Att jag i lördags kunde spela en match utan att ha speciellt ont och igår kunde genomföra en löparrunda på drygt 3,5 kilometer, gjorde att jag åter igen kunde känna lite hopp. Ibland tappar man kämparglöden när man inte tycker att det händer något.

Det kändes riktigt bra under matchen och jag funderade på om det kunde ha med kompressionsshortsen att göra som jag hade på mig. Kanske. Det kändes ok efter matchen också, men dagen efter var jag något stel. Men efter kalaset så drog jag på mig löparkläderna för att få lite rörlse och för att testa om det skulle gå.

Även det gick bra fast jag kände av baksida lår. När jag kom in hem la jag ganska mycket tid på stretching och idag har det känts bra. Men jag har insett att det krävs att jag genomför mina rehabövningar som jag fått. Jag har bestämt mig många gånger för att mitt fokus ska vara att bli av med min ischias. Men jag glömmer hela tiden bort det.

Så idag, bara för att påminna mig så skapade jag ett lösenord som jag måste ange dagligen som påminner mig om att hålla fokus på att bli av med min smärta. Jag tror att det är ett vinnande koncept. Att ha en trigger som påminner mig om vad jag måste göra. Så idag gjorde jag lite rehabövningar på jobbet.

Till kvällen var det dags för basketträning igen. Även här kändes det bättre, även när jag skulle springa, ren sprint i högt tempo. Tidigare kunde jag springa typ en basketplan fram och tillbaka och så fick jag hålla igen på farten. Idag kunde jag ta i mer och springa längre. När man förlorade en "match" så skulle man springa halvplan, tillbaks, helplan tillbaks, för varje straff som motståndarna satte (efter 2 mot 2 spel).

Jag kännder det. Om jag sköter mig nu så kommer jag snart att vara av med detta.

#Ischias #Träning #Rehab #Trigger #TränabortSmärta