Utmaningen på Friskis är över men jag har bestämt mig för att köra de passen som jag "slapp" eftersom att de var i samma gruppering som något annat som jag gjorde. Och idag provade jag på fuego vilket innebär att skaka loss.

Jag hann inte äta innan tjejernas träning, men jag hann laga den i varje fall. Det är ganska ofta tyvärr som vi inte sitter ner och äter tillsammans bara för att vi måste få ihop tiderna. Så sonen åt när maten var klar, dottern när hon kom hem från träningen och jag när jag kom hem efter mitt pass.

Middagen blev en enkel fiskgryta som serverades med bulgur. Helt egenkomponerat. :)

1 rödlök, strimlad

1 chilifrukt, strimlad

2 vitlöksklyftor, hackade

500g krossade tomater

2,5dl matlagningsgrädde

400g torsk

salt och peppar

Stek först lök, chili och vitlök. Häll på krossade tomater och grädde och låt koka ihop. Lägg ner fisken så den får sjuda med till den är klar. Smaka av med salt och peppar.

Rusade iväg till mina tjejers träning som inehöll lite nya tekniker och genomgång av den fysträning som tjejerna ska få som sommaruppgift. Jag kommer att skicka med dem ett papper med träningen på, men jag gick igenom dem för att de ska veta hur man utför dem.

Här är tjejernas sommarträning som ska utföras 3 gånger i veckan:

10 Armhävningar, på fötter om de kan. Gör de på knä ska de efter göra ett försök på tå, så många de klarar

Plankan med knäindrag (Dra in knäna under kroppen och möta med pannan) 10 på vardera ben

10 Sumosquats

10 utfallssteg på vardera ben

Plankan med rotation, 10 åt vardera håll. Om de klarar skall de utveckla till stjärnan

10 dips med fötterna i golvet (Om de klarar med raka ben)

10 situps med benn i 90 graders vinkel och armar upp mot taket

10 upphopp med knäböj

Minst 3kilometer löpning 2 gånger i veckan

Minst 1 intervallträning i veckan

10 minuter hopprep varje dag

Det var faktiskt inte så stora protester som jag trodde att det skulle vara. :) Nu gäller det bara att de utför träningen också.

Jag ska påminna dem varje träning som är kvar också. Och de kommer att ha tillfälle att fråga om de undrar något.

Efter basketträningen släppte jag av dotten hemma för att direkt åka vidare till Friskis för att köra Fuego. Fuego är ett danspass med latinoinspriation. Vilket innebär en hel del skaka rumpa, eller höfter.

Så här beskriver de passet:

Det var ett roligt pass som gav en hel del benträning. Precis vad jag behöver för min löpträning.

Det var en tant, garanterat över penstionsålder, med på passet som var så härlig. Hon log med hela ansiktet genom hela passet. Hon såg ut att ha så kul. Och jag förstår henne. Det är så kul att få ge gärnet och ta ut svängarna. Hon kanske inte klarade av att skaka kroppsdelarna lika mycket som intruktörerna, men hon körde sin egna stil och hon imponerade på mig att hon vid sin ålder kunde släppa loss som hon gjorde. Hoppas att jag kan göra detsamma när jag kommit i hennes ålder. :)

Sen var det bara att åka hem och duscha och äta. Och nu är det god natt!

Det har blivit lite omstuvning i mitt träningsprogram pga det lilla fallet för ett par dagar sen. Men det är även pga tidsbrist som jag inte riktigt kunna hålla schemat. Där jag minutiöst planerat in träning kommer det in saker emellan och spräcker schemat.

Det är galet mycket att göra på jobbet nu och jag försöker planera upp mina dagar. Men det är näst intill omöjligt då det kommer in nytt hela tiden. Mycket beror på de saker jag har fått ta över från en kollega som gått i pension.

Men jag tog mig i varje fall tiden att gå på min inbokade massagetid. Och idag fick hon ge sig an mina löparben.

Det var verkligen vad jag behöver. För tro det eller ej, jag kände mig lite öm efter Flexpasset igår. När det sedan var dags att åka hem kom jag inte iväg som jag önskade. Jag insåg att jag inte skulle hinna äta innan tjejernas basketträning. Men jag tänkte att jag skulle hinna laga den i varje fall.

Men på vägen hem så fick bussen problem med bromsarna så hemresan tog lite längre tid än vanligt. Så det blev bara att komma hem och vända i princip. Jag bytte om och packade basketväskan.

Eftter tjejernas basketträning så satt jag och pratade lite med 99-ornas träning om sommarträning och kommande säsong. När jag åkte därifrån för att ställa bilen vid den anläggning där min dotter tränar friidrott insåg jag att tiden hade rusat iväg. Och inte blev det bättre när jag tyckte att bilen lät konstigt. Det verkade som att hjulen var i behov av att dras åt mer. Så sagt och gjort, jag plockade upp reservhjulet, domkraften och andra verktyg för att komma åt fälgkorset så jag kunde dra åt bultarna.

När jag äntligen var redo att köra igång ett löppass var det bara 20 minuter kvar till dottern skulle sluta sin träning. Men jag kände att "den bästa träningen är den som blir av". Därför drog jag igång ett löppass som jag körde under min dotters resterande träning. GPS-klockan fick ingen kontakt (kanske pågrund av vädret, mulet) så jag fick mäta upp banan i efterhand på jogg.se

Jag sprang i ganska precis 20 minuter (20:12) och rundan resulterade i 4:05 kilometer, dvs 4:56min/kilometer i snitt. Jag måste nog planera annorlunda. Även om jag på pappret hinner köra ett ganska långt pass så blir det aldrig så. Jag kommer inte iväg från tjejernas träning så snabbt. Och allt som oftast är det något som hände som stjäl min tid. Imorgon planerar jag ett pass på Friskis efter tjejernas träning så då bara måste jag komma iväg i tid, för de tiderna kan jag ju inte justera på något sätt.

Jag känner mig ganska rörlig. Jag kan göra djupa knäböj och sitter någorlunda stadigt på huk med hälarna kvar i golvet. Även ryggstretching går bra och jag får armarna bakom öronen när jag stäcker upp armarna rakt upp. Men det är en kroppsdel som jag totalt glömt bort tidigare.

Idag har varit en riktig flängdag. Jag åkte till jobbet, var tvungen att åka iväg till ett annat kontor några mil bort en sväng, satt på min kontorsstol någon timme sen var det dags att ge sig iväg igen. Jag skulle på möte efter lunchen så jag var tvungen att köpa något på vägen som också kunde ätas gåendes. Första tanken var typ Mc Donald's eller likande. Men jag kom på att Blueberry har lunch också. Så jag stannade till där och köpte mig en Laxwrap med en smoothie.

Min Wrap innehöll:

Pink Floyd – Ekologisk lax från atlanten, grillad i ugn med örtsalt och citron. Kikärtstomp med broccoli, purjolök, äpple, hackad mandel och citron och vitlök. Aprikoschutney.

Till det fick man en smoothie och en pytteliten chokladbit. En meny på 99 kronor. När jag fick den i min hand trodde jag inte att jag skulle bli så mätt. Men jag blev tokmätt.

Efter mötet skulle jag åka och träna på Friskis, men var bara tvungen att springa förbi en affär (blev ett par affärer) för att köpa den hatt som min dotter önskar sig. Hittade lite annat kul med. :)

Rörlighet är av godo. Är man överrörlig beror det ofta på att man inte är tillräckligt stark. Men normal rörlighet är bra så att man kan nyttja sin styrka fullt ut. Och normal rörlighet är mer rörligt än vad de flesta tror (inklusive mig innan jag lärde mig vad rörlighet är). För att öka min rörlighet bestämde jag mig för att köra Flex på Friskis. Och för att hinna var jag tvungen att ta med mig träningskläderna till jobbet. Så det var en rejäl packning jag stormade in med. Shoppingkassar, väska med dator och så träningskläderna.

Passet var inte så utmanande styrkemässigt (och inte alls konditionsmässigt), men när det kom till rörligheten så insåg jag mina begränsningar. I andra pass så är min rörlighet helt ok. Jag kan köra de rörelser som ska göras i de olika momenten. Den lilla kroppsdel som man glömmer bort utmanas inte förrän man kör Flex och kanske i jympapassen. Det är fötterna jag talar om och då inte fotlederna. Utan fotbladen.

Detta klarar inte jag

När instruktören sa att vi skulle känna hur det känns i hålfoten så kämpade jag med att ens komma åt hålfoten. Jag är så stel i mina främre delen av foten och då framförallt vid stortån, att jag inte kommer så långt. Jag kan alltså inte sätta mig på hälarna när jag har tårna böjda på det här sättet.

Jag har tendens till hallux valgus tå och det är bakom den "knölen" som det stramar så det gör ont när jag försöker med den här övningen.

Så nu är det till att försöka stretcha detta lite varje dag. Problemet är att det är just den bortglömda kroppsdelen. Jag måste hitta något sätt att få det till en rutin. Ett annat problem är ju att det är så plågsamt och tråkigt.

Men det är ju något nödvändigt för mig så det är väl bara att bita i det sura äpplet.

Jag började dagen med en superboost för immunförsvaret och var på topp för en löparrunda. Jag längtade hela dagen att få komma hem och springa. Idag var det 11km som stod på schemat. Men hela rundan var inte så fantastisk.

De håller på att bygga inne i Stockholm, varpå de hoppar över en busshållplats och det blir längre att gå. Det är väl ok, men man får helt enkelt ta ett senare tåg. Och idag gav det en liten lucka för att hinna in till Blueberry och köpa en Matchalatte.

Den var kanongod som vanligt. Men jag vågade mig på att prova en Bounce energy ball också. Sist jag köpte en bar där var den inte jättegod, men denna var fantastiskt god. Dessutom var den fylld med nyttigheter som ska vara riktigt bra för immunförsvaret, bla Spirulina. Spirulina tycker jag vanligtvis smakar fiskmat, men det kände man inte alls av här.

Latten drack jag upp på en gång, men energibollen väntade jag med till mellis. Slurp sa det.

Totalt gick detta på 74:- för hälsans skull (och smaken).

Fick med mig en kollegas tjänstebil hem, då han skulle ut på trevligheter och vi gjorde upp så att jag hämtar honom imorgon bitti. Det passade mig perfekt eftersom att jag skulle på informationsmöte om pension och arvsrätt. Kan tyckas vara i tidigaste laget, men hon som föreläste förklarade att man klassas som äldre i sammanhang där man planerar sin pension, redan vid 30. Så det var väl helt enkelt dags.

Det gjorde i vilket fall att jag kunde komma hem lite tidigare och kunde komma ut på en löparrunda utan att behöva stressa.

Idag stod det 11 kilometer på schemat i 5-6min/km-fart. Jag har ju länge varit orolig för mitt ben. Nu kände jag lite i mina knän. Hoppas verkligen inte att det är löparknä som står på agendan nu.

Men jag fokuserade mycket på löptekniken och hållningen genom hela löpningen, så det var hanterbart. Men när jag sprungit i 7,5km började jag få ont i fötterna. Det var ungefär som att löparskorna skar in precis nedanför "tåknölen". Själva löpningen i sig kändes annars så bra så jag hade mina funderingar på att köra 14 kilometer eftersom att det inte blev riktigt så långt igår. Men jag kände att om jag skulle pressa mig så skulle jag få blåsor på fötterna. Och det är INTE skönt. Därför fick det bli 11 kilometer enligt planeringen.

Jag höll ett tempo i snitt på 5:21min/km och på anträngningsskalan låg jag på 12, dvs lätt på gränsen till något ansträngande. Högsta hastighet var 14.5km/h

Jag måste verkligen se över mina skor. Det får bli ett besök till, till Runners Store. Kanske måste de scanna mina fötter för att få till rätt skor till mig. Det är så himla mycket som kan gå fel, så många faktorer som spelar in om det ska bli bra löpning.

Att coacha är bland det roligaste som finns, speciellt när motivationen är på topp hos de man coachar. Jag känner sådan glädje när jag ser framstegen. Och när de jag coachar tydligt visar att de känner sig stolta över vad de presterat är obeskrivligt. Idag har jag fått jobba med 2 typer av coachning.

Idag blev det en snabb middag på kyckling fajitas. Så enkelt, så snabbt och supergott. Dessutom är det en rätt som barnen väldigt enkelt kan hjälpa till med. Redan som ganska små är de grymma på att skära grönsaker.

Efter middagen åkte jag till basketträningen för att coacha mina tjejer. Vi började med uppvärmning som även innebar en del bollbehandling. Springa runt planen med bollen snurrandes runt överkroppen och på min signal föra bollen runt benen i en åtta för att sedan direkt fortsätta springa och föra bollen runt överkroppen igen.

Sedan la vi mycket fokus på layup och fotnedsättning. Och det var här som jag fick känna sådan glädje jag syftade på. Ett par av tjejerna som haft en tendens att stanna upp och inte nyttja farten upp mot korgen vid layup gjorde nu helt prefekta layups utan minsta tvekan. Så roligt.

När självförtroendet brister och tjejerna tycker att en övning är svår är det lätt att de flamsar och inte alls fokuserar på att göra rätt. Jag förklarar för dem att jag lägger vikten på att de använde rätt teknik. Bollen kommer att gå i när de behärskar tekniken. Men det är inte alltid mina ord räcker. Idag löste jag det med att muta med en "Justin Bieber poster". Den som går in mest för att göra rätt och göra sitt bästa skulle vinna denna. Och det var en tjej som hade full fokus HELA träningen och gjorde sitt bästa HELA tiden. Kul att se att de kan bara motivationen finns och att de glömmer bort att det är lite pinsamt. :)

Efter tjejernas träning åkte vi och köpte en baddräkt till min dotter som upptäckte att hennes var för liten och de ska iväg och bada med skolan imorgon. (Ute i god tid som vanligt).

När jag släpt av min dotter åkte jag vidare till en nyfunnen vän för att hjälpa henne att lägga upp sin träning och ge lite tips på att komma i form. Hon vill förutom att gå ner i vikt och få en stark kropp klara av att springa 5 kilometer. Så jag gav henne lite tips och ska maila henne ett träningsprogram för löpträning. Till att börja med att kunna springa i 30 minuter i ett sträck.

Mina tips till henne:

• Registrera all träning på jogg.se Då kan hon enkelt se hur det går med träningen och jag kan hålla lite koll på henne genom att följa henne.
• Planera alla pass utifrån sitt jobbschema. Översyn av kommande veckas planering bör ske varje söndagskväll
• Matplanera och storhandla (Bra utifrån ekonomiskt- och hälsoperspektiv)
• Utöver träningen, fylla dagarna med vardagsmotion
• Dricka ett glas vatten innan varje måltid
• Äta långsamt för att hinna känna när hon är mätt
• Laga maten från grunden.

Som träningsprogram gav jag henne ett 12 veckorsprogram som innebär 3 pass i veckan. Första 2 veckorna    innehåller bara raska promenader. Sedan följer 10 veckor med löpning varvat med gång. Det börjar med 2 minuter löpning, 2 minuter gång, fem reps. För att sedan pass för pass öka antalet löpminuter och minska repetitionerna. 12 veckan ser ut som följer:

Dag 1: 2x15 minuter löpning, 2 miuters gång mellan

Dag 2: 2x10 minuters löpning, 1 minuts gång mellan

Dag 3: 30 minuter löpning

Har även lagt in utrymme för en del styrketräning och ett gruppass på gymmet.

Min vilodag blev en coachardag :)

Kvällens aktiviteter var inplanerade in i minsta detalj, men som alltid när man planerar på minuter så är det ofta något som gör att man måste omplanera lite. Jag höll schemat fram till efter tjejernas träning, sen fick jag lägga in lite telefontid som gjorde att jag fick minska lite på löppasset.

Igår var det ett år sen som jag drog igång den här bloggen och det är kul blicka tillbaka lite grann. Mitt första inlägg handlade om min uppladdning av säsongens sista match för damlaget. I år kom avslutningen mycket tidigare. Men idag så fick vi faktiskt ett erbjudande att träna med några gymnasietjejer. Tyvärr kommer jag inte kunna vid första tillfället så jag bokat upp mig med en kompis. Men jag hoppas att det dyker upp fler tillfällen. Tuff träning utlovas.

Jag åkte hem litet tidigare från jobbet för att hinna laga mat och äta innan tjejernas träning. Det blev Chilligryta med ris och det var på håret, men jag hann.

Den här träningen la jag in mycket fys och parövningar och det kommer nog fortsätta så imorgon.

Efter träningen bytte jag om för att köra ett långpass. När jag var klar och redo för at ge mig ut, ringde telefonen som aldrig förr så jag kom ut mycket senare än jag hade räknat med. Men jag gav mig ut och tänkte att jag springer väl så länge som jag hinner. Jag åkte och ställde bilden där jag sedan skulle hämta upp dottern efter hennes friidrottsträning och gav mig sedan ut.

Jag sprang mot spåret, tänkte att det var lämpligt för att man enkelt skulle kunna springa tillbaka om tiden skulle bli för knapp. Men plötsligt var jag mitt i skogen och hade INGEN aning om vart jag var någonstans. Det var bara skog överallt.

Det var förvisso stig, men inget elljusspår och inga markeringar. Jag hade inte den minsta aning var jag skulle komma ut när jag följde stigen. Blev lite orolig när jag inte visste hur lång tid det skulle ta att springa tillbaka och jag började känna lite i knäna.

Då började jag fokusera på hållningen, löpsteget och ansträngde mig för att springa avslappnat. Tillslut försvann det onda och jag blev lite lättad när jag såg lite markeringar.

Då visste jag att om jag följer den här stigen så kommer jag att komma ut någonstans, Hade ingen aning om vart men någonstans som skulle göra det lite enklare att hitta tillbaka till bilen.

Blev dock lite funderasam när vägen delade på sig. Skulle säkert komma ut ur skogen men jag ville ju inte springa i cirklar. Nör jag kommit ut från skogen ringde min dotter och frågade vart jag var. Hon ville åka hem.

Så det var bara att springa tillbaka. Jag lyckades bara samla på mig 8,4 kilometer, planen var ju från början 14 kilometer. Men är man mamma så är man.

När jag sedan förde över ingormationen från GPS-klockan tänkte jag att nu ser väl min löparrunda ut som em skållad råtta hade sprungit runt alldeles förvirrad. Men på kartan ser det nästan ut som att jag hade planerat rundan.

Men jag tror inte att det finns någon chans att jag kommer att kunna springa exakt samma runda igen. Skulle nog inte alls hitta. Kul annars att springa i så kuperad mark och utmanas med alla rötter i vägen.

Imorgon är det vilodag och ett besök hos en kompis som vill ha hjälpt med träningsupplägg. Jag har bett henne fundera över vad hon vill uppnå med sin träning.

Jag köpte för snart ett år sen (10 månader) en GPS-klocka med tid och puls. Men jag har inte kunnat nyttja den fullt ut då jag inte riktigt fått ordning på den. Och nu har jag lyckats, äntligen, och när det gått ett helt år kanske jag även får till pulsmätningen.

Jag packade väskan i morse för att jag skulle åka och spela badminton med min kollega efter jobbet. Men det visade sig att han glömt bort mig.    Han åkte iväg till Norge och skulle inte hinna hem igen. Så det var bara att släpa hem väskan igen, ouppackad.

Men eftersom att jag kom hem lite tidigare än planerat så bestämde jag mig för att köra första passet i mitt träningsprogram, tröskelpass.

Enligt träningsprogrammet skulle jag köra ett Tröskelpass/snabbdistans. 5 kilometer i behagligt tempo + 2 kilometer i 4:30-4:50 min/km tempo, 3 minuters vila mellan.

Jag har ju inte hunnit bekanta mig i alla löparslingor här omkring ännu. Under hela vintern så har jag ju sprungit på gatorna och när våren äntligen kommit lyckades jag få ont i knät. Därför kände jag stort behov av att få igång min GPS-klocka. Jag började med att promenera till dess att jag fick GPS-kontakt, då körde jag igång.

Så här långt har jag kunnat använda klockan tidigare också, men det har varit svårt att kolla när man kört intervaller och tryckt in "laps". För det behöver man koppla upp den mot datorn. För flera månader sen installerade jag programmet som man måste ha för att kolla in resultaten, men jag har inte lyckats föra över någon data. Det lyckades jag med idag.   

Jag började att springa i rätt kuperad mark när jag sprang "Bansjöslingan" och jag kunde räkan ut att jag skulle lyckas samla ihop 5K om jag fortsatte till IP. Jag tänkte att jag kunde köra den snabbare 2K-distansen på 400-metersbanan, för att kunna komma upp i fart. Men när jag kom dit såg jag att hela IP var full av friidrottare så det var bara att glömma. Men jag sprang in i bostadsområdet och när jag kommit upp i 5,03km, stannade jag klockan och började gå för att vila i 3 minuter.

Sen ökade jag farten. Jag skulle ju komma ner i kilometertid. Det var tungt sista kilometern. Så tungt att jag funderade på hur sjutton jag ska klara av att hålla 4:30 fart i en hel mil. Men jag klarade i varje fall tidpassningen för passet i varje fall, så det ska väl inte vara omöjligt.

Man kan se i översta kurvan att jag sprang som snabbast under en sekvens i 5K intervallet. Men man kan även se att det var när nivåskillande var påväg uppåt igen. Måste ha varit backen som jag tog i för att komma upp för.

Snabbaste farten var 26.3km/h och genomsnittet låg på 12.1km/h

Kul med lite statisik att mäta och som man kan följa. Nu ska jag bara försöka få till pulsmätningen också.

Det bästa med att springa så tidigt på kvällen är att solen fortfarande är uppe och man kan spana in löptekniken i skuggan (om solen kommer från rätt håll vill säga).

När jag kom hem stod jag och snackade med grannen så jag glömde helt bort att stretcha, men jag tror att jag överlever det. Och det bästa med löpturen var att det kändes helt ok i benen.

Jag hoppade in i duschen och sen påbörjade jag middagen som fick tillaga sig medan jag åkte iväg och hämtade dottern från scouterna. Min son fick hålla koll på maten. Och det blev som vanligt grymt bra. Skönt med stora barn som kan hjälpa till. :)

På laxen gjorde jag en röra på senap (2 msk), honung (2msk) och krossade hasselnötter (80g), sjuts in i ugnen på 15-20 minuter.

Potatissalladen är gjord på 8 potatisar, 4 msk kapris, 2 msk pressad citron, 1 dl hackad gräslök, 4 msk olja samt salt och peppar. Dressingen hälls över varm potatis.

Riktigt mums!

Med totalt utmattad kropp släpade jag mig till cirkelfysen. Det hade varit en svettig dag. Vem hade kunnat tro att byta av köksinredning kunde vara så tidskrävande och svettigt? Något jag hade räknat med skulle ta ett par timmer tog 4-5.

Nu när det är lite #sommarkänsla i luften bler det lite mer #smoothies. Idag kan man kalla det "kylskåpsrens". Jag hade lite turkisk yoghurt som jag hade mixat med granatäpple och apelsinbitar och lite banan. Denna lilla röra blandande jag ut med en banan, en pressad apelsin och lite naturell yoghurt. Sedan pyttsade jag i lite blåbär, mango och  lite av mixen gojibär, mullbär och granatäpple. När jag mixat allt toppade jag med kokosflingor.

Efter frukosten satte jag fart med köksinredningen. Det såg inte ut att vara så knepigt och borde ha varit avklarat på ett kick. Men det var trixigare än man kan tro med gångjärnen. Och det tog ett tag innan jag kunde listan ut vad den här ritningen ville säga mig. 

Jag stötte på lite patrull med slangar som gick genom stommarna som jag inte räknat med. Men till slut gick det.

Medan jag kröp där in i stommarna passade jag på att jobba lite på rörligheten. Genom att sitta på huk med hälarna kvar i golvet, tänja vadmusklerna och försökte dra ut fotbladen en aning.

Jag var ju tvungen att pausa för att göra lunch till hungriga barn och så drack jag lite kaffe med pappa som kom förbi med mobilen som min dotter glömde kvar igår på 60-årsfesten.

Sent på eftermiddagen var jag klar med köket. Jag var helt slutkörd och satte mig i soffan en stund. Såg på klockan att det var dags att gå till #Friskis på #Cirkefys. Inte alls lockande faktiskt. Jag var så trött. Men det stod på schemat så det var bara att plocka fram de där extrakrafterna. Jag förberedde middagen och gav barnen anvisningar för hur de skulle göra och sedan drog jag iväg till Friskis.

Jag kan säga att jag tvekade ända in i kön in till passet och fudnerade allvarligt på att åka hem istället. Min kropp var ju redan slut.

Men jag fullföljde passet och jag klarade av att köra stenhårt. Lustigt det där hur man kan ryckas med och motiveras av en duktig instruktör.

Efter passet skyndade jag hem för att äta. Maten blev helt perfekt. Mina barn kan bara de vill. :) När vi ätit hoppade jag in i duschen och bad barnen att skriva ner sådan som de visste att vi behövde eftersom att jag planerade att åka och handla efter duschen. Men ingen av dem ville följa med för de ville kolla på "Partaj" på TV.

Klockan 22:10 var jag hemma. Tack och lov fick jag hjälp med att plocka in varorna så det gick ganska fort. Men nu är jag trött. Det är dags att samla nya krafter inför imorgon och ny arbetsvecka. Tuff dag idag.