Efter att ha varit småsjuk en längre tid känner jag mig äntligen FRISK! Så härligt. Jag känner mig både friskare och piggare. Om det beror på att jag nyligen drabbats av bacillskräck eller all koföda jag trycker i mig vet jag inte. Men något rätt måste jag ha gjort för att bryta den här trenden.

Jag kom hem från jobbet och kände mig pigg. Var bara hemma och vände för att dra iväg i lite ärenden. Hemma igen upptäckte jag att tonåringarna hade länsat kylen på det som jag tänkt använda till middagen. Därför fick jag svänga ihop en liten pastasås.

Efter maten gav jag mig ut på en löparrunda- Den på drygt 6km med mördarbacken i slutet. Jag kände mig stark och trodde att jag sprang fortare än vad jag gjorde. Men i halkan åker man väl nästan lika mycket bakåt. När jag kom till den tunga backen, räknade jag till 10 flera gånger till jag tagit hela backen. Varje gång jag kom till 10 tänkte jag på tekniken som skulle bära mig upp hela vägen.

Hemma igen efter 34:50 körde jag kort program lite lättare styrka.

26 armhävningar

26 sit ups

26 rygglyft

26 benböj

26 benlyft per ben, à la Lanefelt.

En dusch, lite frukt och en kopp te med vetegräs. Man blir så skönt trött av träning. Då sover man gott sen.

Med en grym träningsvärk, 2 dagar efter årets första basketträning, svepte jag in i baskethallen, redo för en ny omgång. Det är härligt med en tränare på plats igen. Då var det fokus på ben, idag var det överkroppen.

Trots att jag hade kunnat pressa mig lite till på vissa övningar i måndags, ändrade det inte det faktum att jag fick en rejäl träningsvärk.

Det brände till ordentligt oi benen när vi körde våra explosiva skott och sprint övningar. När vi ska springa, skjuta, backa, springa fram igen och skjuta, intensivt i 1 minut, tar det förvånadsvärt mycket på benen. Det tar mer än löpningen.

Därför var det skönt att styrkepassen hade fokus på överkroppen idag. Först skulle vi köra chins och pull ups. Eftersom ingen av oss kan det än fick vi jobba i par, där vi hjälpte varann att lyfta upp oss.

Efter 10 st mindre graciösa försök fick vi springa upp till mitten av planen där vi fick, i par, ta en bänk och lyfta den över oss 30 gånger.

Därefter fick vi springa ner till andra änden av planen och göra 30 armhävningar. Kände att mina armar inte skulle klara av att jag gjorde så många på tårna så gjorde jag dem på knä.

Vi sprang tillbaka igen, vilade en stund och så gjorde vi om allt sammans igen. Lite besviken över att jag fortfarande inte kan göra chins, men det kommer. Innan sommaren så. Då ska jag vara en riktigt chin mästare. :)

När vi sedan gjorde våra skottövningar, blev skotten en aning korta. Vi orkade inte riktigt med. Armarna var helt slut. Men det hindrade inte mig att göra 25 armhävningar och 12 dips när träningen var över. Jag hade ju hunnit få tillbaka lite krafter efter att vi "gejmat" lite.

Onsdagar är utan tvekan min mest hektiska dag, så jag ska skynda mig hem, få i mig mat, åka till tjejernas träning som jag coachar för att sedan dirket åka till min egna träning.

Än så länge har jag kört lite mjukstart för mina tjejer. Men nu har jag fått lite inspiration för hur jag ska pressa tjejerna när vi har fys.

Idag stod ett par kollegor och pratde om ett program den ena sett på SVT. Det handlade om myter om träning och ny forskning. Jag råkade höra och insåg att det var exakt samma inslag som jag av en händelse kom över på nätet. Den påvisade en nu forkning att man kan klara sig bra på 12 minuters träning i månaden (!) och vardagsmotion.

Kort sammanfattat så kan man säga att den nya forskningen visade att om man ägnade sig åt 1 minuts hög intensiv träning per dag, 3 dagar i veckan så skulle man förbättra sin förmåga att bryta ner socker och fett samt minska sjukdomar orsakde av fett kring organen. Det var också väldigt viktigt med vardagsmotion och att man skulle röra sig varje timme. Stolen dödar, var budskapet.

Den här försöktpersonen fick sitta på en motionscykel och cykla, allt vad han förmådde i 20 sekunder, vila en liten stund, cykla 20 sekunder, vila, cykla 20. Han utförde en sk HIT (Hög Intensiv Träning) i totalt 1 minut. Detta gjorde han 3 gånger i veckan i 4 veckor. Samtidigt som han rörde på sig mycket. Ökade sin vardagsmotion avsevärt och rörde på sig varje timme. Då förbättrade han en massa värden och sin förmåga bryta ner socker och fett.

Förklaringen var att på den minuten med så högt intensiv träning skickar kroppen upp ut signaler till musklerna att öka förbränningen. Dock förbättrades inte syreupptagningen.

Budskapet sa att man INTE ska sluta träna, springa, gå på gym osv om man tyckte om det. Men att alla skulle se till att de håller igång vardagsmotionen.

Kolla här om du är intresserad. http://www.svtplay.se/video/326348/myten-om-traning

Detta ledde ju osökt till just prat om vardagsmotion. Hur mycket rör vi på oss till vardagen? Rör vi på oss varje timme. Det var som att vi glömde jobbet för ett tag. Vi alla hade fått ett gemensamt mål att arbeta mot. Öka rörligheten på arbetsplatsen. Några av oss satte igång och googla efter program till datorn som ka påminna oss om att det är dags att röra på sig.

Vi ställde oss i ring och gjorde delade med oss av de rörelseövningar vi kan. En del stod bara och tittade på och tyckte att vi var knäppa. Vi roterade på ryggen, böjde och sträckte, stretcha och och hoppa.

Plötsligt ringde telefonen och vi blev påminda om att vi har ett arbete att sköta också. En kollega hämtade en balansbräda som vi fick stå på i ca 20 minuter var. Det blev nästan lite sekt varning idag. Alla skulle med. Till och med de mest skeptiska gav vika och stod på balansbrädan. Om det sedan var övertygelse, nyfikenhet eller bara ville få tyst på tjatet låter jag vara osagt. ;-)

Det har blivit väldigt mycket hälso- och träningssnack på jobbet nu. Alla vill dela med sig av sina erfarenheter och alla vill lära sig mer. Tror att vi snart kommer att börja ropa Hallelulja när vi når klimax i våra diskussioner.

Men det är kul. Jag trivs och det ger en speciell samhörighet och glädje när vi tar dessa micropauser och pratar om hur vi ska förbättra hälsan. (Skönt att det inte alltid handlar om viktnedgång som det ofta gör annars).

Jag har ganska mycket vardagsmotion. Jag sitter inte still hela tiden och jag tar trappor osv. Men jag kommer att köra min träning så långe min kropp orkar. 12 minuter i månaden räcker inte för mig. Jag får så mycket glädje och välbefinnande i min träning att det skulle vara nedbrytande på åtminståne min mentala hälsa, oavsett vad forskning om den fysiska effekten visar.

Jag visste att jag soffat till mig lite. Kroppen känns inte alls lika stark som före jul, eller före december. Idag när jag kom till jobbet fick jag tillfälle att mäta min fett- och muskelprocent. Då fick jag svart på vitt att min minskade ork har en orsak.

På mitt jobb har man investerat i en våg med plattor och handtag som kan mäte fett- och muskelprocent.  

Som kvinna ligger man på runt 30/30, dvs 30% fett och 30% muskler.

Jag låg tidigare på ca 26/33. När jag idag mätte så låg jag på 29/31. (Behöver inte bli prick 60% tillsammans).

Det jag fasade mest över var att min muskelprocent hade minskat så fort. Visst har jag slappat till mig lite, men jag har ju inte varit helt stilla.

Därför kändes det extra skönt att vardagen kommer igång igen. Promenaderna till och från kommunikationerna, basketen och övrig träning. Nu jäklar ska det byggas muskler igen.

.

.

.

Fixade lite middag innan träningen, Lax och räksoppa

2 lök, hackad

800g krossade tomater

8dl vatten

4msk fiskfond

1dl hackad dill

Fräs lök, häll på övriga ingredienser låt koka ca 10min

600 g lax skuren i tärningar

Låt koka 2 minuter till

200g räkor

Lägg i räkorna och smaka av med salt och peppar. Servera med gott bröd och en klick turkisk yoghurt.

Idag var första basketträningen för i år. Äntligen kan vår coach komma och hålla träningarna igen. Hans praktik kommer inte att krocka lika mycket som det gjorde förra terminen. Och det märktes direkt. Med tränare blir det lite tuffare lite högre tempo. Detta gäller även om vi endast är de som alltid vill köra järnet.

Så utöver vanliga basketövningar (skott, passar pick n' roll, 3 mot 3 osv) körde vi en del styrka med egen kroppsvikt och lite sprint (den klassiska idioten).

Jag ska försöka återberätta vad vi gjorde för fysövningar.

¤ Vi jobbade en del i par där vi gjorde knäböj på ett ben, 10/ben.

¤ Sen skulle en stå i "skottkärreställning" medan den som höll i benen gjorde benböj. Detta gjorde vi 10x2/position.

¤ En skulle springa framåt medan den bakom skulle hålla i höfterna och hålla emot 30 sek x2/position

¤ Benböj 12st, armhövningar 12st, plankan med benlyft varannat ben i 1minut.

¤ Burpees 20st

¤ Händerna i golvet och "klättra upp för väggen" med fötterna till handstående ställning stånde i 5 sek och sedan "klättra ner" 3ggr

Flytta fram händerna längre från väggen och köra 3ggr till

Flytta fram händerna ytterligare längre från väggen och "klättra" 3 gånger till.

¤ 2 idioten

Det var så skönt att äntligen få köra en hård träning även om jag hade kunnat pressa mig lite hårdare på vissa övningar så var det mer intensiv träning än vad jag fått på länge.

Det finns massa träningsprogram att följa beroende på vad man har för mål. Riktigt bra som för det lättare att hålla diciplinen och fokusera på målet. Men hur gör man när man liksom jag vill hålla på med många olika träningsformer? Vad innebär vila i programmet? Vila från löpning, eller träning?

Detta är faktiskt frågor som jag ställt mig i flera år. Men jag har aldrig tagit tag i saken för att faktiskt reda ut det. Dessa träningspass är upplagda så att man springer en distans, ett pass intervall, en snabbdistans och ett långpass i veckan (i princip). Och dessutom ska det vara 2-3 vilodagar.

Om vilodagarna ska vara VILO-dagar är det svårt att hinna med någon annan träning än löpning. Eller innebär vila endast vila från löpning?

Hur ska jag få ihop, löpning, basket och gym? För att få svar på detta har jag för första gången startat en tråd på forumet på jogg.se där jag ställer just denna fråga och hoppas på att någon med koll kommer att svara.

Annars får jag väl jaga rät på en PT som hjälper mig att få ihop allt jag vill göra. :)

Jag hade ställt mobilen på väckning för att jag skulle komma upp och köra ett morgonpass. Men kom inte alls upp när jag önskade. Jag snoozade och drog ut på tiden. Huvudet kändes tungt och som när en huvudvärk är på väg, men inte riktigt brytit ut. Låg och funderade och velade om det skulle bli en runda eller inte. Sängen var ju så skön. Det är då man får ta till de mentala musklerna.

Planen var att kliva upp vid 9 så att jag skulle vara klar vid 10. Men kom bara inte upp, sängen var skön och huvudet var tungt. Började känna efter om jag inte var lite förkyld ändå. Medan jag låg där i sängen så började jag fundera på något jag läst om just träning och förkylning/infektion. Man ska inte träna när man har en pågående infektion med symptomen halsont och feber. Men däremot när den planar ut och du bara har lite resthosta eller som min tendens till huvudvärk är det bara bra. Rörelse och motion är värkdens mest effektiva och hälsosamma medicin.

Tanken på att jag skulle springa bort min nästanhuvudvärk lockade. Tog mig därför i kragen och snörade på mig skorna.

Vägarna var blandat isiga och bara. Lite jobbigt eftersom att man gärna har broddar på isen men det är inte kul att springa med broddar på barmark. Nu hittar inte jag mina broddar så jag slapp välja. :)

Sprang en runda på drygt 6km. Tänkte medan att jag sprang att jag bara har sprungit bekvämlighetslöpning under vintern. Det börjar bli dags för att pressa sig lite. När jag närmade mig slutet på rundan så fick jag mig en liten utmaning, en riktig mördarbacke.  Återigen fick jag ta fram de mentala musklerna. Jag tänkte mig upp för backen. Jag fick inte under några omständigheter stanna eller börja gå.

Med hög blick och så rak hållning jag bara orkade såg jag hur jag hela tiden närmade mig toppen och jag visste precis vart jag skulle få en kort vila när man kommer till en liten svacka i den långa jobbiga backen.

Väl hemma igen stannade jag och pratade med lite grannar som jag ännu inte har hunnit träffa än. Sedan in och duscha och äta lunch. (Klockan hade blivit så mycket så jag kände att det inte var värt att ordna med frukost)

Dagens träning gick på ren vilja. Först bara att ta mig ut, att tänka på hur mycket bättre det skulle vara för min hälsa och att jag skulle slippa huvudvärk. Sedan under rundan där jag steg för steg, framför allt vid den avslutande backen, tänker mig fram och ser målet.

Inte ska man väl klaga på att det är mycket folk på gymen såhär i januari och februari. Inspirera och peppa är ju det jag vill göra. Men eftersom att det just dessa månader som det är mycket folk och inte resten av året är utrymmet anpassat efter övriga månader på året och det blir trångt.

Jojo-bantarna med nyårslöften börjat fylla gymmen. Det blir svårt att få plats på gruppträningarna och parkeringsplats får man leta efter. Så snart våren och värmen kommer övergår dessa personer till stödmedlemmar, med alla möjliga ursäkter till varför de inte kan nyttja sitt dyra kort. (Blir ju extra dyrt per gång också om man inte går mer än ett par gånger när kortet räcker i 6-12 måndar).

Skulle dessa personer inte går ut för hårt så att de inte orkar, blir sjuka eller helt enkelt tröttnar så skulle utbudet matcha efterfrågan. Skulle dessa personer bli kvar på gymmen resten av året eller hela perioden för sitt medlemsskap så skulle gymmen lägga pengar på att utöka parkeringsplatserna och ha fler klasser och man skulle slippa trängseln.

Men missförstå mig rätt. Jag är glad att människor tar tag i sin hälsa, jag önska bara att de inte bara för det i 1-2 månader. Och idag skriver DN att Friskis&Svettis, SATS och Actic har märkt en förändring. Fler stannar kvar!!! Bravo!!!   Hoppas att det märks när man kommer till gymmet också.

Idag när jag vaknade kändes halsen helt ok så imorgon kommer jag att köra igång på allvar igen. Gick upp hyfast tidigt idag för att jag skulle lämna in bilen för att få vindrutan bytt och drog sedan vidare på en liten shoppingrunda. Hoppas att jag på detta sätt har lyckats återfå dygnsrytmen som den bör vara.

Sitter nu och blir tokladdad medan jag spanar in Gladiatorerna. Skulle vara sjukt kul att vara med där. Men jag tror att jag behöver träna upp mig lite mer. Är inte säker på att jag skulle klara ringarna ens utan Gladiator. ;-) Hahaha

Kanske ett långsiktigt mål. Hoppas att programmet finns kvar när jag är redo ;-)

För att kunna hålla uppe en högintensiv träning året hela året måste det vara roligt. Jag är en ganska ombytlig person och vill helst ha lite nya inslag så ofta det går. Har hållit mig ifrån gymmet ett tag nu men jag känner att jag längtar tillbaka. Jag kommer inte att kunna hålla mig därifrån.

De flesta av mina mål rör löpningen som är en av de saker som jag brinner för. Löpningen är dessutom något som är lätt mätbart. Springa en viss strecka på en viss tid. Men för att nå de målen utan att slita ut sig måste man stärka kroppen med styrketräning. Och för att kunna nyttja sin fulla styrka måste man vara rörlig. Därför ska man variera sin träna och träna funktionellt. Sen måste man ju ha kul också, annars är det svårt att motivera sig.

Jag har sett över hur mina dagar ser ut och börjar nu planera för när jag ska hinna med gymmet. Så mitt träningsår planerar jag ska se ut enligt följande:

Måndagar: Löpning + basketträning

Tisdagar: (coacha basket) + Gym

Onsdagar: (coacha basket) + basketträning

Torsdagar: Gym + löpning

Fredagar:Gym + löpning

Lördagar: Varierat - match/vila/gym

Söndagar: Varierat - match/vila/gym

Helgerna måste jag hålla lite öppet då matcherna får styra hur min träning ska se ut. Det är rätt tuff träning att spela match och man kan inte trötta ut muskler innan och efter behöver man vila.

Jag har en vän som har planer på att "bli en hurtbulle" som hon uttrycker det. Det vore jättekul att träna tillsammans med henne. Tävlingsmänniska som hon är så behöver vi ha ett mål/utmaning/tävling så kommer hon att köra gärnet och inte ge upp. Längtar verkligen in till gymmet igen där jag i huvudsak kommer att köra gruppträningar.

Hemmagymet ska jag använda som avslutning på löpningen och ibland för att spara tid.