Vissa dagar springer tiden bara iväg utan att man egentligen gjort någonting. Idag var en sådan dag. Men när jag väl kom igång så  fick jag ut lite utav dagen. Som dagens träning och löppass till exempel.

Jag klev inte upp så himla sent men tiden bara rusade iväg. Det kändes som att jag knappt hade avslutat frukosten så var det dags för lunch. Kanske var det värmen som minskat aptiten, som gjorde att klockan fick tala om att det var dags för mat. Jag hade satt på mig löparkläder och var påväg ut, när jag jag upptäckte att klockan var så pass mycket att jag inte skulle hinna med någon träning innan det var dags att åka till mormor för att fira hennes 79-års dag.

Så det var bara att ta av sig löparskorna igen och sätta igång med lunchen istället.

Efter maten körde jag mina knäövnignar, #kompassen och #draken så det skulle bli någon form av träning i varje fall.

Och på så sätt fick jag lite sol på mig också, när jag gjorde dessa övningar på altanen.   

Så åkte vi iväg och fikade med min mormor och morfar, eftersom mormor nyss fyllt 79 år. Nästa år är det stor fest av två anlednignar. Mormor som blir 80 och deras 60:e bröllopsdag.

När vi kom hem därifrån hade det blivit mulet och en alldels underbar temperatur för ett löppass. Jag utökade rundan med 700m, dvs 6,7km. Jag jobbar mig sakta men säkert upp till en mil. Helt och hållet med hjälp av mitt knäskydd. Det gick hyfsat bra, trots att varje runda gick allt långsammare.

Fram till banan (350m) 1:36
Första varvet (2km) 10:07
Andra varvet (2km) 11:03
Tredje varvet (2km) 11:20
Från banan (350m) 1:34

Totalt blev det ett snitt på 5:19/km. Jag måst jobba lite på min inställning till detta, då målet i år är att ta mig runt #Midnattsloppet och har slopat tidsmålet helt. Det är vad jag har beslutat mig för, men det är lite svårt att inte lägga fokus på tiden. Samtidigt som jag inte vill låta bli att ta tid, för jag vill se hur min form ser ut.

När jag sedan stretchat körde jag lite coreövnignar, hoppade hopprep (som går alldeles utmärkt utan knäskydd), satt i jägarställning, stod i brygga och på händer. Mest för skojs skull.

Sen var dagen slut... och nu regnar det, så jag slipper vattna ikväll. :)

Så var det dags att lämna in bilen för att få det sista fixat, en dyr historia. Men för att göra det hela lite mer positivt så ser jag till att lägga in lite motion när jag lämnat in bilen. Idag har varit en rörlig dag trots att det varit en arbetsdag med konstant sittande framför datorn.

Klev upp tidigt för att köra bilen till verkstan. När jag sedan skulle ta mig därifrån så tog jag en extra omväg för att få en vettig Power Walk, en runda på 2,6km

När jag kom hem fixade jag frukost. Ägg, mackor och #Smoothie

I denna läckerhet hade jag:

1 banan

2dl naturell yoghurt

1dl fryst mango

En skvätt lime

Lite vaniljpulver (äkta vanilj)

Granatäpple

Chiafrön

Jag jobbade på och plötsligt var det lunch. Tog lite rester av Svart Thairis från igår som jag blandade med ett tärnat äpple och 180g lax gjord i ugn. Mycket godare än vad jag trodde att det skulle bli. För att få lite sol på mig åt jag min lunch på altanen.

Jag har helt klart börjat knarka kaffe. En kopp stod konstant på köksbordet. Jag fick mycket gjort och tiden gick fort, plötsligt var det dags att lägga ner för dan. Jag tog min kaffekopp och min bok och la mig och läste på altanen. Sen slumrade jag en stund.

När jag vaknade till så bytte jag om för att springa 6km. Som vanligt promenerade jag ner till spåret. Det var härligt att gå i solen. Men sen när jag började springa var det ruskigt jobbigt med värmen. Spåret är på 2km och jag skulle springa 3 varv. Redan under första varvet kändes det som att fötterna skulle brinna upp.

Men jag kämpade på runt. Varje varv gick något långsammare, men det var hyfsat jämnt tempo.

Varv 1: 10:51 = 5:26/km

Varv 2: 11:02 = 5:31/km

Varv 3: 11:18 = 5:39/km

Det var människorna i spåret som fick mig att dra på när jag sackade efter lite tidsmässigt.

När jag kom på upploppet på sista varvet började jag känna av knät och jag var i stort behov av vatten. Pressade mig sista biten och när jag passerade 6km så gick jag tillbaka till sjön och svaljade fötterna och slängde massa vatten i ansiktet och över nacken. Sen kunde jag ta mig hem och faktiskt njuta av solen och värmen.

Och det fortsatte när jag stretchade på altanen. La till lite plankan, bryggan och handstående.

Till middag blev det Bortj, med creme fraishe och fågbröd med färskost. MUMS

Efter middagen tog jag mig en lite promenad till min goa vän Ulrika för lite skitsnack och en kopp te. Grymt bra för hälsan! :)

Nu känner jag att jag äntligen börjar komma någon vart och att knät verkar hålla för mer nu. Nu med mindre än en månad kvar till Midnattsloppet måste fokus ligga på att komma upp i en mil och att kunna springa på asfalt.

Dagen gick så fort idag. Jag började städa direkt efter en ganska sen frukost och innan jag viste ordet av var det dags för lunch. När jag sedan plockat undan la jag mig i solen för att läsa vidare på min bok "Born to run". En annorlunda bok som jag refererar sen när jag läst den färdigt. Barnen var inte alls sugna på att dra iväg någonstans så jag fortsatte läsa hela eftermiddagen.

Solen fortsatte lysa långt in på kvällen och jag fick en sådan lust att springa. Jag vet inte om det var vädret eller boken som gav mig känslan som jag hade inför löpning innan jag började följa träningsprogram. Tiden när jag bara drog på mig skorna och sprang i solskenet. Kanske var det lite av båda.

Men jag bestämde mig i varje dall för att den här gångne skulle jag springa 2 varv runt slingan trots att jag bara hade vilat 1 dag.

I början av passet såg jag en tjej som sprang framför mig. Jag kände att jag var tvungen att komma förbi henne vilket gick förvånadsvärt fort. Jag var lite orolig att jag hade gått ut för hårt, men jag tror att jag höll hyfsat jämnt tempo. Det kändes bra och jag sprang om ett par till på mina 2 varv. Lite av tävlingsmänniskan som driver mig men också att jag inte tycker om att ha någon framför mig för nära inpå.

Andra varvet tänkte jag på vad jag såg och vilka jag möte på samma plats på första varvet för att hjälpa mig runt.

Jag måste få in lite alternativ träning för att få upp kondisen igen.

När jag kom hem stretchade jag på min härligt stora altan. När jag sedan duschat och fixat lite mer hemma hade klockan hunnit bli halv nio. Så jag var tvungen att fixa lite mat som gick fort.

En kräftsås med råris.

1/2 Fänkål, fint tärnad

1 lök, hackad

3 vitlöksklyftor, rivna

1dl vitt matlagningsvin

2dl matlagningsgrädde

30g bladspenat

salt, peppar och 1 msk fiskfond

250g kräftor

Kokt råris

persilja, hackad

1 röd paprika, fint tärnad

Olivolja

Jag stekte fänkål, lök och vitlök innan jag slog på grädde, vin och fond. När det kokat ihop hade jag i övriga ingredienser. Riset blandande jag med lite olivolja, paprika och persilja.

Mycket gott.

Min största skräck just nu är att jag inte blir återställd, att jag inte kommer kunna springa igen. Så minsta lilla som jag känner av knä eller baksida lår blir jag lite skraj och det håller mig tillbaka. Men idag tänkte jag "No fear".

Fick kliva upp tidigt i morse för att åka med bilen till verkstan. Blev därför en tidig morgonpromenad sen från verkstan och hem, en sträcka på ca 1,8 kilometer.

Jag skulle komma tillbaka efter lunch för att få domen. Så innan jag skulle tillbaka för att hämta bilen sprang jag ett varv runt slingan jag har ca 1,5 km bort. Det kändes ok och för första gången så kände jag mig inte rädd för vad som skulle hända med knät. Jag hade knäskydd och det kändes bra. Så jag sprang på och kom runt mina 2,7 kilometer på 14 minuter.

Nu upptäckte jag hur mycket kondition jag har tappat under min "rehabtid". Det är nu knappt en månad kvar till #Midnattslopppet och jag är inte i närheten av att springa en mil än. Men ett stort framsteg idag var att jag sprang mina 2,7 kilometer utan att hålla tillbaka. Knät kändes bra efter och stretchingen gick som en dans. Även promenaden för att hämta bilen också. Nu kan jag börja jogga på konditionen och bygga på med fler kilometer.

Dagen blev inte helt enligt planen, men artade sig ganska bra i varje fall. Med fokus på att hinna med min träning så gjorde det inte så mycket att hälla resten av dagen flexibel. Jag fick en del ärenden utförda innan jag drog till min pappa på en fika. Efter träning testade jag en mirakeldryck.

Jag klev upp något tidigare än vad jag gjort i Norrland och jag kände mig en aning groggy men ändå utvilad efter den långa bilresan till igår. Jag gick till affären för att köpa lite frukost. Efter frukosten fick jag ett samtal från jobbet, som gjorde att jag var tvungen att jobba lite grann. När jag väl var färdig med det ringde pappa och bjöd på fika och vi bestämde att vi skulle komma till klockan 15.

Jag kollade på klockan och den hade redan hunnit bli 12, men jag skulle hinna åka iväg och köpa trädgårdsmöbler och jord innan det var dags att åka till pappa.

Allt gick som smort på Jysk fram till att vi skulle hämta ut möblerna. Hon som skulle lämna ut bordet kunde inte hitta det. Från att jag hade betalat till jag fick tillfälle att säga att jag kunde komma tillbaka senare så de fick leta i lugn och ro, tog det 35 minuter. Jag fick i varje fall med mig stolarna och med gasen i botten åkte jag och köpte så mycket jord som jag kunde få med mig.

Allt blev så stressigt pga att det tog så lång tid på Jysk. Så efter fikat hos pappa så hämtade jag ut bordet och sedan åkte jag iväg till Pizzerian och köpte mat. Barnen tog varsinn pizza och jag tog deras gudomligt goda avocadopasta.

Efter att jag smällt maten tog jag min löparrunda. Den här gången skulle jag springa hela varvet runt, dvs 2 ,7 kilometer. Det kändes ok men jag tror inte att jag skulle kunna springa utan knäskyddet. Men jag får väl helt enkelt räkna med att ha ett knäskydd när jag är ute och springer ett bra tag till framöver. Konditionen har fått sig en törn men jag kom ganska snabbt in i andningen så att det kändes bra.

Väl hemma igen stretchade jag och körde lite #coreövningar. Efter duschen gjorde jag mig en dryck som enligt boken "Born to run" ska vara rena rama #mirakeldrycken. Den såg ut som grodägg och konsistensen påminde om densamma. Men det var långt mycket godare.

Detta glasinnehåller vatten, 1 msk Chiafrön, 1/2 msk honung och 1/2 pressad lime. Jag lät fröna svälla och lösas upp lite i vattnet vilket gav den lite tjockare konsistensen, sen rörde jag ner lime och honung.

Blev faktiskt helt ok att dricka, tom gott.

Enligt boken så är en msk Chiafrön sett till #näringsinnehåll som en #smoothie blandad med lax, spenat och mänskligt tillväxthormon. Så nu är det bara att låta det verka. ;-)

Ambitionen var att komma upp tidigare den här morgonen mot hur det varit tidigare i veckan. Det gick sådär, men jag lyckades i varje fall förmå mig själv att köra morgonträning. Och framåt kvällen blev det en norrländsk delikatess.

Tjugo minuter över åtta, vilket är riktigt tidigt för att vara under min Norrlandsvistelse, tog jag mig en promenad mot elljusspåret som jag fått vägbeskrivning till kvällen före. Drygt 10 minuters promenad så var jag framme. Jag hade blivit förvarnad om att det var ganska igenvuxet, men tänkte att det skulle vara bra med en uppmätt bana dör jag vet hur långt jag springer. Spåret var minst sagt igenvuxet. Det var som att springa på vilken skogsstig som helst.

Längre in i spåret hade fick jag trippa fram på vissa ställen där det fanns både stock och sten. Men det gick bra och jag kom hem utan några stukade fötter. Spåret som var 2 kilometer sprang jag på 12minuter, dvs en fart på 6min/km.

Efter frukost blev det lite shoping och minigolf. Det gick sådär. Jag är ingen hejare på #minigolf, men brukar inte vara såhär usel. Varje slag kändes en aning i min #tennisarmbåge. Jag måste göra något åt den.

När barnen farmor och farfar kom på besök fick vi lära oss hur man gör #palt. Våra händer var inte lika flinka som barnens farmor på att göra palt, men jag tycker det gick rätt bra i varje fall. Och roligt var det. :-)

Degen  består av riven potatis, kornmjöl, vetemjöl och salt.

Här bakar vi in sidfläsket i "degbollar".

Palten kokas på svag värme i ca 1 timme.

Till detta serveras smör och lingonsylt. En #norrlandsdelikatess helt utan grönsaker och minimalt med fibrer. Men det är ett måste när man befinner sig på dessa breddgrader. :)  

Nu har det gått några dagar då jag bara fokuserat på att få ordnig på trädgård, och hemmet. Det har inte funnits tid till något annat. Och trädgårdsarbete, det är ett rejält träningspass. Speciellt när det är så mycket rötter och stenar inblandat som det var i mitt fall.

Det var dags för 2 dagars vila och jag hade buskar som stod och väntade på att bli planterade. De hade fått stå länge i krukor, eftersom att jag varit så dålig i ryggen. Men nu så känns den bra och har gjort det ett tag, så nu var det dags. Det var varmt, upp emot 40 grader i solen och jag började gräva ur i den planteringsränna jag har i min altan. Jag blev varse om att det fanns på tok för många rötter för att bara plantera. Och det värsta var att rötterna hade grövt ner sig till sprängstenen, så vanliga rejäla spadtag var inte att tänka på.

Jag blev alldeles svart av all jord och det var så varmt att det var svårt att andas. Jag såg dock till att få i mig mycket vatten. Men framåt eftermiddagen kände jag att jag behövde svalka mig, så jag tog en paus och tog med dottern till ett klippbad och badade. Så skönt.

Dagen därpå kom mitt gudbarn på 18 år och hjälpte mig att skruva upp en bräda från altanen för att lyckas lirka in #täckväv. De som byggt altanen hade varken haft på växtdödande medel eller täckväv, så det hade börjat växa upp en massa intressanta grever genom brädorna. Hela dagen gick och klockan elva på kvällen var jag färdig. Tack och lov att det är ljust länge på kvällarna.

Så här kommer buskarna att se ut när de blommat.

Dagen därpå var det bara förberedelse för min nästa långa bilresa. Och fylla på med mer jord på buskarna. Tanken var att jag skulle vila lite innan jag skulle köra hela natten, men jag hann inte med mer än 30minuters vila. För när jag hade pysslat med det sista med buskarna, städat, packat och ordnat med husvakt var klockan helt enkelt alldels för mycket.

Men bilresan gick förvånadsvärt bra. Jag hade laddat med massa vatten, kaffe och vattenmelon som färdkost. Trodde att jag skulle behöva stanna för att sova någon gång under de ca 80 mil som det är upp till släkten i norr. Men det räckte med 3 kisspauser och att röra lite på kroppen och fylla lungorna med sval luft. Men de sista 16 milen var jobbiga. Stereon på högsta volym och skrålande till de texter man kunde var det som höll mig vaken. Otroligt att min dotter klarade av att sova bredvid.

När vi kom upp ställde vi bilen på deras garageuppfart och somnade. Ville inte väcka släkten så tidigt på morgonen. Min plan var att jag skulle ha hunnit med ett träningspass innan vi åkte, men det blev inte så. Sen tänkte jag att kunde ha tränat igår, men med den lilla sömn jag hade fått fanns helt enkelt inte orken.

Det tillhör inte vanligheten att jag prioriterar bort träningen. Fast det blev allt lite träning, både styrka och kondition av allt grävande och bortförsel av allt trädgårdsavfall. Men det är ju ingen träning som man registrerar på jogg.se

Tänk dig att du har en skål framför dig som är bland det godaste du vet. Du får ta lite grann, men bara lite. Det är ingen som tar bort skålen och det tar inte slut, du vet bara att du måste sluta äta. Så var det för mig idag när jag kom hem från jobbet.

Det blev ca 3 timmars övertid idag. Massor att hinna med innan man går på semester och jag känner mig inte riktigt färdig heller. Jag hoppas att jag kommer att kunna koppla av under semestern i varje fall.

Något trött och hungrig när jag kom hem kl 8 på kvällen. Jag velade länge om jag skulle köra någon träning idag. Jag kände mig en aning stel och jag hade ju inte stretchat som jag borde och hade suttit still alldeles för länge på jobbet så ryggen var stel, även om den i övrigt känns bra.

Men jag tänkte att rörelse måste ju vara det bästa. Så jag bytte snabbt om och snörade på mig skorna och gav mig ut 20:20 på kvällen.

Jag promenerade ner mot sjön där vårt spår går. Det var flera som var där och tog sig ett kvällsdopp. Det var allt så man blev lite sugen, men jag hade ett tränignspass att genomföra.

Jag började springa men var bara tvungen att stanna till och fota den här killen.

Han brydde sig inte alls om mig och det var nästan som att han poserade, när jag stod där och tog bilder med min kamera. Startade om klockan och började springa igen. Jag skulle öka på sträckan mot förra med bara lite grann. Är inte helt säker men jag sprang drygt 1,5km. När jag mätte upp på jogg.se blev det 1,65 men på tiden jag sprang så sprang jag på 4:22/km, vilket känns lite för bra.

Passet kändes bra. Och det är här jag kände som ungefär som den där skålen med blande det godaste man vet framför sig. Det kändes bra att springa, jag hade mer att ge och det kändes som att jag kunde ha hållit på hur länge som helst. Men jag vet ju att jag måste ta det lungt. Jag får inte ta ut mig för mycket så att jag sabbar knät och får börja om min rehab. Så det var bara att stanna hur frustrerande det än är och börja gå hemmåt.

Väl hemma körde jag sedevanliga #yogan och #stretchingen och mina #coreövningar. Jag ökar med någon situps varje gång och ökar med 15 sekunder på plankan varje gång osv. Jag gjorde även kompassen och draken, 10 totalt på varje ben. Så snart har jag förhoppningsvis en stark kropp igen.

När jag kommit in igen och duschat gjorde jag mig lite middag. och hällde upp ett glad rött som ska vara så bra för hälsan. :)

Det blev jättegott. 2 chorizo skivade, lite körsbärstomater och lite röd paprika. Några kuber fryst hackad spenat och 2 tsk pesto på soltorkade tomater, samt lite risoni som var över från en tidigare middag.

Kroppen känns stark trots att den är så där härligt trött efter träning. Jag har liksom vant mig lite vid slappmode så all träning är välkomen även om den är lätt. Nu är det semester! :)