Direktlänk till inlägg 8 februari 2014

Segeryra

Av Malin de Besche - 8 februari 2014 20:02

Nu har jag äntligen återhämtat mig från all galenskap i Globen under XL-Galan. Natten till torsdagen kunde jag inte sova. Jag vaknade flera gånger under natten då jag var ruskigt spänd inför mitt lopp på 400 meter. Jag hade förberett mig både fysiskt och mentalt, men visste inte om det var tillräckligt.


Trots att jag inte lyckats ha en hel sammanhängande sömn så kände jag mig ändå hyfsat utvilad. Åkte till jobbet för att avverka några timmar innan det var dags att åka till Globen.

När jag kommit hem packade jag väskan för att åka in till Globen och Anexet där mässan hölls och där vårt företag hade en monter. Innan loppet serverades de tävlande en smörgås.

Efter att ha tryckt i mig den ångrade jag det nästan för det kändes som att mackan inte åkte hela vägen ner. Troligen pga nervositeten. För när jag hängt ett tag med kollegorna som gav mig en massa pepp medan det var underhållning på scenen kändes det något bättre.

 

När det sedan var dags att gå ner i gångarna för att få kläder och värma upp kom verkligeheten tillbaka. Jag hade flera gånger gått igenom loppet i huvudet på det sätt som man ska lägga upp loppet (enligt det jag lyckats googla fram). Men jag hade inte en aning om vilket motstånd jag hade.

Jag försökte läsa av tjejerna om jag trodde att de kunde vara skulle vara sprinters. Men det är inte så lätt. En som inte har en klassisk löparkropp kan ju faktist överraska.

Och när en av tjejerna plockar fram ett par spikskor, tänkte jag att om jag inte tar ledningen direkt så är det nog henne jag ska lägga mig bakom.

Uppvärmningen blev inte mer än 10 minuter ungefär innan vi ställde oss och väntade på att få komma in på själva arenan. När vi radat upp oss koma Kajsa Bergqvist och ställde lite frågor om hur vi laddat och vad vi hade för taktik. Jag fick inte frågan direkt ställd till mig så jag struntade i att svara. Man ville ju inte ge några idéer till konkurrenterna.


Rädslor

Mina största rädslor inför loppet var att jag skulle få ge järnet för att ta ledningen men att utan att kroppen skulle svara och sedan glida allt längre bak.

En annan rädsla var att jag skulle ha för seg reaktionsförmåga så att jag skulle få jobba ikapp.


Mål

Jag hade satt upp 3 mål, helt enligt 103-mentala metoder som jag köpte för 1,5 år sen.

Mål1: Vinna

Mål2: Slå tiden 1:15

Mål3: Känna att jag gett det jag kunnat


Loppet

På edera platser och jag gick fram till strecket helt enligt instruktion i ytterspår. Sen kom skottet. Jag tog sats och satte av i världens fart och tänkte att jag skulle ta mig in till innervarv så fort jag väl kommit om alla. Jag blev så förvånad över hur lätt jag sprang om alla. Der var som att jag var om innan de ens startat.

Såg till att släppa den tanken så snabbt som möjligt så att jag kunde fokusera på del 2 av loppet, att springa långa steg på raksträckorna och kortare snabbare i kurvorna. När jag efter ett varv hör att jag har en klar ledning och att det kan bli kamp om adra platsen kände jag hur jag började springa avslappnat. Min seger var ohotad om jag bara kunde fortsätta hålla farten.

I sista kurvan fick jag tänka kort, kort, kort, kort för att påminna mig om att det vart korta snabba steg jag skulle ta. Orken började tryta. Jag fick inte den där brännande känslan, men förmågan att lyfta benen var helt klart tyngre och jag fick påminna mig att det var armpendligen som skulle bära mig i mål.

Kollade snabbt upp på klockan och ser att jag sprungit på 73 sekunder.

Jag hade uppfykkt ALLA 3 målen! Känns så galet bra! Lite skum känsla när man hade en kamera så tätt inpå och jag tänkte att nu filmar han verkligen minsta lilla por på mig.


Under hela loppet (och även efter) kunde jag höra jublet i Globen. Vilken overklig känsla att bli hyllad och påhejad som en stjärna!

Mina motståndare kom fram till mig allt eftersom de kom in i mål och frågade vad jag hade i benen. Det var några som tänkt att de skulle ha hakat på mig, men vågade inte för att de inte trodde att de skulle orka hela vägen.

Nu återstod bara att gå upp på scenen och ta emot priset i Anexet där efterfesten även skulle hållas.


Vilket jubel! Och vilken glädje! Jag blev intervjuad av Kajsa Bergqvist som undrade om min taktik var att mörka min taktik och Bygglovs Matte som undrade om jag var tävlingsmänniska vilket han redan hade konstaterat. :-)

Blommor, pokal och publikens jubel!

   

Det var så rörande att se reaktionen hos mina kollegor som mötte mig med tårar i ögonen stora leenden och varma famntag. Fick även en hel del gratulationer och kramar av människor jag aldrig träffat förut. Vilken segeryra! Har aldrig blivit så hyllad för mitt slit någon gång tidigare.


Efter att ha fått lite mat i magen gick jag ut till min familj och kollade på de verkliga stjärnorna. Kvällen avslutades sedan med en efterfest. Åkte sedan hem för att få mig lite sömn innan jag tidigt dagen därpå skulle åka på konferens med jobbet. Och det var ju lika fantastiskt kul som vanligt. Vi är så härligt gäng!


#XL-Galan #400m #Tävling

 
ANNONS
 

Malin de Besche

8 februari 2014 22:12

Tack så mycket! :)

 
ulrika

ulrika

8 februari 2014 22:42

Du är så bäst ★♥★♥

http://ulrika76.bloggplatsen.se

Malin de Besche

9 februari 2014 11:00

Tack underbara Ulrika!

 
Ingen bild

Annie

8 februari 2014 23:33

Grattis Malin!!! Rellan berättade igår. Verkligen roligt! 😀

Malin de Besche

9 februari 2014 10:59

Tack! Ja det känns helt overkligt. :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Malin de Besche - 6 juni 2016 10:24

Det är försommar och det är en tid med mycket firande. Den här helgen har jag verkigen varit massor av firande. Då har träningen fått stå tillbaka lite. Så jag har fått lägga in ett par extra vilodagar för att hinna med allt firande.   I torsdags...

Av Malin de Besche - 1 juni 2016 23:08


I morse vaknade jag och mådde inte alls bra. Så pass att jag ställde in tiden hos sjukgymnasten. Jag skulle ha tejpats för att se om det skulle hjälpa mig i min löpning. Men med ganska hög press på jobbet just nu kände jag att jag inte kunde stanna h...

Av Malin de Besche - 28 maj 2016 18:12


Jag är väldigt trött på att känna att jag inte kan ta i fullt ut att ett hårt löppass känns avlägset. Att jag inte kan köra på som jag vill är frustrerande. Igår hade jag ett besök hos sjukgymnasten efter en hel månads upphåll. Jag behövde höra vad h...

Av Malin de Besche - 24 maj 2016 22:51

Ibland är inte omständigheterna så som man tänker eller planerar. Det är lätt i sådana lägen att bara ge upp och strunta i allt. Men det är inte alltid det ända alternativet. Ibland får man anpassa sig och helt enkelt make it work.   I Söndags ha...

Av Malin de Besche - 21 maj 2016 23:41


Att ha legat i influensa har tagit hårt på kroppen och har hållit mig helt från träning och har sakta börja komma igång med promenader och lättare gympass tredje veckan. Idag drog jag igång med löpning och utegym. Nu ska jag snart vara tillbaka.   ...

Presentation

Fråga mig

5 besvarade frågor

Följ bloggen

Följ orkanensmitt med Blogkeen
Följ orkanensmitt med Bloglovin'

Sök i bloggen

Gästbok

Kalender

Ti On To Fr
          1 2
3 4 5 6 7 8 9
10 11 12 13 14 15 16
17 18 19 20 21 22 23
24 25
26
27 28
<<< Februari 2014 >>>

Tidigare år

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Mina mål

Springa milen på 45 min .......( )

Springa halvmilen på 20 min ..( )

Springa halvmaran ..............( )

Klara 1 chin ......................( )

Klara 35 armhävningar......... (X)

Klara 50 armhävningar......... ( )

Stå på händer (minst 3 sek)....( )

Stå i plankan 7min ..............( )


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se