Idag har jag gjort min hemläxa efter bästa förmåga. Jag har tagit den där pausen man egentligen ska göra jämt och stått en del vid skrivbordet. Gjort det man ska helt enkelt. Och till eftermiddagen var det dags för återbesöket. Full fokus på skadefri kropp.

Det var stopp i tågtrafiken imorse så det genererade mycket bilköer då folk valde bilen stället. Det blev extra tid i bilen och med minirullen i ryggen som jag fick igår så blev det ett rejält tryck på ryggen. Sen till jobbet gjorde att jag hade en hel del att jobba ikapp. Det gjorde att jag först glömde bort tiden för min hemläxa, att gå ifrån varje timme för att göra mina ryggövningar. Men tjejen i receptionen frågade om tips för sin rygg. Då kom jag igång med övningarna för att jag skulle visa henne hur jag gör.

Det var startskottet för att jag skulle komma igång. Sen kom jag faktiskt ifrån lite oftare för att göra övningarna. Jag gick ner i gymmet plockade fram en matta och började böja.

Ryggen kändes lite mer öm ju fler omgångar jag gjorde så det var tvunget att stå en stund. Bara det är ju bra att jag står och jobbar en del. En annan sak som är positivit i sig är att jag faktiskt tog de där micropauserna som man bör göra när man har skrivbordsjobb.

Till eftermiddagen var det galet mycket bilar trots att jag åkte tidigt. Men det är klart, är det många som tar bilen till jobbet så blir det ju många hem också. Att sitta i bilen så länge som jag fick göra var inte skönt.

Men jag kom fram till Fysiocenter och gick in i "klassrummet" och fick en summering av vad jag sagt dagen innan. De ställde mer frågor och jag fick göra ännu fler bakåtböjningar.

Mina armar började verkligen bli trötta. Jag har ju träningsvärk dels från träningen från gymmet och alla bakåtböjningar. I övrigt kändes det bättre i kroppen. Jag blev allt mer rörlig.

Sen körde hon lite "mobilisering" då jag blivit så trött i armarna.

Hon visade mig även en övning man kunde göra om man var trött i armarna. I princip handlar det om att göra båkåtböjninganra mot väggen. Man står med händerna mot väggen och sen låter kroppen "falla" in mot väggen.  När jag googlade på bakåtböjningar fick jag många olika varianter på bakåtböjningar. Tror inte att jag skulle våga mig på alla de här.

Efter allt manglande kändes det riktigt bra. Åkte sen iväg till baskethallen för att hålla i träning. Passade på att handla lite efter. Väl hemma och efter att jag fått i mig en väldigt sen middag började jag känna av värken igen. Ryggen känns svag och det strålar ut lite i benet.

Men det är kanske så det känns när kroppen manglats som den gjort. Ska tillbaka imorgon igen. Så får vi se vad eleverna har för analys av mig. Hoppas hoppas att detta är rätt väg. Om inte annat har jag fått mig ett rejält styrkepass för mina armar.

#Bakåtböjningar #Fysioterapeut #Utbildning #SnartSkadefri #Skadefri2015 #Ryggbesvär #Rehab #Ryggbehandling

För ett par dagar sen tänkt jag att det var läge att nyttja frikortet som jag lyckats samla på mig med alla skador. Jag ville även prova på någon ny infallsvinkel och ringde upp Fysiocenter i Haninge för att boka tid. Då frågade de om jag kunde tänka mig att ha med några studenter.

Jag hade tänkt mig att det skulle vara en liten grupp om 4-5 personer som skulle vara med den sjukgymnast jag skulle träffa. Men när jag kommer in så är det en grupp på kanske 25 personer. Men det var bara att skärma av och låtsas att det bara var de där 4-5 personerna.

Läraren frågade en massa frågor om mina problem och hur länge jag haft dom. ag fick gradera smärtan på en skala från 1-10. Men jag har ju inte ont i vardagen direkt. Jag känner mig stel och begränsad, men annars har jag ju bara ont när jag framför allt springer. Basketträningen går ju ganska bra.

Sen fick jag göra de här bakåtböjningarna som jag gjort många gånger förr. Sen fick jag böja mig framåt och bakåt stående.

Jag fick i läxa att göra bakåtböjningarna väldigt intensivt fram till imorgon. Jag ska sikta på varje timme så gott det går. Jag fick också en bok där jag ska läsa några urvalda kapittel, Bahandla din egen rygg.

Jag skulle läsa om kroppens naturliga hållning med svank. Om mekanisk smärta som uppstår när leden mellan 2 ben försätts i ett läge som sträcker ut omkringliggande ledband och andra mjuka vävnade för långt.

Vidare skulle jag läsa om hur man ska centraliserar smärtan. Försöka få smärtan att krympa ihop till centrum, som är källan.

Det kändes ganska bra när jag kom från rummet. Nästan som att jag inte alls har haft ont. Men jag fick i varje fall med mig en "minirulle" för att ha bakom ryggen i kontorsstolen och i bilen för att få till svanken.

Jag tyckte att det var både skönt och lite ont med trycket från rulle i ryggen i bilsätet. Men det tror jag handlade min spända muskler i ryggen.

Basketträningen gick bra utan några större problem. Och efter träningen körde jag lite bakåtböjningar och stretchade ben och sätesmuskler. Allt kändes bra. Men väl hemma så blev jag påmind om var och hur jag har ont med jämna mellanrum. Vi får väl se vad klassen har att säga om det levande kursmaterialet imorgon på mitt "återbesök".

#Sjukgymnast #Fysioterapeut #FysioCenter #Ryggövningar #Bakåtböjningar #NaturligHållning #MekaniskSmära #CetraliseringAvSmärta #Rehab #Övningar

Det finns tillfällen då man helt enkelt får lägga känseln åt sidan. Fokusera och bara köra på. Igår kände jag av min skada mer än vad jag gjort på ett bra tag. Även ryggen har börjat säga ifrån en del. Men idag var det match och då är det bara att glömma en klagande kropp.

Jag tänkte först att jag skulle komma upp hyfsat tidigt så att jag skulle kunna städa, fixa och få igång kroppen ordentligt då kroppen stelnat till. Men jag kom inte upp förrän halv nio. Kanske var det bara tanken på att städa som fick mig så trött.

Fick till slut bara bestämma mig för att kliva upp. Och då gjorde jag mig en rejäl frukost som jag skulle kunna stå mig på fram till match. Äppelgröt med kanel är given.

Stekte ägg till mackan och skar upp en halva grapefrukt som jag äter med sked.

Efter frukosten så var det inte tal om att vara trött, seg eller stel. Packa ihop väskan och ila iväg till matchen i Vällingby.

Under uppvärmningen försökte jag tänka extra mycket på höft och rygg. Bli lite mjukare för att förhindra smärta under match när det gäller. Ur den synpunkten gick det bra. Så länge jag var i rörelse kände jag varken av ben eller rygg, men så fort jag hamnade på bänken eller var stillastående klagade kroppen.

Tänk bara vad tanken kan få en att göra. Bestämmer man säg för att köra så kör man bara utan att fundera så mycket på alla hinder. Då kan ban åstadkomma ganska mycket, trots att hindren finns där.

Vi spelade rätt bra, men gjorde alldeles för mycket slarv och panikpassar och skott. Det gjorde att vi förlorade med 3 poäng, 74-71. Vi var få spelare men hade chans att ta hem matchen i varje fall.

Efter matchen skyndade jag hem till min bror för att fira hans dotter. Och då började värken i ben och rygg att träda fram. Kanske dags för ett besök hos sjukgymnasten igen.

#Smärta #Basketmatch #Uppladdning #Äppelgröt #Frukost #KörBaraKör #Ischias

I morse vaknade jag före klockan ringde. Då är det ingen idé att försöka somna om då det skapar mer trötthet än för nytta. Så jag bestämde mig för att göra lite nytta med den extratid jag fått istället för att sova bort den.

Jag klev upp och packade väskan inför färden mot jobbet. Men jag packade ävne löparskorna och lite frukost att äta efter min morgonträning. Det är fredag och dessutom mycket tidigare än vad jag brukar åka. Vilket betyder att trafiken flyter på bra.

Jag drog bara på mig lite kläder. Ingen dusch,sminkning eller allat fix. Bara ut i bilen med mina väskor och åka till jobbet. När jag kom till jobbet drog jag igång datorn och så gick jag ner i gymmet. För en gångs skull hade jag lite sällskap på morgonen. Men som tur var så lyfte han skrot så bandet var ledigt.

Började med att promenera ett par minuter innan jag drog igång bandet.

Det gick bra, men det kändes i höften. Lite av den smärta som jag trodde var helt borta börjar komma krypande igen. Ruskigt tråkigt om det tar fart igen. Det gjorde mig lite smått deprimerad idag.

Men med mycket som pockar på så fick jag glömma det för en stund och bara köra på med allt som var tvunget att hinnas med.

Jag skyndade till baskethallen efter jobbet. Vi var endast 3 stycken så vi körde mycket skott. Det gick faktiskt förvånadsvärt bra. Trots den stelhet som kommit över min kropp.

Men nu känner jag av lite i ryggen, Hoppas verkligen att det kommer att kännas bättre imorgon då vi ska spela match. Jag får nog se till att kliva upp skpligt tidigt så att jag får igång kroppen ordentligt till matchstart.

Man kan vara helt orkeslös, inte ha något uns av kraft krav i kroppen. Med människor runt om sig som tar mer energi än vad de tillför så förblir man orkeslös. Men så kommer der där som ger energi eller att du helt enkelt bestämmer dig och tar dig förbi den där uppförbaken så kommer nya krafter som från ingenstans.

Den här helgen har inte blivit så mycket sömn. Jag har umgåtts med vänner som jag normalt inte hinner och det har blivit sent. Så sent att sovtimmarnar på hela helgen har underskridit en normal natts sömn. Då räcker det med att komma igång så har man glömt att man inte sovit så mycket. Men sen till kvällen så blir man rejälg påmind. Så var det idag. Mina tjejer spelade match och det var en av de jämnare matcherna så att jag blev minst lika svettig som de. Tyvärr slutade det med frölust men jag blev ruskigt glad när jag såg att de lyckades med saker som vi lagt mycket träning på. Det var mestadels slarv som gjorde att vi förlorade den här matchen.

Efter matchen så var jag inte hemma förän till kl sju på kvällen och beställde hem mat för tröttheten tog överhand. Min dag hade  blivit något tidsrubbad med tanke på att lördagskväll slutade med sänggående förts i morse så maten hade inte intagts på mina normala regelbundna tider. Jag behövde mat fort. Dåsig som man kan bli när man äter lite mycket gjorde det nästan ont när jag kom på att jag hade ett av veckans löppass kvar att utföra.

När maten fått smälta en aning, bestämde jag mig bara. Jag vet ju att bara jag kommer ut så kommer jag att ha den energi som krävs. Det är nog inte många som somnat i spåret.

Det var ganska skönt att ha tigit 2 hela vilodagar så jag kände av benet lite sist. Men nu körde jag på. Och vilket tempo jag höll. Ruskigt kul. Det var en aning isigt så jag fick ta det lungt i början men sen när jag srpungit en bit kunde jag springar på när jag hittade de kalade fläckarna på isgatorna.

Så nöjd med stäckan. Jag höll ett tempo på 5:17/km vilket jag ser som ett framsteg i min reahb. Och så har jag kunnat fullfölja veckans pass. Allt som krävdes var att jag bestämde mig för att nyttja den lilla energi som egentligen bara höll mig levande för att utföra ett löppass. Och sen hade jag massor av energi.

Idag fick jag lite sovmorgon men var inte alls på humör. Skulle på konferens men var inte alls sugen. Men på vägen in tog jag mitt förnuft till fånga och bestämde mig för att det här skulle bli en bra dag. Till kvällens träning tog förnuftet en annan väg.

Som jag skrivit förut så har jag ganska mycket på jobbet just nu och att åka iväg på annan aktivitet än att sitta på kontoret och beta av allt som måste göras är ganska stressande. Jag funderade mycket på om dagen skulle ge mig så mycket som jag hoppats när jag anmälde mig. Hade god lust att bara strunta i det. Men jag jag bestämde mig för att jag skulle få ut det mesta av dagen. OCh faktiskt så blev det en riktigt bra dag. Fick många nya idéer och inspiration. Med RMI kommer man långt. (Rätt mental inställning).

Jag kom hem något tidigare än jag brukar så jag hann göra middag innan jag åkte iväg till tjejernas träning. Normalt kör vi fys på torsdagar, men eftersom att vi förlorade en träningsdag igår och vi har match i helgen så blev det en vanlig basketträning.

Jag hade packat löparkläder för att köra mitt andra löppass den här veckan i krokarna kring hallen. Men eftersom att jag upptäckte att jag var tvungen att handla hem lite som tagit slut så stannade jag till och handlade istället och hämtade upp dottern på vägen. Jag funderade på om jag skulle skjuta på löppasset till morgonen istället, men lyckades intala mig att det var bäst att få det avklarat.

Så jag gav påsen till barnen så de fick ta hand om varorna medan jag bytte om till mina löparkläder. Jag skulle springa 45 minuter och lägga in 3 ruscher. Det var en liten miltstolpe för mig att springa så långt så jag ville verkligen klara av det. Men när jag sprungit 15 minuter började jag känna att det kanske inte skulle vara så bra att springa 2 kvartar till. Jag kände så för att springa helt enligt plan och konditionsmässigt hade det inte varit några problem. Men här fick förnuftet ta vid. Nu när jag kommit så långt vill jag inte att det ska förstöras av att jag rycksmed i lyckoruset av att vara ute och springa.

Ibland kan det vara bra att tänka sig framåt och puscha sig att prestera lite mer. Men ibland måste man lyssna på kroppen. Om man har god träningsvana så vet man om det är en förslitning/skada som kräver att man trappar ner eller om det tar emot för att man blir utmanad. Vid det senare är det bara att köra på och hitta sina triggers för att öka och ge mer. Men man måste vara lite träningssmart också och lyssna när kroppen säger till en att "Tagga ner".

Jag slutade på 4,4km och 25 minuter och jag hade hunnit med 2 ruscher. Det var alldeles lagom för mig att köra idag. Avslutade med en ordentlig stretching.

#Löpning #Vinterlöpning #RMI #Rehab #Löparpogram #Träning #Förnuft #SnartSkadefri

Det verkar som att coachen har bestämt sig för att förbättra vår kondition. Men ganska lång frånvaro från hård träning så välkomnar jag det. Jag känner att det behövs då konditionen är en färskvara. Och min kondition har börjat surna lite grann.

Jobbade över en stund idag för att komma ikapp. Sen åkte jag hem för att laga mat innan det var dags att åka till baskethallen. Inte för att coacha tjejerna den här gången, då herrlaget hade match på vår träningstid. När det är herrlagsmatch är det damlaget som står i Caféterian. Så jag löste av ett oar tjejer när jag kom till hallen. Fick inte se något av matchen direkt, men såg på tavlan att det bitvis var jämnt. Men avslutningsvis så blev det förlust.

När matchen var över började min träning. Något försenad men det blev i varje fall dryga timmen. I slutet av träningen var det dags att dribbla över planen på samma sätt som förra veckan. Men den här gången körde vi bara upp till 4 längder och drog ner på en sekund per längd.

1 längd på 6 sekunder, vila 6 sekunder

2 längder på 12 sekunder, vila 12 sekunder

3 längder på 18 sekunder, vila 18 sekunder

4 längder på 24 sekunder, vila 24 sekunder

Sen gick vi neråt igen. Inga större problem att hinna springa och även den korta vilen var helt ok. Men mina luftrör reagerade. Inte då medan jag sprang men efteråt. Jag fick en rethosta, speciellt vid djupa andetag. Jag har hört förklaring förr att det handlar om att man retar luftrören vid hög ansträngning, men jag vet inte hur sant det är. Det är inte astma (tror jag) då jag inte känner något i samband vid själva löpningen.

Men för att lindra hostan tar jag te med honung samt ett äpple. Äpple känns bra då det river lite i rören där det känns som att jag har något som killar och behöver dras ner. Värmen från teet och honungen lindrar en aning, men bar aför stunden. Lite sömn kanske gör susen.

#Sprint #Löpning #Basket #Rethost #HostaEfterTräning #Basket #Träning

Jobbet mot skadefri kropp fortsätter. Det har nu blivit så att jag inte har några problem alls under basketträningen och löpningen går allt bättre. Med metodisk "gnetande" och lite andra insatser ska jag bli skadefri. Det gäller bara att hålla fokus oavsett vad som konkurrerar med min uppmärksamhet.

Basketträningen igår gick bra. Men för att inte glömma bort mig och köra på för hårt så är jag noga med både uppvärmning och stretching. Det gör ju att jag kommer hem något senare, men det är så värt det. Jag märker skillnad när jag stretchat och när jag int har det.

Under dagens massage som vi har på jobbet så passade jag på att få baksida lår och vader masserade. Så behövligt och skönt. Jag är fortfarande stel men det gör inte ont i varje fall.

När arbetsdagen var slut så gick jag ner i gymmet för att köra veckans första löppass, 20 minuter löpning. Med ganska pressat schema och många snurrande tankar var det inte alls lätt löpning, trots att det ändå är ganska kort.

Då får man ta till lite tekniker.

Löpning på 20 minuter. För att inte ge upp så räknade jag ner, 5 minuter i taget medan jag påminde mig själv om att jag rehabar. När jag kommit upp i 10 minuter tänker jag att hälften är avklarad och när det sedan är 5 minuter kvar känns det inte så himla långt kvar och minutrarna går ganska snabbt.

Jag lyckades få ihop 4 kilometer på de 20 minutrarna, ett bra tempo med tanke på att jag ute inte kommer upp i den farten i dagsläget.

Nu har jag 2 pass kvar den här veckan.

45 minuter med 3 stegringar (50-100m snabbt tempo)

20 minuter löpning.

Jag är inget fan av löpband egentligen men det just det som ska hjälpa mig hålla fokus mot en skadefri kropp.