Jag har lyckats ganska bra att hålla mitt löfte om ett friskare år hittills. Men när jag gav det löftet glömde jag att tillägga mitt mest skadefria år. Nu är det dags att börja med träningen igen på allvar, och för att undvika skador är det väl bäst att börja från grunden. Börja längst ner och arbeta sig uppåt, dvs fötterna.

I fredags skulle jag ha åkt ut till Åland, men ett ruskigt migränanfall gjorde att vi sköt på resan. Vi gick upp tidigt igår morse istället så vi kom ut lagom till att solen kommit fram ordentligt. Till kvällen hade vi en liten kräftskiva. MUMS

Natten var kall men vi hade en värmekamin som värmde upp luften i vår lilla stuga, och som vanligt sov jag längre än vad jag brukar här ute på Åland. Det är som att man inte vaknar till liv förrän solen är uppe och har börjat värma marken.

Jag hade tagit med träningskläder ifall jag skulle få för mig att ta en runda. Men istället körde jag en barfota träning istället, för att stärka fötterna.

Som tips i boken "Starka fötter" ger det ett antal punkter med goda råd för att stärka fötterna i allmänhet. Och när man är ute på landet är det perfekt underlag för att följa dessa, eftersom att det ska vara ojämnt underlag.

Se vilken natur jag har för mitt ojämna underlag i upp och nerförsbackar.

Här gick jag:

• ... i olika riktningar: framåt, bakåt, åt sidan och i cirklar
• ... på ojämt underlag, i uppförs- och nerförsbacke
• ... med aktiv fot, rullade upp från helfot till tå
• ... baklänges med aktiv fot, från tå till helfot
• ... i sidled med aktiv fot
• Sprang i cirklar och åttor, både framåt och bakåt

Jag är något öm i fötterna men det känns bra. Nästa vecka blir det träning på allvar när jag fortsätter uppåt kroppen.

På båtresan hem började jag med planeringen av mina tjejers basketträningar. Är så taggad :) 

När man ska bygga upp kroppen varför inte börja nerifrån och upp? Äntligen hade mina böcker kommit som jag beställde i samband med mitt medlemsskap i SISU bokklubb. Trots att jag inte alls mår på topp och har en tryckande känsla i huvudet så känner jag mig taggad till tusen att komma igång.

Att må som jag gör men ändå vara taggad är en märklig känsla. Med trycket över huvudet var det lättare att börja kolla in den medföljande DVD:n

När jag kollade in övningarna så känner jag till de flesta. Och jag tror nog att de flesta har utfört åtminståne ett par utav dem på gymnatiken i skolan. Det jag inte har förstått är vilken nytta dessa övningar gör. Jag har inte känt till vikten av starka fötter. Jag har blivit övertygad teoretiskt, nu är det dags att få dram bevisen som bekräftar teorin och ger frälsning ;-)

Övningarna är uppdelade i några huvudgrupper.

Hållning:

Här talar de om vikten av en rak och stolt hållning där lederna går i en lodrät linjen.

Styrka:

Denna punkt är i sin tur uppdelad i några undermenyer.

Den första punkten är klassiska tåhävningar.

Man kan variera med mjukt underlag. Vem har inte gjort denna övning?

Hällyft är också en styrkeövning. Där står man på hälarna och lyfter främre foten så högt man kan.

I styrkedelen arbetade de en del med gummiband som handlade både om pressa och dra.

Koordination - Fotkontroll:

Under denna punkt gjorde det lite övningar som man gjorde mycket som barn för skojs skull. Att förflytta sig genom att bara röra fötterna. Fötterna parallellt och på detta sätt där man gör A- och V-steg.

Balans:

Dessa övningar har jag gjort en hel del. Det var bla det jag kallar för draken som de här gör med vidsträkta armar och kallar flygplan.

Stå på ett ben, stå på balansplatta och gå balansgång på upp-och-ner-vänd bänk samt på en halvrulle.

Stabilitet:

Här kör man lite olika gång, som tå- och hälgång, gång på in- och utsidan av fötterna.

Smidighet och rörlighet:

Detta är kort och gott stretching av olika slag. Några av dessa övningar ingår i den första stretching man blev bekant med.

Det jag saknade lite i DvD:n var upplägg av träningspass. Ska man köra alla övningar i ett pass? Hur ofta ska man utföra dessa övningar? Och det var bara några utvalda övningar som de nämnde hur länge en övning skulle utföras.

Jag kanske får svar på dessa fråor när jag ger mig på att läsa boken också.

Sen blir det att planera in fotträning i min höstträning, så att jag får starka fötter.

Kollade vad man rekomenderade i löpprogrammen dagarna före tävling. Eftersom att målet endast är att klara av att ta mig runt banan så var det programmet jag kollade in. Idag är sista passet innan #Midnattsloppet, ett pass som är till för att väcka kroppen.

Jag har ju inte alls följt något träningsprogram för att klara milen, utan träningen senaste månaderna har enbart handlat om att stärka kroppen och återhämta min skadade kropp. Därför har jag inte underhållit konditionen direkt. Visst skulle det ha kunnat gå, men äger för tillfället ingen cykel och jag har inte varit tillräckligt kreativ i tanken för att komma på andra träningsformer för konditionen.

Jag fyllde på flaskorna i mitt nyköpta vätskebälte. Inte för att jag trodde att jag skulle behöva det då det var ett kortare pass som väntade, och solen var väl gömd bakom molnen. Utan för att jag ville känna hur det skulle kännas när det var fyllt. Det var lite för "guppigt" för att jag kommer att ha det fyllt på Midnattsloppet. Men en flaska kommer jag nog kunna ha.

Jag började rundan på asfalt för att se hur det gick. Det gick bra och jag kände inte av knät alls. Jag sprang in på slingan och där la jag in mina tre rusher som jag skulle göra enligt passbeskrivningen.

Lite jobbigt att en hundklubb eller något hade bestämt sig för att ta sin promenad i träningsspåret. Det var svårt att ta sig fram, då inte alla hade väluppfostrade hundar som gick snällt bredvid sin matte eller husse. Galet många hundägare som var ute i spåret idag. Förutom gruppen med 15-20 hundar såg jag säkert 5-6 stycken som gick med sina hundar.

När jag hade sicksackat mig förbi alla hundar från hundklubben upptäckte jag något. Jag get mig ut, sprungit på asfalt, bränt av ett par rusher, utan knäskyddet. Jag hade glömt att sätta på mig det och det kändes bra!

Glädjande inser jag att jag kommer nog att klara milen på lördag. Nu ska jag vila mig i form. ;-)

Jag söker ständigt inspriation och kunskap kring träning. Det finns träning där man inte behöver så mycket egen kunskap, som när man går på pass på gym. Det är bara att göra som instruktören säger. Men tränar du på egen hand behövs kunskap för att undvika skador. Och ju högre mål du har desto mer kunskap krävs för att nå dem.

Jag läste om betydelsen av att ha starka fötter. Att försvagade muskler i fötterna ger ökad risk för skador. Dina hålfötter är tänkta att fungera som en svikt när du till exempel springer. Så jag tyckte att det var dags att börja träna fötterna. Googlade lite och hittade "Starka fötter".

När jag var inne på SISUs hemsida insåg jag att det fanns många fler böcker som jag önskar. Så jag passade på att bli medlem, vilket gav mig 2 böcker för 69:- + porto.

Den andra boken fick bli "Träna med kroppen - fysisk grundträning för ungdomar"

Jag hoppas att den ska ge mig massa inspriration till mina tjejers träning när den drar igång i höst. Men jag kunde inte låta bli att även köpa "EFIT - Effektiv, Funktionell, Intensiv Träning"

"Kunskap är makt" är ett uttryck som passar bra när det gäller kunskap om träning och ens kropp. Har man tillräckligt med kunskap så man kan undvika skador, har man plötsligt tagit makten över sin kropp, vilket jag planerar att göra nu.

Tidigare kändes det så avlägset, men nu är det inte mer än en vecka kvar till det är dags att åka in till starten för #Midnattsloppet. Jag har jobbar på att bygga upp mitt knä igen, jag har tänkt på löptekniken och ökat distansen undan för undan, men jag är inte uppe i en mil än. Kommer mitt ben att hålla?

Stenhårt har jag jobbat 1 träning, 2 dagars vila. Jag hade velat ha minst en vecka till så att det var 2 veckor kvar, men nu är det bara att inse att det inte är mer än en. Längsta sträckan jag sprungit är 8,7 kilometer sedan den långa vilan och jag har hittills bara hållt mig till att springa i spåret.

Idag testade jag att springa på asfalt till spåret. Det är en bit på 1,5km. Sedan fortsatte jag att springa i 2km spåret i 2 varv, vidare sprang jag på asfalt hem också.

Knät mår bra men det känns som att sidan av smalbenet har fått sig en omgång. Det gör inte ont, men det kännns något.

När jag sprang i spåret så la jag in några spurter. Eller i varje fall ett snabbare tempo. Första varvet sprang jag fort från en lyktstolpe till en annan och fortsatte sedan jogga 3 lyktstolpar. Andra varvet ökade jag till att springa snabbt 2 lyktstolpar och jogga 4.

Valde också varvet som ger lite tuffare backar för att testa konditionen lite. Den är inte alls vad den varit och det är något jag kommer att få jobba med.

I år kommer jag inte kämpa mot klockan i Midnattsloppet utan mot banan. Målet 6 året jag springer är att ta mig runt.

Svullna ögon, fötter och händer i morse när mobillarmet väckte mig. Det blev sent och allt städande hade satt sina spår. Trött och helt slut, piggnade till under arbetsdagen för att bli lika trött igen. Det var då det var dags att samla energi, att köra igång med ett träningspass.

Det är verkligen så sant det jag läste på iForms hemsida. Man tränar inte när man har energi över, man tränar för att få energi. När jag går stäckan från tåget till jobbet kvicknar jag till, men är helt slut efter en hel arbetsdag. Det tar ett tag att komma in i vardagen igen efter semestern trots att semestern var ganska kort.

Så när jag kom hem något seg så bytte jag om till träningskläder. Det var dags för nästa löptur.

Jag hade tagit inspiration från boken "Born to Run" och kände inte alls av knät alls. Jag sprang något snabbare än sist och 700 meter längre. Om det nu beror på löpstilen eller att mitt knä helt enkelt blivit bättre är svårt att säga, men det ömmade lite i knät efter städningen som gick över under natten. Jag kände också att jag hade mer krafter kvar nu än förra passet som var på 8km. #Dagsform eller #löpstil?

Det som plågade mig en aning var mina brinnande fötter.

Att ändra löpstil är svårt och man känner att man inte har samma ork i musklerna. Det är som att göra allt med vänster hand. Men jag hade lite krafter kvar till att öka takten den sista sträckan från spåret.

Snittiden hamnade på 5:35/km och allt kändes bra. Jag ökade tom under varv 2.

Första 350m 1:39
Varv 1 (2km) 11:17
Varv 2 (2km) 11:07
Varv 3 (2km) 11:29
Varv 4 (2km) 11:35
Sista 350m 1:23

Första varvet var trögt då jag kände av lite träningsvärk från städningen igår. Men kroppen mjuknade upp men den nya löpstilen fick mina muskler trötta redan efter 4-5km. Jag tänkte hela tiden på hur de beskriver löpstilen i boken och försökte förhålla mig till det.

Böj på knäna

Inte ta för stora steg

Landa under kroppen

Hållen rak hållning

Kanske får jag träningsvärk nu när jag belastat musklerna annorlunda. Delvis i varje fall. Nu gäller det att öka för det är inte många dagar kvar till #Midnattsloppet.

Det är en plåga att sitta innanför kontorsväggarna och titta på solen. Då får man göra vad man kan för att få en glimt av solen. Så på lunchen såg jag till att få sol och på köpet fick jag en hel del inspiration.

Många är borta från jobbet nu och det var ingen som skulle gå ut och äta av de som var kvar när jag väl kollade upp från skärmen. Så jag bestämde mig för att ta min lunch i gröngräset istället för på en lunchrestaurang. Så jag tog min bok och en picknickfilt (som vi har på jobbet för att man ska kunna ta sig en spontan picknick sommartid) under armen och promenerade upp till Sushistället och köpte min lunch.

Jag la ut filten och slet av mig skorna som jag blivit inspirerad till att göra i min bok jag håller på att läsa. Det var skönt att stå barfota i det färska gräset. Började läsa på min bok som ger en massa inspiration om hur jag ska lägga upp min träning framöver.

När jag satt mig för att äta kom det ut ett gäng från gymet Balance som skulle ha utomhusträning. Passade på att få mig lite inspiration till mina tjejers träning när basketen drar igång. Hela passet handlade om styrka, löpning och samarbete. Såg riktigt kul ut.

En rolig övning var att en skulle stå i armhävningsposition medan en annan skulle hålla i denne persons fötter. När personen går ner i en armhävning och den som håller i fötterna gör en knäböj hoppar en tredje person över personen som gör amhävning. I upprätt läge kryper man under istället.

Sedan gjorde en del övningar där ett par kör parövningar som situps mittemot varandra medan den tredje sprang en runda och sedan bytte de när den löpande personen kom tillbaka.

Andra parövningar de körde var:

... en som ligger på rygg och den andra puttar benen åt olika håll.

... två som sätter händerna i marken och sedan gör ett upphopp och klappar händerna mot varandra över huvudet.

Slutligen höll de varandra i händerna, tre och tre, och gjorde knäböj.

Efter jobbet åkte jag direkt till lillebror och hämtade upp hans sambo och hennes mamma för att åka vidare till deras gamla radhus för att flyttstäda. Efter 5 timmar var vi klara och jag var totalt slutkörd. Bara skynda hem och se till att få lite i magen. Tyvärr blev det alldeles för sent för träning, vilket var planerat idag. Men jag får väl ta igen det ordentligt imorgon istället.

Det har varit så mycket nu att jag tyvärr har varit tvungen att prioritera bort bloggandet ett par dagar. Därför tänkte jag nu berätta lite om vad som hänt. Resan till Götebborg och dagarna sedan jag kom hem.

Jag och min dotter kom ner till Göteborg och den första turistattraktionen vi gav oss på var "Paddan". Sightseeing på kanalen, som var mycket underhållande. Man fick en massa historia på ett roligt sätt fyllt med Göteborgshumor.

Bla fick jag veta varför man har husnummer 17,5 på Stora Nygatan. Man byggde husen från 2 håll och någon räknade fel och man hade 2 hus kvar men endast nummer 17 kvar att dela ut. Då fick det ena huset 17,5.

Efter lite shopping åt vi middag och gick och la oss för att ladda för morgondagen. Jag gick upp lite tidigare än min dotter och körde att profram på motionscykeln på 30 minuter på hotellets gym. Sen åt vi frukost och hade en heldag på Liseberg. En god vän till mig hade skrämt upp mig ordentligt inför "Atmosfear" så jag var helt inne på att skippa den. Men min dotter var ihärdig och ville absolut åka den. 10 meter mer upp i luften än "Fritt fall" på Grönan, var inte så farligt. Det kändes skönt att ha den avverkad.

Tillbaka till Centralen fick vi åka en riktigt gammal spårvagn med en gammeldags konduktör.

De 2 följande dagarna fyllde jag med trevligt umgänge med grannarna, grilla, sol, bad och så hann jag med at olja in altanen också.

Idag tog jag mig en löparrunda efter frukosten i den groteska värmen. Idag skulle det bli 4 varv, dvs 8 kilometer. Det var ganska tungt och jag höll ett tempo på nästan 5:56/km. Vet inte om det var värmen eller bara min dåliga kondition, men jag hade svårt att springa och när passet var över var mina fötter brännheta. Jag tog av mig skorna och gick barfota hem. Riktigt skönt för fötterna.

Sen åkte jag och sonen in till stan och spanade in #Prideparaden och gick på retauran. Det är fantastiskt kul att kolla på paraden.

En #Frappino från #Espressohouse och sen hemgång för att olja färdigt altanen och sedan grilla. Hoppas att det endast var dagsformen och värmen som gjorde att farten blev så låg. Jag glädjs helt enkelt av att jag kom upp i 8 kilometer och endast har 2 kilometer kvar till milen. När jag klarat av det ska jag vänja knät vid asfaltlöpning också. Inte långt kvar nu.