Mål och löften till sig själv kan man faktiskt avge vilken dag som helst på året. Men för mig är det lite av en tradition likt julklappar, frukost på sängen när man fyller år och dansa runt midsommarstången. Jag avger sk Nyårslöften eller i varje fall sätter mål för kommande år. Det tycker jag är sporrande.

Det är väl kanske bättre att kalla det mål eftersom att om det inte blir som man tänkt har man inte brutit några löften, som ändå är ganska heligt, även om det "bara" är till sig själv. Alla mina skador som jag haft är ju inget jag kunnat förutspå. Det är så tråkigt och frustrerande att bara flytta över mål till nästkommande år. Mål som ligger latent utan att man kan ta tag i dom. Skrattade lite igenkännande ändå när jag såg den här.

Och det är lite så det är med min 45-minuter-på-milen-mål. Först var det konstant sjuk, sen löparknä som slutligen blev ischiasproblem. Förhoppningsvis är det just slutligen. För mitt primära mål är att bli av med mina skador och komma i den form jag var i innan min bråkiga nerv. Därefter ska jag ge mig själv utmaningar som ska tuffa till det för mig i tillvaron.

Mål: Bli av med skadorna under första kvartalet

Löfte: Göra allt jag kan varje dag för att blir skadefri

Det får räcka så. Sen får jag sätta nya mål och avge nya löften i vår.

#Nyårslöfte #Skadefri #GeAllt #KommaIForm #Mål #Löften