Ryggen som plågar mig tar väldigt stor plats i mitt liv just nu. Det är som att allt kretsar runt detta. jag har ingen ork till att ta tag i saker som jag borde. Berget på diskbänken blir bara större, tvättkorgen fylls och frustrationen över att inte kunna röra sig växer.

Jag vaknar rak, men så flopp åker allt på sniskan igen. Glädjen man hinner känna den korta stunden på morgonen är obeskrivlig. Men man ska ju inte ropa hej.

Jag utförde jag lite av min stretching i hopp om att de ska göra gott för ryggen. Sedan valde jag bilen för att slippa släpa en tung väska de långa sträckorna som jag går när jag åker kommunalt.

Under min arbetsdag så kände jag mig mycket bättre i ryggen. Det var inte lika svårt resa sig efter att ha suttit. Plötsligt så kände jag mig näst intill återställd. Jag gick och kollade i spegeln, och jag var rak.

Tjoho, vad det kändes underbart. Det var på gång åt rätt håll!

På eftermiddagen skulle vi ha ett informationsmöte i en större sal. Jag funderade lite på hur min rygg skulle klara av de stolarna. Det visade sig ha varit en bättre ide om jag hade stått under den timmen.

Efter flera timmar med rak kropp och planer på att röra på mit till kvällen gav mig sådan glädje och hopp om att kunna påbörja min resa tillbaka till mitt vanliga liv.

Men efter informationsmötet var jag som ett C igen. Höften hade åkt på sniskan igen. Man ska uppenbarligen inte ta ut segern i förskott.   Det gjorde ju att jag glömde jaga Naprapaten...

När jag är hemma igen så är jag tillbaka på samma nivå som igår. Orkar inte med någon städning, men maten måste ju lagas. Idag blev det Laxsoppa med sötpotatis. Denna gång körde jag med lite rostad lök och skippade creme frishen.

Behövde trösta mig med något idag så det fick bli en efterrätt idag. Färska jordgubbar, några vindruvor och turkisk yoghurt med lite honung och vaniljpulver. Smaskigt!