De känningar jag haft i benet verkar röra förflytta sig. Idag när jag satt i bilen för att åka och hämta upp sonen i Kapellskär kände jag att känningarna hade förflyttat sig till mitt på knät. Och jag som trodde att jag skulle våga ta en lättare löparrunda idag. :/ Suck

Ringde massören och fråga om hon visste vad det kunde vara. Efter lite frågor bad hon mig ringa vår coach som bad mig sätta mig på golvet med helt stäckt ben och röra på knäskålen. Skulle det göra ont då var det inte bra, annars borde det vara muskulärt, typ inflamation i något fäste. När jag fick tillfälle att göra detta så hade jag inte ont. Det är ju positivt i varje fall.

Men nu har det förflyttat sig till smalbenet, på utsidan av skenbenet.

Gissningsvis är det då någon form av inflamation. Så nu ska jag smörja på lite Voltaren och hoppas att alla typer av känningar är borta imorgon.

När jag och sonen kom hem hade dottern och hennes kompis fått för sig att städa hela lägenheten. Och det var utan fusk!!! Nu ser det städat ut på riktigt på hennes rum och det var rent och fint i kök, vardagsrum och hall. De hade tom dammsugit. Nu måste jag ju hitta på en belöning. Den här typen av aktiviteter måste uppmuntras. :)

Fick in lite smygträning idag. Mamma bad mig köpa Amigo och skicka koden till henne, så jag tog mig en lite prommis centrum. Men jag tog med mig två 3kilos hantlar så jag kunde göra lite övningar på vägen. Det höjde pulsen lite trots att jag bara gick och jag fick schyst träning för biceps, trices och axlar.

Imorgon hoppas jag verkligen på att kunna köra ett pass på riktigt.

Jag har insett att jag måste få in mycket mera styrketräning om jag ska klara av att prestera bättre hela tiden. Genom basketen har jag rätt starka ben och får under säsong väldigt mycket benträning.

Men det räcker inte och jag kör hellre prehab än rehab.

Prehab

Förebyggande träning för att undvika skador. Som löpare behöver man ha starka ben, stark mage och stark rygg. Men för att undvika snebelastning måste man även styrka upp resten av kroppen så de starkare och kortare musklerna kommer att dra kroppen mot sig och de svagare musklerna får kämpa för att kompensera, vilket ofta leder till värk.

Har du ont i ländryggen kan det bero på korta framsida lårmuskler.

Med de här känningarna som jag fått på utsidan nedanför knät beror nog på alla de olika spända musklera i bena som drar olika. Läste att Susanne Lanefelts benlyft skall vara bra övningar för förebyggande "löparknä" (om det nu var det jag fick en tendens av).

Rehab

Träning för att återställa en åkomma. Man tar reda på orsaken till smärtan och lägger upp ett träningsshema för att "träna bort" den samt förebygga.

Man vill ju inte först få ont för att sedan göra något åt saken. Därför bör man ägna sig åt prehab istället. Det innebär, stärka, variera och skynda långsamt. :)

Det har känts bra i benen jdag, lite lätt träningsvärk. Jag har städat, och fixat med lite papper och haft en försäkringsman från Trygg Hansa hemma hos mig.

Jag upptäckte för ett par dagar sen att jag inte hade uppdaterat barnförsäkringen som jag först trott att jag gjort så därför hade jag bokat upp en tid för att gå igenom det. Så nu är mina barn försäkrade igen :)

Barnförsäkringen gäller tom de är 25 och sen får de sjuk och olycksfallsförsäkring utan ny hälsoprövning om de så önskar. Det är bra om det skulle hända något innan dess.

Han var väldigt pratglad den här försäkringsmannen som talade om sin dotter och hennes sjukdomar som försvårat tecknande av försäkring (och då jobbar han ändå med försäkringar).

Sedan ligger han i skillsmässa med en fru som börjat leva som en ungdom på nytt vid 52 års ålder.

Han var hemma hos mig i 2 timmar och jag tror att vi totalt pratade försäkringar i 40 minuter, resten var kringsnack.

Jättetrevlig och rolig att prata med, men jag hade hunnit bli ordentligt hungrig när han gick. Skönt att jag hade mat kvar från middagen igår så att det bara var att värma.

Efter maten stretchade jag och gjorde benlyft á la Susanne Lanefeldt för att styrka upp och undvika löparknä. Ingen större utmaning utan bara lite försiktigt.

Imorgon kanske jag kommer att våga mig på ett lättare löppass.

Det ömmar lite i vaderna efter den totala manglig jag fick igår, men det känns ok när jag går och jag har blivit mer rörlig sedan igår direkt efter massagen.

Det ömmar när jag trycker på vaderna, men de är märkbart mjukare. Jag kommer nu att ha en 3:e vilodag för att inte riskera att musklerna krampar. Men jag känner redan nu hur abstinensen tilltar.

Jag brukar få muskelära problem med benen strax innan Midnattsloppet så jag antar att det har med min hårdare träning att göra just innan loppet.

För ett par år sen fick jag ont i ena låret och varje kliv gjorde ont. Jag var ganska sent ute eftersom att jag gick först när smärtan kom till en massör.

Hon lyckades mjuka upp benet riktigt bra och när det var dags för loppet så kändes det bra. Uppvärmningen gick som en dans och jag kände att det här kommer jag kunna fullfölja.

Det gjorde jag också, men kände mig ordentligt stel när jag kom i mål. Var noga med stretchingen och det var ok, trots en viss stelhet. Sedan satt jag på tåget i 30min och när jag skulle kliva av tåget kunde jag knappt gå.

Jag stapplade hem på ca 20min, en sträcka som normalt tar 7-8min att gå.

Detta vill jag aldrig mer uppleva, varpå jag fixade massagen ca en vecka tidigare den här gången.

Jag hoppas på att kunna ta ett pass imorgon, även om det kanske blir ett något lättare. Nästa vecka ska jag bara köra "uppiggande" träning, dvs behagligt tempo som inte sliter så på kroppenbara för att få lite fart i benen. Sen får jag helt enkelt hoppas att jag har formen för att komma i närheten av 45min.

Grejar jag inte 45:an nästa vecka anmäler jag mig till Topploppet som är i september. Men Midnattsloppet är leppens lopp för mig.

Idag fick jag min 15 min massage på jobbet. Skönt när semesterarna börjar ta slut och saker återgår till det vanliga. Det var en kort men ren njutning. Verkligen en uppskattad personalförmån. Man går som i ett härligt mys ett par timmar.

Den här massagen är massage av rygg, nacke och axlar för att förebygga och mildra "kontorsskador"

Det här var riktigt skönt

Men mina ben var så stela och i stort behov av massage. Så jag hör av mig till Fotvård & Massageakuten som en vän till mig har. Jag frågade om hon hade tid för mig ikväll. Och snäll som hon är så skakar hon fram en stund för mig trots att hon har semester.

Fast efter behandlingen funderade jag på att ta tillbaka det där med snäll. Hon hittade massa "knutar" i mina vader och lår. Och när hon tryckte ut dessa knutar i vaderna framför allt kände jag mig inte alls så kaxig. Det var bland det smärtsammaste jag varit med om. Nästan som att föda barn. Skillnaden var att smärtan höll bara i sig så länge hon tröck.

Trodde inte att jag skulle få användning av de andningsövningar igen, som man fick lära sig när man var gravid.

Jag är helt övertygad om att hon njöt av varje sekund som jag låg där och plågades. Inte lät hon ledsen i varje fall när hon berättade att hon fått män att börja gråta under behandlingen.

När hon var färdig med mig kunde jag knappt böja upp tårna.

Det kändes som att jag fått jordens värsta träningsvärk.

Men om man känner på vaderna så känner man att de är mjukare.

Det är inte så skönt som det ser ut...

Så nu kommer jag troligen att ha träningvärk i ett par dagar. Det får kanske bara bli 3 pass den här veckan då jag tror att jag ska ha ett par dagars vilodagar efter den här mangligen.

Har smetat Tigerbalsam på benen så jag trodde att de skulle brinna upp. Nu ett hett bad.

Under behandlingen velade jag mellan att att dela ut en snyting eller ligga kvar. Jag är ganska glad över att jag hoppade över snytingen och låg kvar. :P Nu kommer jag ju att bli så bra i benen..... I hope

Det här ser inte gott ut någonstans. Det ser ut som man rensat avloppet. Men ner skulle det.

Fördelen är att det inte luktar som man rensat avloppet, så det är bara att blunda och svälja. ;-)

Jag hinner inte göra smothie varje morgon därför fick jag hitta mig ett alternativ till att få i mig Spirulinan. Den håller ju bara till september och den är alldeles för dyr för att slänga. Dessutom ska den ju vara hysteriskt nyttig.

Jag har här blandat en halv tsk Spirulina i ett glas Tropicana.

Det smakade Mandarin juice så det var ingen större fara att få ner det. Dock en liten liten aning av fiskmatslukt, men det var så lite att det inte alls störde.

Blunda och gapa!   

Under slutet av träningspasset började jag få lite känningar av utsida knä, men tänkte att det går väl snart över. Men idag gör det lite ont när jag gåt i trappor. Så det har blivit en vilodag idag. Det var i för sig tanken ändå eftersom att jag kört 3 pass på raken.

Passande nog sprang jag på flera artiklar om överträning utan att ha googlat på det. Verkar vara ett aktuellt ämne just nu. (Bilden tagen från jogg.se)

Jag har ju hört talas om löparknä tidigare men aldrig satt mig in i vad det är för något. När jag läste dessa artiklar om överträning så halkade jag även in på artiklar på just löparknä och jag kände igen symptomen.

Man får tydligen en smärta på utsidan av knät nedanför och ovanför.

Som det är nu så har jag lite känning nedanför knät.

Så här står det på jogg.se

Åkomman ger sig till känna genom smärtor på utsidan av knäet, särskilt på det ställe där tractus iliotibialis löper över ett benutskott i nivå med knäet.
Tractus iliotibialis = kraftig senstruktur som sträcker sig längs med hela utsidan av låret, utgår från utsidan av bäckenet och går ner över knäet till infästningen på utsidan av underbenet. Tractus iliotibialis sträcks upp med hjälp av muskeln tensor fascia latae som också sitter på utsidan av låret och hjälper lårbenet med stabiliteten när du står upp. Vid rörelse glider senstrukturen över benutskott på utsidan av knäet. Om detta sker ofta och/eller senan är relativt spänd, kan detta leda till irritation i området.

Det är inte så illa ännu, tror jag. Men jag ska ta det lungt idag, och eventuellt en dag till. Ska köra lite övningar som jag läst om och köra på lite voltaren gel.

Hoppas, hoppas att det hjälper för jag har inte tid att vila i flera veckor. Ska ju sprunga  Midnattsloppet om 2 veckor och  Bellamnstafetten skall springas veckan efter. VILL INTE MISSA!!! Så här ska rehabas innan jag får svart på vitt vad jag har för åkomma. Kanske borta redan till imorgon :)

Nu en massa sömn!

Igår segade jag hela förmiddagen, kunde inte förmå mig att ge mig ut på mitt milpass. Det var tom så att det blev stress med lunchen. Så när jag bestämde mig för att göra något vettigt så hade hunnit bli lunchtid.

Därför tog jag med mig dottern som så gärna ville ha OS-glas till MC Donald's. Där käkade jag MC Wrap... IGEN!   

Sedan storhandlade vi på MAXI så nu har jag kyl och frys fullt med nyttigheter igen.

Medan vi gick där på stormarknaden ringde min gravida vän och kolla om vi ville komma förbi. Och det ville vi såklart :)

Så skynda runt med handlingen, hem med varorna och sedan vidare till Tyresö.  

Det går alldeles för långt mellan varven som vi ses. Hon hade hunnit få en rejäl kula nu. Ska bli sååååå spännande och se vad det är för en lite kille som gömmer sig där inne.

Vi stannade där på middag, inte helt enligt diet, men jättegott :)

Verkligen jättekul att träffa min vän igen.

Vi var inte hemma förrän strax efter 22. Jag velade länge om jag verkligen skulle ge mig ut på mitt milpass. Men min dotter pushade mig och tyckte inte att jag skulle ta igen det på morgonen. Men jag var ju så trött. Fast när jag väl bestämt mig så var tröttheten som bortblåst. Det var bara att köra.

Kroppen kändes pigg och jag hade bra fart tyckte jag, fast målet var att springa i behagligt tempo. När jag sprungit sådär ca 4km så började jag känna ett litet obehag krypa i kroppen. Det var flera lampor längs vägen som slocknat och det blev ganska mörkt. Man kunde inte riktigt se vad som rörde sig i buskarna.

När dessutom batteriet i MP3:n tog slut blev det ytterligare lite läskigare, då musiken ger någon form av trygghet (dumt nog för att man då inte hör vad som händer runt omkring en).

Jag fick en känsla av att vara med i en Beck-film när jag kunde höra mina fotsteg krossa gruset under mina fötter. Vet inte om det var inbillning, men det kändes som att det var fler lampor som gått på tillbakavägen.

Men ju närmre hemmet jag kom desto tryggare kände jag mig.

När jag jag såg en ganska lång man komma gående mot mig började tankarna snurra hur jag skulle agera om jag skulle bli attakerad. Man hinner tänka ganska mycket på kort tid.

Men när han är bara ett par meter ifrån mig ser jag att det är den man jag sprang om tidigare som fortfarande var ute och gick. Han brister ut i ett brett leende och säger: "Det är bra kämpat".

Jag kände en lättnad och tackade för peppningen och sen var det inte alls långt hem.

Kanske måste jag börja planera bättre och inte köra de här sena passen, eller så får jag skaffa mig en joggarkompis som kan hålla mitt tempo. Rundan blev på 10,6km och 52:32 slutade tiden på vilket ger en snittid på 4:58/km i behagligt tempo. Hoppas att jag har så pass mycket mer att ge om 2 veckor när Midnattsloppet går av stapeln.