Nu har jag haft en avkopplande helg ute på Åland, men det finns alltid en vardag som följer. Eftersom att jag ingått mitt livs största affär genom att skriva kontrakt på ett hus så följer en massa uppgifter.

Jag måste ha kontakt med banken, säga upp lägenheten, ordna med flytt av telefon, kabel TV, bredband mm. Tror tyvärr att jag kommer att vara tvungen att byta tillbaka till comhem (eller combort som jag brukar kalla dem). Det har aldrig fungerat smärtfritt med dem.

Ärendet med bilen som jag fick inbrott i är ännu inte färdigt. Som tur är så är i varje fall mitt sprängda däck på min nya bil fixat sedan i onsdags.

Nu drar även basketsäsongen igång och det är dags att planera den med tjejerna. Det ska bli så kul, men det kräver en del arbete.

Matplaneringen måste göras ikväll också. Jag inser att allt detta kräver en struktur. Jag måste helt enkelt sätta mig och planera när jag ska göra vad.

Ikväll kör vi i varje fall årets första Damträning. :D Ska få in att vi kör Jägarvilan, eftersom att jag missade första dagen på utmaningen då den kom ut lite sent. Undrar om jag blir populär....? ;-)

Inget är som vanligt när man är på Åland. Man följer inte alls den vanliga kosten och inte äter man var 3:e timme. Dessutom så sover man mycket längre oavsett när man gått och lagt sig. Frukosten äter vi inte förrän framåt 12 och lunchen vid middagstid och middagen blir ett sent kvällsmål.

Hela förmiddagen regnade det, men framåt eftermiddagen blev det strålande sol och tokvarmt. Låg i solen och läste senaste numret av Fitness. Läste då om det mänskliga "klätterträdet". Så jag engagerade mina famljemedlemmar i denna aktivitet.

Det inspirerade till en del andra övningar.

Hämtade mig sen i solen med troligen årets sista rosé

Sedan käkade vi helgrillad karré, potatisgratäng och palmkålssallad (vilket var en helt ny grönsak för mig, mycket gott)

Därefter körde vi femkamp som jag kom segrande ur. Vilket lillebror ville tona ner, det sved nog lite i hans ego ;-)

Tjejerna tog sig sedan ett kvällsdopp som återhämtning i denna hårda kamp med bla basket och pilkastning.

Som den sent kvällsmål blev det kräftor i massor. Jag åt så det nästan sprutade ut genom öronen på mig.

Återigen hade vi inte några kräfthattar så jag gjorde några utav kräfttallrikar. Allt som behövdes var en sax och en häftapparat.

Hade inte hunnit med att köra dagens utmaning under dagen så jag fick köra 5min jägarvila sent på kvällen. Det blev ett pass på 5:15

Lillebror har en hel del att jobba på om han ska kunna slå mig. ;-) 

Idag har vi bara hållt på att packa och röja inför resan hem igen (förutom frukost och lunch)

Ska bli skönt att komma hem till duschen.

Jag var något stressad när jag vaknade igår fredag. Eftersom att jag kom hem ganska sent efter Bellmansstafetten så hann jag inte packa något inför resan till Åland. Jag skulle hinna med att packa, jobba, ev skriva kontrakt och hinna ut till Kapellskär för att ta mig ut till Åland.

Jag packade i princip allt på morgonen innan jag åkte till jobbet, skickade in en tvättmaskin och sen vidare till jobbet. Jag visste att jag var en av två som lagt bud på ett underbart totalrenoverat radhus. Men jag var inte helt säker på om det skulle bli mitt.

Satt i möte på jobbet när mäklaren ringde och berättade att huset skulle bli mitt. Det blev genast dags att ringa till banken och min hyresvärd och allt annat som måste fixas. Vi bestämde att vi skulle skriva kontrakt kl 16.

Åkte hem tidigare från jobbet för att packa det sista och köpa lite mat eftersom att vi skulle komma ut så sent till Åland så inga affärer skulle vara öppna. Under dagen fick jag även reda på att 2 av syrrans döttrar ville åka med ut så fick tajma in dem också i allt det här.

Slände in tvätt i tumlaren, ringde mäklaren och berättade att jag skulle bli lite sen och så slände jag in alla ungar (eller ungdomar snarare) och åkte iväg till mäklaren för kontraktsskrivning.

Kul reaktion på mäklare och säljare när jag tågade in med min stora son och efter kommer 2 tjejer. Var tvungen att förklara att alla inte var mina.   

När vi var klara kom jag på att tumlaren stod på hemma så vi ilade hem, stände av tumlaren och åkte ut till Kapellskär.

Strax innan tolvslaget kom jag på att jag inte hade utfört dagens del av utmaningen. Så jag blev tvungen att stå alla 5minuter i ett sträck. Gick jättebra, stod i 5:08 och jag hade kunnat stå längre. :)

Lillebror som aldrig kan erkänna sig besegrad skulle visa "hur enkelt det var". Han stod ut i 1:40 Hahah

Lillebror, bara att inse, din syster är BÄST!

Ikväll blir det kräftskiva

Eftersom att det är en stafett som jag ska springa tillsammans med kollegor vill jag ju hävda mig i gruppen. :)

Tyvärr så brukar kilometertiden inte göra så stor skillnad på 5 eller 10km. Men jag ska i varje fall komma under 4:22 hoppas jag.

Det är jag som är lagledare och har försökt att tänka taktiskt där jag satte vår snabbaste löpare på sista sträckan. Jag kommer att springa den 3:e. Den person som fick första fick den pga att han ska iväg och kolla på en AIK-match (dålig ursäkt... :P) så han fick den inte på några meriter.   

Uppladdningen har inte riktigt blivit som jag tänkt mig till vare sig Midnattsloppet eller detta lopp. Den här gången är det lite tidspress som störde ut träningen.

Strulet med knäna som hindrade mig i mitt upplägg på träning till förra loppet är tack och lov borta. Ska försöka få i mig massa vätska under dagen trots att jag är på jobbet. Dricker alldeles för lite på jobbet.

Sen tänkte jag försöka få till en ordentlig uppvärmning imorgon.

Har precis tvättat tröjan jag ska springa i som låg i tvätten. Måste få den torr till imorgon, så nu har jag hängt upp den också. Förberedelse i full gång.

Tröjan till vänster ska jag springa i imorgon. Den till vänster sprang min dotter i när hon sprang Minimaran i somras

Nu får det bli andra delen av dagens utmaning, jägarvila i 2:32

Veckans utmaning kom upp lite sent igår så jag körde igång idag. Jag kämpar just nu med att hitta tillbaka till den där glädjen som gör att jag inte kan hålla mig ifrån träningen. Utmaningar och mål brukar vara det som triggar igång mig.

Så i morse tog jag mig en liten löparrunda på ca 5km. Jag la in 4 st tröskellopp i rundan. Som avslut sprang jag till tågstationen och fyllde på min dotters busskort. Rundan var mest för att få igång musklerna eftersom att jag ska springa Bellmansstafetten imorgon och har inte sprungit sedan Midnattsloppet.

När jag sedan kom hem så körde jag 2:30 jägarställning (eller Jägarvila som PT-Fia kallar den)

Utmaningen

Veckans utmaning är att varje dag stå totalt i 5:02 i jägarställning (Det är den tiden som PT-Fia klarade i ett svep).

Man får alltså dela upp tiden så många gånger man vill. Jag stod som sagt halva tiden i morse. Så det får bli en gång till idag då.

Varje år efter Midnattsloppet får jag en liten dipp i träningsmotivationen. Jag har inte varit ute och sprungit på 3 dagar och jag känner inget som drar mig ut just nu.

Jag hade hoppats på att den inte skulle dippa med tanke på loppen jag ska springa med jobbet, men det föll sig inte så. Jag är trött och det har blivit mörkt tidigare ute nu. Ändå är inte klockan mer än när jag var ute och sprang just Midnattsloppet för 3 dagar sen.

Kanske beror det på att jag har en massa annat som händer runt mig just nu med skolstart, husköp och allt annat som ska dras igång när hösten står inför dörren.

Jag vet att jag inte är ensam om att lusten faller lite när hösten nalkas med tanke på alla artiklar som finns i kvällstidningar, veckotidningar och träningstidningar. "Så hittar du motivationen igen", "Allt du behöver för att komma igång igen", "Så undviker du höstdeppen" mm

Träningsglädjen försvinner aldrig helt, men jag blir kanske lite bekvämare, och motivationen mattas en aning.

Nä en tidig kväll idag, med en liten huvudvärkstablett och så kanske jag kan få till något imorgon bitti istället. (Brukar ha svårt för att träna på morgonen men... Jag måste köra något innan Bellmansstafetten på torsdag.

Vilken dag! Barnen började skolan idag, och hönsmamma som man är så gick jag med spänning hela dagen och undrade hur de haft det. Sonen som skulle börja gymnasiet, vad skulle han tycka om det? Skulle han börja i en bra klass?

Min dotter har fortsatt i samma klass som tidigare så där var det ganska lungt.

När det gäller mig själv och mina utmaningar brukar jag ha inställningen att inte oroa mig i onödan. Jag håller på mina reaktioner till jag vet säkert vad min utmaning betyder för mig.

Men när det gäller mina barn har jag svårt att vara lika rationell. Såklart var det inget att oroa sig över eller vara nervös för. Och när jag fått det bekräftat kom nästa spänning.

Har jag hittat huset? MITT hus?!

Hmm ja, det återstår att se... till imorgon kanske. Jag har ju några bud ute och imorgon väntar jag in lite svar.

Mycket som händer nu, därför fick det bli en vilodag till. Men imorgon måste jag ta en liten runda. Jag ska ju springa Bellmansstafetten på torsdag med några kollegor.

Känner att jag inte alls förberett mig som jag egentligen vill. Men men, jag får ta det som det kommer och helt enkelt bara ge järnet. :)

Håller på att avrunda den här dagen. Skolorna drar igång imorgon, vilket innebär allt med basket och allt annat som hör vardagen till.

Så här dagen efter och sommarlovets sista dag har jag gjort absolut ingenting på förmiddagen. Till eftermiddagen åkte jag hem till en vän vars dotter fyller 14 idag. Blev tvungen att köra på mitt reservdäck eftersom att däckverkstäderna hade stängt när däcket sprängdes och det kostar 2000:- att fixa det akut.

Så imorgon måste jag ringa däckverkstan.

Ska köra sonen hem till en kompis för att de ska ha sällskap till skolan. Tänk att min lilla kille redan ska börja i Gymnasiet. Galet! Har så svårt att förstå att han blivit så stor redan.

Min lilla tjej börjar 6an, vilket också är helt otroligt.

Var nästan 3 timmar på kalaset men det känns som alldeles för kort tid. Vi har så otroligt mysigt när vi ses men det sker alldels för sällan så det är så mycket man vill hinna prata om.

När vi flyttar till Tyresö så kommer det vara lättare att finna tiden, inbillar jag mig i varje fall. :)

Det ska bli skönt att få in lite rutiner igen. Och som jag saknat basketen