger, att jag hade sprungit några varv i hinderbanan i Karlberg. Jag har i för sig lagt en del tid på överkropp både på gymmet och genom simning vilket är till stor fördel. Men jag är rädd att jag tappat lite kondis och explosivitet.

Det är lite sent att lägga en massa tid på hård träning nu. Det är inte många dagar kvar nu, det är ju redan på lördag. Idag var det basketträning igen, men tempot är inte jättehögt då de flesta inte jobbat på sin form i sommar. Men lite grann fick jag jobba i varje fall. Många korta intensiva övningar men som totalt var ganska lungt.

Det jag är glad för är att jag kunde utföra övningarna som sätter lite mer press på benen utan att jag kände av det. Det funkade både med rygg och ben. Nu återstår ett lättare pass imorgon, sen är det bara mental träning kvar.

Det är väl det som jag har lagt mest tid på. Den mentala träningen för att hålla motivationen uppe trots att jag inte kunnat träna som jag velat. Bla har jag funderat på hur jag ska klara av loppet. Jag har ju aldrig sprungit något lopp längre än en mil och det är ju inga lätta hinder att ta sig igenom.

Att Bellmansstafetten var något jobbig för benet underlättar ju inte heller. Det här är ju 3 gånger så långt. Men man får göra vad man kan. Tänka positivt.

Man springer inte så långt mellan varje hinder. Jag har räknat på antal hinder och loppets längd att man kommer inte att springa mer än 650m mellan varje hinder. Kanske är det till och med lite mindre ändå. Jag kommer inte belasta ben och rygg på samma sätt som vid normal löpning och styrke träningen har gått bättre än löpträningen.

Vi kommer att samarbeta. Hela laget ska springa tillsammans vilket kommer junna motivera och man kan få den där extra pushen om man behöver för att ta sig igenom hindret.

Man kan hoppa över hinder. Men det kostar. Vill man hoppa över ett hinder  så får man betala med 30 armhävningar eller 30 Burpees. Men Det som känns bra är att om min rygg eller om benet säger ifrån kan jag alltid göra armhävningar.

Våtdräkten som jag fått låna kommer göra att jag lättare kommer att klara kylan.

Hmmm jo, jag kommer nog att överleva! :)

#ToughViking #Uppladdning #Träning #Mentalträning #InförMittLivsUtmaning

I helgen som var så åkte vi till Göteborg för att gå på släktträff. När man är ute och reser så är det väldigt lätt att inte få till träningen. I helgen som var så hade jag bokat rum på ett hotell med gym, och det gör ju såklart det hela mycket lättare. Träning var nödvändigt efter en smärtsam bilresa.

Jag hade tagit med mig olika kuddar för att underlätta bilresan och ge stöd i ryggen. Men bilresan var inte alls rolig de sista 18 milen. Jag fick stoppa flera gånger och massera benet ett antal gånger. Några oväder på vägen gjorde också att bilresan till Göteborg tog lite extra tid. Vi kom fram sent på kvällen, så det var sänggående i princip på en gång.

Efter lite frukost gick jag och dottern till gymet.

Vi började med lite löpning i drygt 10 minuter.

Därefter följde ett antal övningar med pilatesboll, hantlar och kroppsvikt. Jag använde inte maskinerna så mycket faktiskt.

Jag avslutade passet med lite simning (vilket inte är bada enligt min dotter)

På söndagen gick vi på Liseberg innan det var dags att sätta sig i bilen och åka hem de närmare 50 milen. Lite basket och man åkte hem med en Flamingo.

Hemresan gick mycket lättare. Blev inte alls lika trött i ryggen och jag kunde köra ganska länge innan jag var tvungen att röra på mig. Då körde jag lite squats, hopp och skutt- Allt för att maxa blodcirkulationen och få stela muskler att mjukna upp lite.

Mitt ben fortsätter att plåga mig, så jag var lite spänd inför säsongens inför säsongens första basketträning. Även ryggen har ju börjat spöka nu igen. Så åter i vardagen igen var det dags att ta fram kosten att kunna vända på minuterna.

Jag skyndade hem från jobbet och fixade lite middag. Sen åkte jag iväg till tjejernas träning. Jag hade inte planerat träningspasset så detaljerat idag. Tänkte att idag var det bara att komma igång som gällde.

Vi startade med lite basketsmart, men något kortare än vanligt. Tjejerna har varligen tappat formen under sommaren så jag tänkte att det var bäst att ta det lite lungt och börja med en mjukstart.

Efter lite uppvärmning körde vi lite skott och rörelser mot korgen.

Därefter så körde vi flätan och avslutningsvis fick de springa. En bra rivstart på vägen till att komma iform igen.

Direkt efter var det damträning. Träningen gick förvånadsvärt bra. Efter att jag blivit lite varm så kände jag inte av vare sig benet eller ryggen. Det var skönt att röra på sig. Men såhär efteråt känner jag att det inte är borta, men att spela basket går alltså bra. :)

Min sjukgymnast klassade mig som ett mysterium. Han fick inte ihop mina känningar när han tryckte och vred på mig med hur jag beskrev mina smärtor. Och jag svarade inte på behandlingen som förväntat. Därför skickade han mig till en annan sjukgymnast för en second opinion, vilket var idag.

Jag hade tagit ledigt idag för att hinna med lite ärenden innan det var dags att gasa mot Göteborg. Passade på att även träffa lite vänner och käka lunch innan sjukgymnasten. Det ger sådan energi att träffa sina vänner. :)

Eva hette min sjukgymnast som tog emot mig. Hon frågade en massa om mina känningar, hur länge jag känt så, vad jag tränar mm. Sen gjorde hon likande vridningar och klämningar som Johan gjorde. Men hon stannade upp och kände lite extra på min rygg och böjde och vred på mig. Hennes teori i mitt mysterium var att problemet satt i ryggen.

Jag är tydligen väldigt stel i de 2 nedersta kotorna och på höger sida av ryggen. När hon belastade mitt vänsterben fick känningar i ryggen på höger sida. Det förklarade hon med att det blev för trångt för nerverna på motsatt sida.

Hon menade på att när jag gått hos Johan så har jag avhjälpt de spända musklerna i benet och rumpan så det gjort det möjligt för mig att springa överhuvudtaget men att grundproblemet sitter i ryggen. Varpå jag får tillbaka symptomen hela tiden.

Och faktum är att så mycket som jag känner i ryggen nu har jag inte gjort på länge. Det kändes inte alls så när jag tidigare gick hon Johan, men efter Bellamsstafetten kom det krypande. Så det kan nog ligga något i det hon säger.

Jag ska nu gå tillbaka till henne och få behandling av ryggen.

Sen satte vi oss i bilen för bilfärd mot Götet. Sonen var inte sugen på släktträff så han stannade hemma. Men jag och dottern började nöte mil i bilen. Började helt ok, men sen blev det en plåga. Min stackars rygg tyckte inte om att åka bil.

Jag har nu varit hos sjukgymnasten och fått behandling ett antal gånger, men det går långsamt. Planen var att jag vid det här laget skulle vara återställd. Men känningarna jag har säger olika saker och det är svårt att sätta fingret på vad som är fel.

Åkte lite tidigare från jobbet för att hinna med sjukgymnasten. Johan tyckte att det var konstikgt att jag inte blivit bättre. Man kan säga att det står still sedan förra veckan. Jag kan köra styrketräning, men svårt att springa. Går jag i vatten med helt raka ben så känner jag av.

Han drog i mig, tryckte och höll emot medan jag fick pressa på olika sätt. Det gjorde honom lite konfunderad att jag hade känningar i vissa lägen men inte i andra.

Hans senaste gissning är att det är en kombination av höftskålen och muskelärt. Kanske några leder. Det är dags att prova något nytt. Jag fick en ytterligare behandling av tryckvågspistolen eftersom att jag får en direkt förbättring. Det blir långsamt bättre långsiktigt, men inte tillräckligt fort för att vara värt att fortsätta med behandlingen. Men direkt efter så blir det något bättre.

Det enda han säger sig vara helt säker på är att det inte sitter i ryggen. Han är lite frustrerad av mitt mysterium (faste det är inget mot min frustration). Han förslog därför:

En "second opinion"

En grundlig utredning med läkare och röntgen

Akupunktur

Jag ska börja med att komma i kontakt med ytterligare en sjukgymnast som också är inriktad på idrottsskador. Kanske har hon stött på ett fall tidigare liknande mitt. Kanske resulterar det i akupunktur. Annars blir det en större utredning med röntgen.

Efter sjukgymnasten åkte jag iväg för att hålla ett träningspass med mina tjejer. Det var endast 2 stycken som kom till försäsongsträningen men träningen var anpassad till 1 till 12 personer. Alltså inga som helst problem med antalet.

Först fick de jogga runt i spåret, som tog ca 30 minuter. Sen fick de köra sprint varvat med styrkeövningar.

Mellan varje övning fick de springa ca 20 meter fram och tillbaka, dvs 40 meter.

Övningarna utfördes i 30 sekunder och varje övning utfördes 3 gånger.

Squats

Dips

Plankan med diagonalt indrag (15sek/arm och ben)

Step up (högt, långsamt och kontrollerat)

Utfallssteg (15 sek/ben)

Sen fick de långsamt jogga ner. De var helt slut så vi hoppade de sista 2 seten med utfallssteg.

Igår var en häktisk dag och jag var tvungen att gå och lägga mig tidigt. Jag skulle upp tidigt dagen efter för en minisemester. Packade därför med lite grejer för att kunna köra träning på min minisemester till Åland.

I går var jag så trött att jag inte ens orkade packa. Packade därför ihop lite grejer i morse och frukosten köpte jag på Statoil längs vägen. Färden gick mot Kapellskär i Norrtälje för en båtresa över Ålands hav till Åland och min mammas stuga. Efter lunch och en liten utflykt passade jag på att köra ett litet träningspass. Jag ville ha det avklarat innan solem gått ner eftersom att det inte finns dusch, utan det är Ålands hav som gäller. Dessutom är jag ju här för en kräftskiva.

Bilder från utflykten

När vi kom tillbaka var jag toktrött, men påmide mig om att man inte tränar när man har energi över utan man tränar för att få energi. Havet lockade inte heller då det blåste lite svalt. Men tänkte att efter ett svettigt pass skulle det int vara lika svårt att hoppa i.

Jag körde cirkelfys i 3 varv, med varje övning i 45 sekunder.

Armhävningar

Benböj med axelpress 

Båt med rotation

Höftlyft, ett ben i taget

Utfallssteg med bicepcurls

Dips

Plankan

Efter 3 rundor avslutade jag passet med 17 minuters löpning. När jag stretchat var det inga större ploblem att slänga sig i havet. Efter doppet kunde jag slappa i solen och börja ladda om för kräftskiva.

#Utomhusträning #Medicinbollövnignar #Cirkelträning #Fys

När det kommer till träning så är jag inte alls någon morgonmänniska. Men eftersom att det inte blev någon träning igår och ikväll kommer jag inte ha tid så kände jag att ville få något gjort på morgonen. Och det gick bra. Vilken rivstart!

Jag klädde bara på mig, åt ett äpple, några nötter och drack juice, innan jag gav mig ut. Jag kände att jag behövde få i mig någonting eftersom att jag alltid vaknar vrålhungrig.

Jag började jogga lite smått och ganska snabbt fick jag lite känningar i sidan av skinkan och ner i låret. Men efter någon kilometer så släppte det. Antar att jag blivit uppvärmd då. Det gjorde ju inte tillräckligt ont för att jag tyckte att det var tvunget att stanna.

Jag sprang till gymmet och körde på i ca 25 minuter. Jag körde igenom alla övningarna där men gjorde även lite varianter på maskinerna. Eftersom att det inte finns någon för marklyft så ställde jag mig och körde det på bröstpressmaskinen. Jag ställde mig på bänken som man normalt ligger på och tog tag i stången och lyfte marklyft. En aning för tätt mellan fötterna, men det gick bra.

Jag har flera gånger lyckats få skavsår vid svanskotan när jag kört situps, och jag hade inget med mig som jag skulle kunna lägga under mig för att förhindra detta. Därför körde jag benfällarn på den här. Höll i pinnen där uppe på den lutande och fällde och lyfte benen.

Den sista varianten jag körde var att jag körde bakom nacke på "latsdrag-maskinen". Det var bara att vända sig åt andra hållet. :)

Som vanligt körde jag 2 övningar åt gången, 10 reps om 3 set.

Latsdrag

Benböj

Axelpress

Liggande rodd

Bröspress

Benfällarn

Dips (med landning)

Liggande chins

Lats bakom nacke

Marklyft

Jag körde 10 på varje bara för att det skulle gå fort. Jag hade trots allt inte hela dagen på mig. Jag skulle sätta mig och jobba lite också. När jag sedan sprang hem, kände jag ingenting i benet förrän jag precis var hemma, men det var inte mycket att prata om. Bara lite spänningar.

Och galet vad pigg jag kände mig sen. Den här typen av morgonträning kan jag nog allt vänja mig vid. Måste ju bara orka upp först. :)

#Löpning #Utegym #PilegårdTräning #Rehab #Morgonträning

Idag fick jag en släng av uttråkning, vilket jag inte haft på väldigt länge. Jag ville gå och bada men barnen var på eget håll, vännerna som inte fortfarande är bortresta var upptagna. Jag hade ingen lust att dra iväg själv och simpass lockade inte heller. Bestämde mig iställer för att köra ett gympass och kanske försöka springa lite också.

Rastlös som sjutton, men när jag väl bestämt mig för att träna var den känslan som bortblåst. Jag skulle ju få vara ute i solen och träna, 2 flugor liksom. Jag ska ju öka långsamt med belastningen av benet så jag tog en promenad till gymet på dryga 1,5km. Där körde jag ett pass med fokus på överkropp men även lite ben. Körde även övningarna som sjukgymnasten gett mig.

Jag körde 3 set och 10-15 reps

Här lyckades jag faktiskt göra dips utan att landa emellan. Sista setet blev det bara hopp för då orkade jag inte mer.

Chins med hopp och liggande chins.

Det var inte jättemånga som tränade idag, men väldigt många som "tittade på" och som skulle prova lite grann. Många barn som klättrade. Jag tycker att det är lite respektlöst att ta med sig barnen till gymet utan att förklara att de måste flytta på sig när det kommer någon som vill träna. Det är en sak att få vänta för att det är mycket folk som tränar, men att behöva vänta för att det är barn som klättrar eller någon som står och skrattar för att de inte orkar lyfta (som inte ens är ombytt utan bara testar lite), tycker jag inte är ok.

La mig på en av bänkarna och körde höftlyft, en övning jag fått av sjukgymnasten. Höftlyft med ett ben i luften. Sedan tog jag mig en runda i spåret för att testa benet lite. Och det gick förvånadsvärt bra. Jag försökte fokusera på löptekniken och vart jag kände av skadan nu så jag kan förmedla det imorgon när jag träffar Johan.

Jag ångade inte på för full fart utan ville hålla ett lungt tempo så att jag skulle klara av att springa med mitt ben hela spåret.

När jag kom tillbaka så körde jag de övningar jag inte fick gjorda innan och repeterade några till. Även denna gång så var det ett barn som klättrade runt på "maskinerna". Hade de varit av metall hade man troligen inte låtit barnent klättra. Men nu för att de är gjorda av stockar, kan man tydligen inte göra sig illa på dom, eller?

Nu var det mycket färre som var där så det gick att välja andra övningar så länge. Men lite surt att man inte kan köra på i det tempo man vill.

När jag kände mig färdig så körde jag ett varv till. Det kändes så bra, trots att jag fått lite känningar efter första varvet. När jag sedan kommit runt fortsatte jag hemåt. Då kunde jag känna att jag sprungit på. Men det är så svårt att hålla igen när det känns så bra. Men jag måste tänka långsiktigt. Jag måste bli bra till nästa vecka!!