Inlägg publicerade under kategorin Tävling/Match

Av Malin de Besche - 17 augusti 2013 15:54

Idag hade jag velat sova länge, äta en god frukost och sedan ta mig en power walk varvat med lätt jogg. Men det blev inte riktigt så. När man har barn i olika föreingar så har man en del förpliktelser som att stå i cafeterian. Inte hade jag fått den sömn som jag önskat heller. Faktum är att jag kände mig lite slagen.


Jag vaknade upp med ett ryck tidigt i morse och det värkte i hela armen. Ibland känns det som att #tennisarmbågen blivit värre, och värst känns det på morgon. Jag kämpade med att somna om, men jag fick ingen sammanhängande sömn utan vaknade till då och då.

#Bröstryggen värkte och men jag tänkte att det skulle bli bättre när jag vaknat till. Så jag laddade med #havregrynsgröt toppat med banan, jordnötssmör och hampafrön.

 

Jag har tyckt själv att det låter konstigt att ha #jordnötssmör på gröten. Men jag har läst om det i många bloggar så jag tänkte att det bästa var väl att prova. Det var inte fantastiskt men inte äckligt heller. Det var ok.

Ägg och makrillsmackor fick det också bli.


Efter frukosten drog jag på lite #Voltaren på armen och på mitt vänster smalben som känns lite. Sedan åkte jag med min dotter till friidrottsbanan för att stå i cafeterian. Det var dåligt väder så det var ingen större rusning. Medan jag stod där kände jag hur det började krampa i mellangärdet och bröstryggen hade fått ett ökat tryck.


Inte helt lovande inför kvällen. Men jag åkte plikttroget vidare till Rudan där de var #Haningendagen idag. Där skulle vår basketklubb stå med en monter och förhoppningsvis rekrytera nya spelare.

Vi hade ne tävling där man har 5 kast på sig och ska sätta 3. De som klarade det skulle återkomma 15:30 för en final.

 

Jag åkte hem vid tvåtiden för att få i mig en senare lunch. En lunch för att ladda upp inför ikväll. Det blev såklart pasta med en tonfisksås. I såsen har har jag 1 rödlök, stornäve bladspenat, 1 burk tonfisk, 1,5msk basilikapesto, 2dl matlagningsgrädde och lite salt och peppar. Avslutningsvis några halverade coctailtomater och en klump skivad mozarellaost.

Jättegott. Och efter maten var krampen och trycket som bortblåst. Men jag är fortfarande trött. En timme senare tog jag dagens första kopp kaffe, så kanske, kanske piggnar jag till.



Min start i #Midnattsloppet går 22:05. Jag minns inte riktigt vad man ska springa på för att springa i den gruppen eftersom att jag hade anmält mig i tidigare grupp om jag varit ute i god tid. Men såhär i efterhand så var det bra att jag inte kom med i en 45minuters grupp. Dags att chilla lite fram till middagen. :)

ANNONS
Av Malin de Besche - 8 juni 2013 17:18

Ännu mer friidrott idag. Min dotter skulle köra Castorama, en friidrottstävling med bara kastgrenar. Såg fram emot att ligga i gräset och läsa min Fitnesstidning och sola i väntan på att det skulle vara min dotters tur på de olika grenarna. Då blev jag inkastad i något jag inte alls hade räknat med.


I vanlig ordning kom vi precis till tävlingen. I vår familj tycker vi inte om att vänta, så vi ser till att komma precis i tid. ;-). Min dotter gick fram till kulbanan där hon skulle få stöta kula och jag la mig i gräset och kollade på med några andra föräldrar, varav en är en gammal basketkompis från barnsben. Riktigt härligt att ligga och gassa i solskenet. När tjejerna var klara var det dags att bege sig till diskusburen.

När jag lyckats samla ihop mina grejer och lunkade efter tjejerna som sprungit i förväg, kom en annan förälder och sa att det var dags att vända om. Nu skulle vi föräldrar vara med och tävla.


Jag tvekade lite med tanke på min krassliga rygg, men tänkte att lite kulstötning kan jag nog allt testa på. Runt 7 meter blev det och jag kom sist av oss 3 föräldrar som körde. Ja, ja tänkte jag, kastgrenarna var inte mina grenar i skolan heller. Men sen hände något, plötsligt skulle vi köra alla grenar! Annars skulle vi inte få poäng. Tävlingsmänniska som man är så var man inte speciellt svårövertalad.

Kula, diskus, spjut och slägga skulle avverkas.

 

Som vanligt var jag dålig på att få till bilder så jag har fått låna några från nätet. Men medaljbilderna är mina. :)

Kula: Jag hade någ behövt lite mer coachning om tekniken. Jag kände att jag inte fick till kraften genom hela kulan. Kraften gick ut någon annanstans.

Diskus: Här fick jag lite hjälp med vad jag skulle tänka på. I testomgångarna kom jag över 20metersstrecket. Men när de väl räknades kom jag inte längre än 17,6meter. Jag trodde att jag hade segern som i en lite ansk efter testomgångarna, men en förälder fick till det så på sist sista kast, dock inte längre än min testomgång (satan).

Spjut: I skolan fick jag aldrig till spjutkastningen, så jag lyssnade noga på när de pratade teknik. Medan de minsta tjejerna körde passade jag på att testa. Högg tag i en 99:a som fick tala om för mig vad jag skulle bättra på och tänka på. Jag fick lära mig lite olika fattningar. Och ta mig tusan, den här grenen vann jag av föräldrarna.

Slägga: Den fysiskt mest krävande grenen. Även här jobbade jag hårt för att få till tekniken. Och jag fick iväg släggan riktigt långt. Men när jag skulle ställa mig i buren var det inte lika lätt. Man begränsades något i tanken då nätet var så nära inpå. Men jag låg bäst till i första omgången. Andra omgången kände jag att jag var trött i ryggen. Jag hade helt glömt ryggen tills nu. Så nu åkte släggan in i nätet. Den förälder som slog mig i Diskus fick plötsligt iväg sin slägga och hon var nog mest förvånad av oss alla hur långt den kom.


När tävlingarna var slut så räknade man ihop poäng från grenarna och så var det medaljutdelning. Det blev en silvermedalj för mig. Inte illa för mitt livs första friidrottstävling (utanför skolan).

Det var uppskattat av både barn och ledare att man ställde upp som förälder. Och man fick många hejarop längsvägen. Ruskigt kul :)

Såhär i efterhand så känns ryggen rätt ok. Hoppas att det kommer kännas lika bra imorgon när jag vaknar bara.

Matintaget var rena katastrofen idag. Endast frukost och tidig middag, men jag hade så kul att jag glömde bort att jag var hungrig.

ANNONS
Av Malin de Besche - 4 juni 2013 21:00

Jag hade verkligen ställt in mig på att köra Blodomloppet. Att springa så gott det går och göra mitt bästa trots att benet och ryggen krångla. Jag satte upp mina mål och satte in siktet på mållinjen redan igår. Men det blir inte alltid som man tänkt sig.


Egentligen krånglar inte ryggen alls när jag springer, men den känns när jag reser mig efter att ha suttit. Men jag har rörligheten i ryggen så det känns inte som någon upprepning av min gamla skada.

Det som spökar mest och sätter mest käppar i hjulen. Så tankarna fortsatte att svänga lite även idag, men övervägande tänkte jag allt genomföra loppet.

Då ringer telefon. Killen jag är barnvakt år hade hamnat i bråk i skolan och åkt på några sparkar. Så jag fick ta mitt pick och pack, löparkläder och nummerlapp och åka hem. Jag tänkte att jag kanske skulle hinna in till stan igen för att delta, men det var för optimistiskt.

Det hade gått bra med killen, som nog mest var sårad i själen, och som mådde bra efter att ha kommit hem och få umgås med sin syster och mina barn.


Om man ska se det positivt så kanske det var min skyddande ängel som hindrade mig från att genomföra loppet och skona min kropp. Med min tjurskallighet hade jag nog dragit på och då hade väl knäna skrikit.

Jag kollade resultatet för mina kollegor. Jag hade klarat resultatmålet är jag rätt säker på, om inte knät hade sagt ifrån totalt. Kanske tom lite bättre.


Nu har jag röjt undan alla ursäkter och skickat mail till stegkliniken. Jag måste ta tag i det här med min kropp som inte vill som jag vill. Jag hoppas att de kan hjälpa mig. En av de som jobbar där träffade jag när jag var på träningsresa i Portugal. Hon lyckades hjälpa mig med värken jag hade i bröstryggen då, så det bådar ju gott.

 

Men jag fick lite extratid som att sitta och prata med min underbara vän Ulrika, vilket inte sker allt för ofta. Hon har ju blivit löparbiten men har lite krämpor hon med. Så vi pratade om våra krämpor, kost och träning och lite andra knep för att hålla hälsan.

Av Malin de Besche - 3 juni 2013 21:08

Känslorna inför morgondagens lopp har verkligen svängt fram och tillbaka. Ska jag delta eller ska jag spara på kroppen? Mina knän som spökar och ryggen som inte är på topp. Men jag tycker inte om att ge upp när jag bestämt mig för något.


Efter träningen igår när jag kände av knäna trots en ganska kort runda, kändes det inte alls kul. Jag höll inte speciellt högt tempo men när jag kom in på löparbanan på IP så kom känningarna.

Och de senaste dagarna har ryggen kommit med lite krämpor. Men allt känns trots allt som muskulärt så med lite stretching hoppas jag på att jag ska vara brukbar imorgon.


Många skulle nog kalla mig idiot som ens planerar att genomföra loppet men jag vill inte ge upp. Men jag får nog sänka kraven lite. När jag läste i min bok "103 mentala metoder" fick jag lära mig att man ska sätta upp 3 typer av mål inför varje tävling.

 

Resultatmål: Jag planerar att komma i topp 4 av mina kollegor

Prestationsmål: Målet är att komma under 50, dvs springa på bättre tid än under premiärmilen

Känslomål: Känna att jag genomfört ett bra lopp

Det är svåra mål med tanke på hur min kropp mår. Men jag vill ju ändå utmanas. Jag stävar efter att klara 3 av 3 mål, men annars bara nå så många mål som möjligt. Frågan är om man kommer att kunna nå känslomålet om man misslyckas totalt med de 2 andra. Hade rygg och knän varit bättre hade målen varit mer hårt satta men nu är de lite lägre.


Jag hade funderingar på att spela basket idag med divsion 2 tjejerna som kommit in i klubben. Men jag valde att ta det lungt och ladda till imorgon, spara på kroppen. Så när jag kom hem satte jag igång med middagen i lugn och ro. Fick ett extrabarn till idag. Extrabarnen och dottern var och badade medan jag lagade mat. Idag skulle det bli libanesiska järpar med rostad paprika med bulgur och tsatziki. Jag började med att fixa kryddblandningen till järparna. Av blandnigen tog jag sedan en matsked.

 

Kryddblandingen består av:

1/2 tsk malen vitpeppar

1 tsk muskotnöt

2 tsk malen kryddnejlika

2 1/2 tsk malen kardemumma

2 1/2 tsk malen kanel

3 tsk spiskummin

3 tsk malen ingefära

Det som var kvar av kryddplandningen när jag blandat det med köttfärsen la jag i en burk för att använda vid annat tillfälle.

I övrigt i järparna hade jag 650g nötfärs, 2 gula lökar och 2/3 tsk salt. Innan jag formade järparna och stekte fick färsen vila en stund och dra åt sig alla kryddor.

Jag tycker att det blev riktigt bra. Paprikorna gick dock inte hem hos barnen. Receptet jag inspirerades av hade varken bulgur eller tsatziki, men jag tror att det är en bättre uppladdning inför imorgon om man tillsätter detta. Plus att det går hem mer hos barnen.

 


Lite just dance med barnen och faktiskt en stunds TV-tittande på Biggest Looser. Shit vad de har kämpat väl och snart är det final. Idag var det ett sådant där snyftprogram när de fick träffa sina nära och kära.

Av Malin de Besche - 2 juni 2013 23:20

Vissa dagar svänger så mycket fram och tillbaka att man inte är helt säker på om det är ens turdag eller ens otursdag.  Det ena avlöser det andra och vissa av saker är bra saker och andra är mindre bra. Det här var en sådan dag.


Jag vaknar med ryggont. Jag är stel och varje framåtböjning är en plåga. Tänkte inte så mycket på hurvida det var otur eller inte, men jag skulle vilja kategorisera detta som otur.

Jag gjorde lite övningar som mjukade upp ryggen en aning och det kändes bättre. Inte helt bra, men bättre - Turdag?


Jag sorterade en massa papper och lyckades lösa upp en massa saker som legat och tyngt mina axlar en del. Och det gick långt mycket lättare än vad jag trodde att det skulle göra. Mer till tursidan.


Men när jag gick runt hemma så lyckades jag sparka till en spik som ständigt åker upp ur tröskeln och river upp en flisa så att det gör ont när jag går. - OTUR

Allt fixande fick mig att glömma bort tiden så det var till att stressa fram lunch. Min dotter skulle ju springa minimaran. Med lite rutin på att hantera tid med små marginaler så var vi klara för att åka så att vi skulle hinna i tid till starten. Men när det är dags att åka hittar jag inte busskortet. Tiden går och vi kommer till det läget att det inte spelar någon roll om jag skull hitta det eller inte. Vi skulle inte hinna åka kommunalt. - OTUR


Det fick bli bilen. Jag bekymrade mig för om vi skulle klara oss till bensinmacken för att tanka min torrskrapade tank och för om vi skulle hitta någon parkering inne i stan. Båda grejerna klarades av galant och utan problem. Dock var parkeringen en risk för parkeringsböter. Men det stod många där så jag chansade. - TURDAG?


Min dotter hittade sina kompisar, vi hann hämta ut hennes tröja i god tid innan start och min dotter gjorde ett lopp över förväntan. Grymt glad, trött och stolt tjej sprang in i mål på tiden 12:50 inne på Stadion, efter att ha sprungit 2310 meter.

   

Det kändes som en riktigt bra dag. Strålande sol och en kanontid som min dotter var jätteglad för. Efter målgången och lite snack med kompisarna om sina lopp skyndade vi till bilen. Inga böter, tack och lov. Och det som fick det att kännas ännu mer som en turdag var att vi kunde se en P-vakt komma gående längre bort.


När vi kom hem satte jag igång grillen och började med alla tillbehör. Vi käkade och sen åkte jag iväg och handlade. Glömde kassarna med pant, men kom ihåg kupongen med 100:- rabatt. Det får man väl säga var tur. När jag kom hem fick jag en massa barn som hjälpte mig att bära in varorna. Egna barn, killen jag är barnvakt till och grannbarnen. Tur var också att flaskan med sköljmedel höll när ett barn tappade den i backen.


När alla varor var inställde i kyl,frys och skafferi, gav jag mig ut på en löparrunda. En lite lättare på 5 kilometer. Men efter halva tiden började jag känna av knät. Jag funderar på om det är så klokt att springa på tisdag. Men jag tod mig hem igen i varje fall och då började jag känna av stället där spiken gick in.


Efter duschen så hittade jag mitt busskort! :D Så jag behöver inte ta bilen till jobbet imorgon.


Många bra saker hände, men det här med skadorna väger tungt för en otursdag. Fast å andra sidan så är det väl sviter från tidigare träningsdagar, så det är väl trots allt en turdag idag i varje fall. Synd att den är slut då.... :/

Av Malin de Besche - 21 april 2013 20:30

Efter en intensiv helg med härliga tjejer är jag totalt slut. Helgen har varit fylld med basket och en massa annat kul som är som ett äventyr för alla deltagarna. Men det tar på krafterna. Även om man inte är den som spelat så blir man som coach lika slut mentalt som spelarna.


I morse hade tjejerna svårt att komma upp, dagen efter cupens disco. Vi hade fått förklarat för oss att åttondelsfinalen skulle spelas i en hall som skulle vara inom gångavstånd. Men vi fick lite olika besked om vägen. Så när vi väl kommit fram insåg vi att vi gått en omväg. Men vi fick se det som en uppvärmning.


Även denna match spelade de grymt bra och de gjorde flest mål under en och samma match än vad de gjort på någon av de andra matcherna. När domarna fick höra att de bara spelat Easy Basket tidigare den här säsongen berömde de tjejerna för deras teknik och deras försvar. Då blev man stolt minsann.

Hur som helst så räckte det inte till för en seger. Vi spelade ett bra spel, men Flen var något bättre än oss.


När vi hade åkte ut tog vi oss runt i Eskilstuna och kollade på matcher, shopade och åkte till Slagsta och köpte varsin god glass. Sveriges godaste enligt vissa. Eskilstuna bjöd på underbart vårväder med strålande sol.

När vi hejat på ett av våra lite yngre lag som gick till final, gick vi tillbaka till "vår" skola och samlade ihop alla våra saker och städade av vårt klassrum. Vi blev klara ganska precis innan bussen kom.

Men innan vi bar ut allt ville vi ta kort på laget med samma typ av uppställning som förra året. Det kommer nog bli ett årligt kort.

 

Även fast vi haft väldigt kul var det väligt skönt att komma hem. Det tar på krafterna att coacha. Frågan är vem som är mest trött, jag eller tjejerna. Jag har själv inte spelat men en hel del promenerande har det blibit.

Av Malin de Besche - 20 april 2013 23:47

Den här dagen har verkligen gått i ett. Vi klev upp i lugn och ro och åt frukost. Sen var det slut på lugnet. Vi gick ut på basketplanen och tränade lite och gick igenom lite regler. Solen sken till skillnad från gårdagen, men lite kylslaget var det allt. Det är lätt att göra illa fingrarna när de är så kalla.När vi kände oss färdiga gick vi till sporthallen för att kolla om det fanns cuptröjor där att köpa. Alla ville ha samma färg som funktionärerna då de tyckte att svart var tråkigt. Men de limegröna som funktionärerna har säljs först sista dagen. Därför gick vi in och kollade en stund när några flickor 97 spelade för att få lite inspiration.Sedan gick vi tillbaka för att äta lunch. Kebabgryta med ris som inte riktigt var det godaste vi ätit. Men jag sa till tjejerna att de skulle se det som energi. Resan gick ännu en gång till skolan längst bort från vårt boende. De var riktigt duktiga och gjorde en grymt bra match. Speciellt andra halvlek som de släppte in hälften så många mål som perioden innan.Efter matchen kollade vi en stund på P99 från vår klubb Haga Haninge medan vi väntade på busen. De spelade rätt bra och fick många avslut, men hade svårt att få i bollarna.När bussen om åkte vi med den till den hall där fotografen skulle vara. Efter en stund med tonårstjejer som skulle fixa till sig inför fotograferingen var jag ganska slut och vi missade bussen hem ganska precis. Då sa jag till tjejerna att det var dags att börja knata istället. Vi gick till "vår" skola på ungefär en kvart. Det var lite gnäll i början , men när de insåg att de skulle komma fram tidigare och att det inte var så farligt jobbigt var det genast gladare.Vi såg tillsatt få komma in till Tacobuffen lite tidigare så vi skulle hinna med bussen till dagens sista match. Lite stress blev det, men vi hann. När vi promenerade från hållplatsen till hallen såg vi några småkillar som lyckats tända eld på gräsmattan och stod där och försökte stampa ut den. Men elden spred sig snabbt. Vi ringde 112 och fick höra att någon ringt. Sedan kom en brandbil i personbilsmodell och kollade till branden som faktiskt hade släkts av en företagsam kille. Väl inne i hallen blev det en tuff match med flera stulna fingrar, onda ben och enormt trötta tjejer. Men de gjorde ändå bra ifrån sig. Och några av tjejerna visade så stora framsteg att man inte kunde bli annat än stolt. Viby som vi mötte var ett duktigt lag, men jag tror att vi hade gett dem en ännu tuffare match om inte tröttheten och alla skador hade satt lite käppar i hjulet.Från matchen fick vi skjuts av föräldrar som var och kollade på. Det gjorde att vi fick några extra minuter att snygga till oss inför kvällens disco. Tjejerna var så trötta så det blev en ganska kort kväll. Jag tror de var ganska nöjda med det. De somnade till en film ikväll också. Imorgon väntar slutspelsmatch. Vinner de den så blir det fler matcher. Men det återstår att se...

Av Malin de Besche - 19 april 2013 23:09

Bussen gick från vår hemmaarena klockan ett och ett gäng förväntansfulla killar och tjejer tjoade och tjimade under den två timmar långa resan. Flera av lagen hade match direkt när vi kom fram. Men mina tjejer hade match först kvart över åtta på kvällen. Så vi gick till äventyrsbadet där vi röjde loss. Vi åkte vattenrutchkana, bada bubbelpool, hoppade från trampolin och badade i vågor. Jag passade på att simma lite. Det blev inte mer än ca 10 minuter, men bättre än inget. :)Sedan drog vi oss tillbaka för att packa in allt i det klassrum vi nu ska sova i den här helgen. Sedan käkade vi middag. Klockan gick fort och det blev snabbt dags att packa inför första matchen. Vi tog den speciella busslinjer som de ordnar med just för den här helgen bort till hallen absolut längst bort från vår skola vi sover på.Detta var tjejernas första "riktiga" basketmatch. Under hela den här säsongen har de kört Easy Basket. Så det var en massa nya regler att lära sig. Framför allt de olika tidsreglerna och bakåtspel. Men jag måste säga att de klarade det riktigt bra. Det var ett duktigt lag vi mötte som inte kört Easy Basket den här säsongen. Man kunde lätt se att det var något tuffare än vad de förväntat sig.Kvällen avslutades med film på rummet. I år var det riktigt lyxigt med både plattTV och DVD i klassrummet. Nu ska vi samla kraft inför de kommande två matcherna imorgon.

Presentation

Fråga mig

5 besvarade frågor

Följ bloggen

Följ orkanensmitt med Blogkeen
Följ orkanensmitt med Bloglovin'

Sök i bloggen

Gästbok

Kalender

Ti On To Fr
    1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2016
>>>

Tidigare år

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Mina mål

Springa milen på 45 min .......( )

Springa halvmilen på 20 min ..( )

Springa halvmaran ..............( )

Klara 1 chin ......................( )

Klara 35 armhävningar......... (X)

Klara 50 armhävningar......... ( )

Stå på händer (minst 3 sek)....( )

Stå i plankan 7min ..............( )


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se