Den här långdragna skadan har verkligen varit deprimerande. På detta fick jag en förkylning. Men idag kom jag till ännu en punkt som visar på att det går framåt. Jag var så glad när jag kom hem för vad jag hade klarat av på basketträningen.

Ni som följer mig vet ju hur länge mitt ben har plågat mig och att det inte blivit helt bra trots både behandlingar och vila. Jag har kunnat börja springa lite grann och basketträningarna har funkat även om det ibland känts lite grann och det krävs alltid en god uppvärmning. Jag har heller inte kunnat ta i för mycket utan sprugit på kanske 85% som max.

Idag på träningen så kom jag senare att tänka på att jag inte ens funderade över benet. Det var heller inga problem med tvära vändningar. Så underbart. Vi var ganska få idag så vi slutade lite tidigare. Men jag och en tjej till var inte helt färdiga. Så hon föreslog att vi skulle köra en idioten avslutningsvis.

Man springar från baseline till straffkastlinjen och tillbaka till baseline, vidare upp till halvplan och tillbaka, straffkast på andra sidan och tillbaka och slutligen baseline på andra sidan och tillbaka. Sista sträckan är 2x28m

Hon jag sprang med är ruskigt snabb så hon drog med mig i ett tempo snabbare än jag sprungit på länge (tror jag ivf). Det kändes så bra. Ingen smärta, inte ens någon känning.

Nu ska jag fundera på hur jag ska återuppta löparprogrammet. Jag får inte bli allt för exalterad nu så att jag kör på för hårt och får börja om från början igen.

Men efter dagens träning känns det i varje fall så bra!   

#JagBliBättre #SnartSkadefri #Springa #Ischiasproblem #Glädje #Motmålet