En härlig Påsk med strålande solsken. Det var som att solen ropade kom ut och spring. Nu när migränen är helt borta kunde jag falla för frestelsen. Och medan jag fick mina kilometer i benen fixade dottern pannkakssmet.

Först en god och laddande frukost med ägg såklart. När jag städat upp tog jag på mig löparkläderna och gav mig ut på en försiktig löparrunda eftersom att jag har varit tvungen att hålla mig stilla ett par dagar. Har verkligen längtat efter en löparrunda i solskenet, och det gick så bra.

När jag kom hem ställde jag mig och stekte pannkakor. Detta serverade jag med min hemmagjorda och nyttiga sylt. :D

Denna är gjord på:

200g torkade aprikoser som legat blötlagda i 2-3 timmar

3dl tinade frysta hallon

nypa salt

lite vaniljpulver

1dl Chiafrön

Nu blir det Påskmiddag hos mamma. Glad Påsk allihop!

Långfredag skall historisk sett präglas av sorg eftersom att dagen varit lång och besvärlig för Jesus. Fram till 1969 var det förbjudet för nöjesetablissemang att hålla öppet. Det skulle helt enkelt vara en långtråkig dag. Min dag har varit allt annat än långtråkig.

Min dag har varit fullspäckad och jag fått mycket gjort. Efter frukost satte jag igång med storrengöring hemma. Det är en sådan där dag när man skurar och skrubbar, så när man lagt ner skurborsten så syns det inte att man städat. Man har liksom inte hunnit röja undan allt plock. Men man har vetskapen att ugnen är ren och badrummet är fräscht är ju skönt i varje fall.

Sedan gjorde jag lite Ajvar, då jag använt upp allt i förra satsen. Använde lite redan till lunnchen.

Sen var det dags att åka till mormor och kolla på lite fler bilder och prata igenom begravningen. Vi fick ihop några riktigt bra bilder. Bla deras bröllopsfoto.

Efter fika, middag och efterrätt åkte vi hemmåt, men stannade och påskhandlade lite. Stora barn vill ju också ha påskägg. Detta är en av de få dagar som jag köper hem traditionellt godis.

Men när jag kom hem så gjorde jag lite häsosammare påskgodis som nu står på kylning i kylskåpet.

Detta är en mix på torkade aprikoser, hasselnötter, havregryn och kokosflingor och en liten liten skvätt vatten.

När jag vaknade kände jag att migränen låg lite sådär latent, men var som bortblåst under dagen. Nu känner jag att det är dags att sova så den inte hittar tillbaka.

Nu har det gått någr dagar sen jag skrev sist. Det beror helt enkelt på att jag i måndags klev in i en dimma som var långt ifrån behaglig. Hela måndagen försökte jag hitta fokus att jobba. Jag drack vatten, tog lite promenader och åt frukt. Allt flr att kundra huvudvärken.

Först trodde jag att det var en vanlig huvudvärk jag hade fått. Men när den molande huvudvärken blev skarp för att det letade sig in lite solljus på kontoret. Då insåg jag att det var migrän jag fått. Jag tog en Eze som fanns på jobbet, men blev inte hjälpt. Men fortfarande var värken något sånär henterbar. Lite svårt att fokucera bara.

Jag åkte hem lite tidigare för jag skulle åka till mamma och planera morfars begravning. Jag kämpade mig igenom mötet och innan det var dags att åka till träningen.

Det har ju hänt förr att jag lyckats träna bort huvudvärk och tänkte att jag kunde ha en sådan tur denna gång med. Det gick bra att träna. Så länge som jag sprang var det inga som helst problem, det var när jag stannade uppsom det dunkade i huvudet och lamporna blev jobbiga. Tur i oturen var att halva belysningen inte fungerade så det blev som lite vila när jag var på den delen av basketplanen.

När jag kom hem blev värken bara värre. Jag tog Voltaren kapslar, men det blev inte bättre. Jag hoppades att en god natts sömn skulle hjälpa mig att bli av med värken.

När jag sedan vaknade på morgonen har det inte bra alls. Jag orkade inte kliva upp ur sängen. Jag kontaktade jobbet och kollegorna i Motala som jag skulle ha åkt till för att berätta att jag inte kommer.

Jag gjorde små försök att jobba lite en stund på dagen, men fick lägga ner efter bara några timmar. På kvällen tog jag en promenad i hopp om att lite friskluft och blodcirkulation skulle hjälpa. Till natten sen hade jag börjat må riktigt illa. Det fick bli en hink intill sängen.

Onsdag morgon och det hade bara blivit värre. Jag hittade några Ezeneo som jag tryckte i mig. När sista tabletten slank ner vid lunch kände jag att jag inte fått en enda paus från värken och jag kände hur orken började tryta. Jag bestämde mig för att ta en promenad ner till centrum för att gå och rådfråga apoteket hur jag skulle bete mig. De tyckte att jag skulle köra Pronaxen, en hel kur och sedan uppsöka läkare om det inte blev bättre.

När jag gick från apoteket drog jag en chansning och gick förbi vårdcentralen. Jag fick turen att prata med en sjuksköterska. I väntrummet började tårarna rinna för att jag hade så ont, mådde så illa och var så utmattad.

När jag kom in förklarade hon för mig att jag måste bryta smärtan. Därför skulle jag ta en rejäl dos på 3 tabletter av pronaxen och sedan ta enligt intruktionen på paketet.

Det blev något bättre och i morse kände jag att jag lyckat kliva ur min dimma, dimma av smärta. Det var förvisso en kortare arbetsdag idag eftersom att det är skärtorsdag, men det kändes underbart att kunna sitta hela arbetsdagen.

Det känns inte som att faran är över men det är betydligt lättare att leva.

#Migrän #Huvudvärk #Illamående #Hälsa

Bor man i ett radhusområde är man uppbokad 2gånger om året för att snygga till i området och se till att hålla naturen i schack. Idag var det dags för vårstädningen, så nu är vi redo för sommarvärmen.

Lite sovmorgon och sen en god smoothie som start på dagen. En god, lagom söt och näringsrik dryck, gjord på banan, mandelmjölk, turkisk yoghurt, hallon och blåbär.

Mellan 10 och 16 grävde jag upp rötter, släpade säckar och krattade. Det tog på krafterna kan man lungt säga. Förutom att ryggen var helt slut som att man gått halvkrökt hela dagen (trots att jag tänkte på hållningen), så var orken som bortblåst. När ja kom in la jag mig på soffan, helt slut efter allt kroppsarbete och frisk luft. 

efter lite TV tittande gjorde jag några bakåtböjningar för att få ordning på ryggen. 

Det kändes väl något lättare, men långt ifrån bra. Tror att en god natts sömn är den enda lösningen. 

Normalt brukar jag säga att man inte tränar när man har energi över utan att man tränar för att få energi. Men i det här fallet tror jag nog att jag får se dagens arbete som dagens träning.

Men jag återfick lite energi i varje fall och den använde jag till storhandling. Min dotter hade varit gullig och städat ut kylen och sonen hjälpte mig att bära in de tunga kassarna. Så jag kunde bara ställa in matvarorna in en fräsch kyl. Det tyckte min trötta kropp om.

Idag har jag mycket på schemat och jag vet inte riktigt hur det blir med maten idag. Då passar jag på att lägga lite mer kärlek på frukosten så det blir en riktigt bra start. det blir till att använda fantasin när man inte sett till att handla på ett tag. Vad kan man göra med en ananas.

Jag hämtade inspiration från PT-Emmas blogg men hade långt ifrån alla ingredienser hemma. Så såhär blev mina grötmuffins. Det blev 9 st

2 dl havregryn 

1 dl kokosflingor 

1 mosad ananas (mixad med handmixer)

1 krm salt

1/2 tsk vaniljpulver

1 tsk bikarbonat

2 msk jordnötssmör

15 min i ugnen 200 grader

Fullt ös medvetslös brukar vara min melodi. Men ibland händer det saker så man måste stanna upp. Det här som hände igår satte lite käppar i hjulet för mina planer idag. Så ingen egen träning för min del idag.

När jag kom hem från jobet idag och tog bort plåstret som jag hade satt på tummen tyckte jag att det inte att den såg helt kul ut. Ringde därför vårdguiden (1177) för att höra om de tyckte att jag skulle kolla upp tummen. Men det var 20 minuters väntetid! Det hade jag inte tid med. Jag skulle ju ta mig till tjejernas träning. Gav upp och begav mig mot bilen. Kom då på att min granne är ambulansförare och knackade på för att få en liten checkup. Tydligen var det inte så illa som jag var rädd för. Lite tejp på och ord som lugnade mig så rusade jag iväg till tjejernas träning.

Någon skolaktivitet gjorde att jag endast hade 4 stycken på träningen idag. Men då är det lättare att ge personlig coaching till de som är där.

På vägen hem bestämde jag mig för att ställa in den planerade styrketräningen och löparrundan. Idag skulle min kropp och framför allt tummen få vila. En kopp te, en skön soffa och sällsynt TV-tittande.

Hoppas att tummen hinner läka något och att jag ska kunna köra hårt i helgen istället.

Det är när man är stressad som man gör de stora misstagen. När fokus ligger någon annan stans än där man är, med det man håller på med. Det hände mig idag när jag lagade middag. Tänkte på vad jag skulle göra näst medan jag tärnade paprikan.

Egentligen behövde jag inte vara stressad, Jag hade planerat tiden väl men ändå var tankarna på något helt annat och då tärnade jag inte bara paprikan, utan även en bit av tummen. Detta är nackdelen med en väl slipat kniv, man hinner inte känna att man skär fel förrän man hunnit skära för långt.

Det började blöda ordentligt. Blodet forsade medan jag försökte hitta något förband. Ett jätteförband medan jag körde tjejernas träning. När den var över drog jag på ett par plåster och sedan tejpade runt för att hålla allt på plats under min egna träning.

Det gjorde fruktansvärt ont att få bollen på tummen och jag vågade mig inte in i alla närkamper.

Jag tog inte av mig plåter och tejp förrän jag kom hem. Då var såret alldelse svampigt och jag insåg att det här såret behövde luft. Så jag lindade in det i det här självhäftande bandagen. Skyddar men gör att såret luftas ordentligt.

Hoppas att det läker så pass att jag inte behöver omplåstring imorgon.

Att förlora någon nära är svårt. Svårtast är det nog för min mormor som haft min morfar vid sin sida i 60 år varje dag (utom en viss period i karriären då det blev några luckor). För mig som bara träffade honom då och då är saknaden stor men säkert mycket lättare att gå vidare.

Jag tror att just gå vidare, att komma in i vardagen igen är nyckeln till att komma över sorgen. Visst, känslorna kommer i vågor och sköljer över en när man minst anar det. Men vardagen är räddningen till att återgå till livet.

Igår var det basketträning. Lite svårt att komma iväg, men när jag väl var där och fokuserade på vad jag skulle göra så fick jag tillfälle att samla kraft.

Idag tog jag tag i det här med att förbygga löparskador. Jag har och har haft väldigt länge en spänd sträng i underbenen, men idag är det möjligt att springa i varje fall. Men jag tänker inte låta det sluta med att jag tvingas lägga löpningen på hyllan. Kollade därför in en artikelserie på jogg.se "Evas löparskola".

Så jag körde hennes övningar som uppvärmning inför min löparrunda:

• Enbenshopp 15 st per ben
• Hopprep i 1 minut, varierat jämfota och "springsteg"
• Boxjump upp på trappsteget 15st
• Upphopp 15st
• Skridskohopp 30st
• Flamingon 15st per ben
   
• Utsida höft
• Musslan 15/ben
   
• Benlyft à la Jane Fonda (Fot nedåtvinklad) 15st/ben
• Liggandes på sidan, kick framåt 15st/ben
• Åsnespark 15st/ben
  

Kolla gärna in hela Evas löparskola. Jag kommer att lägga in fler inslag av den här typen i min träning. (Du får även en förklaring på varför du ska göra de olika övningarna och vad de är bra för)

Sedan sprang jag ut i regnet. Så skönt att kliva utanför dörren och svalkas efter att ha blivit varm med mina förbyggande övningar.

Att ens fundera på att kliva utanför dörren när det öser ner kallt regn är jobbigt och motbjudande. Men när man väl är där ute och springe så är det skönt. Det är som att ligga och sova i ett svalt rum men ligga nerbäddad i en varm och skön säng. Ger lite mer flås och tröttar ut musklerna lite mer men känslan är densamma. :)

Mot slutet av rundan kunde jag känna i höftböjarn och sätesmusklerna att jag faktiskt hade belastat dom innan passet. Men då fick tankarna styra.

• Landa på framfoten och tryck ifrån med hälen
• Fram med höften
• Håll bröstet högt och fäst blicken i horisonten

Härligt att komma innanför dörren och sedan hamna i en varm dusch. Känns som att kvällen blev mycket längre när jag fått i mig middag. Kan det vara så att jag faktiskt kommer i säng i tid idag?

Jag känner mig tillfreds trots allt.

#Löpning #Sorgearbete #Löparskola #Prehab #löpteknik