Det har blivit ett litet breake i min löpträning och jag har inte riktigt kommit igång. Dels på grund av mycket som hänt runt omkring mig och dels pga min kropp som krampar lite här och var. Men jag vägrar att låta mig stoppas pga av det. Det gäller helt enkelt bara om att anpassa sig.

Efter skidåkningen blev jag stel i ryggen och fick svårt att böja mig. Jag känner fortfarande av benet en aning. Idag var massören på plats men jag hade inte lyckats få tid då jag var i Sälen när listan kom upp. Men jag hade turen att ha en sådan generös kollega som erbjöd mig sin massagetid.

Så jag fick laser på benet, ryggen, skinkorna och musklerna i armen som orsakar min tennisarmbåge. Sedan fick jag underbar massage på min stela rygg. Det gjorde verkligen gott.

Det känns som jag skulle behöva köras genom en mangel.

Vi jobbade sent idag så vi käkade middag där, vilket gjorde att jag bara kunde byta om för att träna när jag kom hem. På med löparkläder och musik i öronen och jag gav mig ut på min första löparrunda på ett par veckor.

En lugn löparrunda endast för att få lite kilometer i benen, inte en tanke på fart. efter rundan stretchade jag både ben och rygg. Plötsligt kände ag hur mycket lättare det blev att röra sig.

Rätt skönt med en lugn och stilla träning. Men nu längtar jag efter ett pass som kör totalt slut på mig.

Det var en rolig basketträning igår med mycket fokus på avslut. Det kan man förstå med tanke på att det var där vi ofta brister på matcher. Att driva in mot korg och greja passarna vid snabba uppspel. Så mycket springa blev det. Det gillar vi! :) Men det roliga har även en baksida, åtminstone för mig...

Coach hade ställt upp 2 stolar som vi skulle runda. Ett anfallsled och ett försvarsled vid baseline. När man rundat stolen börjar man spela. Anfallaren ska komma till ett snabbt avslut och försvararen, ja försvara.

Vid ett tillfälle när jag var försvar så ställde jag mig i position och den anfallande tjejen kom med full kraft med axeln före som träffade mig i brösten.

Jag kände hur det knakade till och det kom en kort stunds smärta. Men tänkte inte mer på det utan körde vidare. Det var ju tävling. ;-)

Men sen fram till kvällen kände jag vid vissa rörelser gjorde det ont. Tänkte att det löser sig nog efter en god natts sömn. Men när jag vaknade hade jag fortfarande ont.

När jag inte gör något eller andas som vanligt känns det inte så mycket. Ett litet tryck ungeför lika mycket som om ett dricksglas skulle stå på bröstet om jag skulle ligga på rygg.

Men när jag tar stora djupa andetag så gör det lite ont när bröstkorgen är helt uppblåst. Sen släpper det med en gång. Men det här lilla konstanta trycket lockar ju till att ta djupa andetag.

Jag får ge det några dagar och hoppas på att det släpper. Annars måste jag nog åka in och kolla. Selfie på insidan liksom. ;-)

I förra veckan fick jag tokont i ryggen. Jag tog till min simpla men ack så effektiva metod för att få ordning på kroppen. Efter en löparrunda igår och en arbetsdag i konferensrum har nu lockat fram smärtan i ryggen igen. Den är spänd som en fiolstreng.

Jag hade ju lite känningar i benen igår när jag sprang men det blev inte så farligt. Tyckte ändå att det kändes bra efter lite stretch. Jag kunde känna att jag blivit något stel.

Men efter en dag på jobbet i konferensrum så kände jag att kroppen stelnade till ännu mer. Jag måste bli mer noga med hur jag sitter dessa dagar.

Jag blev kvar längre på jobbet än planerat och det innebär att maten var tvungen att bli klar blixtsnabbt. Jag tänkte så det knakade på vad jag hade hemma som kunde gå fort. Och så kom jag på att jag hade några falaflar i frysen. Dessa åt jag i tortillabröd med massa grönsaker som jag stekte. Rörde ihop lite yoghurtsås så var det klart på 20 minuter.

Ruskigt gott. Grönsakerna jag stekte var:

1 rödlök, strimlad

1/2 fänkål, strimlad 

1/2 blomkålshuvud

1 röd paprika, strimlad

1 stor näve bladspenat

Lite kryddor efter smak

Sås

2dl turkisk yoghurt

salt och peppar

1 hackad vidlöksklyfta

lite torkad basilika

När jag kom till basketträningen var det inte så många på plats, vilket jag hade misstänkt, eftersom att skolorna åkte iväg till Romme för att åka skidor. Så jag hade förberett en alternativ träning som är bra när det är få spelare.

Då kände jag inte så mycket. Men när min egna basketträning började kände jag av ryggen. Ryggens högra sida var spänd som en fiolstreng. När jag stretchade kände jag att spänningen satt helt och hållet i sätesmuskeln. Det var alldeles för stelt där och jag kunde knappt komma ner när jag stretchade den.

Jag kände lite när jag hade sprungit att rumpan var stel och vid stretchen kunde jag gissa att jag hade en del knutor där.

Jag vägrar att få ryggproblem och löparknä igen, så nu kommer det ligga fokus på vader och rumpa så spänningarna där släpper. Jäkla rumpa, men nu ska den få!

Jag använder min tennsiboll flitigt för att trycka ut de ömma punkterna.

Äntligen kom jag igång med lite distanslöpning. Jag börjar smått men kommer att öka succesivt. Jag har börjat lite smått med planeringen av mina löppass och idag var det fösta i raden. Det har sina fördelar att marken inte längre är snöbeklädd öven om man känner att man blivit lite snuvad på vintern.

Även om marken är bar så är det fortfarande kallt. Det gäller att klä på sig lagom mycket. För lite så fryser du för det. För mycket så svettas du för mycket och fryser av den anledningen. Bästa sättet är att klä sig lager på lager, en gammal tes som åter igen visar sig vara sann.

Efter middagen, kanske en aning tätt inpå, så gav jag mig ut på en vinterlöparrunda. Jag fick efter ett par kilometer lite känningar i vaden och i slutet av av rundan även i smalbenet. Inte till räckligt för att det skulle göra ont men det känns. Så imorgon mellan tjejernas träning och min egna basketträning blir det lite löparskolning.

Det sköna med vinterlöpning är förutom all den friska klara luften man får i sig är att komma in och sedan hoppa in i duschen. Det var några lager som skulle av...

Sedan utmaningen till XL-galan har det varit lite segt med träningen. Dels har jag inte kommit igång med ett konkret träningsprogram för att nå ett sepcifikt mål och dels har det varit en massa andra saker som kommit emellan. Igår missade jag till och med basketträningen.

Inför min utmaning i Globen tränade jag i princip varje dag och ibland 2 pass på en dag. Jag tränar ju basket 3 dagar i veckan och så la jag till träning för loppet på det. Ibland tränade jag efter basketträningen och ibland la jag in träning på de basketfria dagarna.

Men efter min stora seger så har jag inte haft det att träna inför och jag har inte beslutat vilket träningsmål som är det nästa jag ska arbeta emot. Man måste ju välja ett mål att arbeta mot i taget för att komma i mål, eller i varje fall mål som tränas på ungefär likande upplägg för att inte ta bort någon fokus.

Det har inte hjälpt att jag har fått lite förkylningskänningar.

Först var jag stilla fredag, lördag och söndag efter loppet, sen kom jag i varje fall igång med basketen. Men igår blev det inte ens det pga styrelsemöte i basketklubben. Det har börjat krypa i kroppen på mig. Att "bara" köra basket 3 dagar i veckan är lite lite för mig. Jag måste ha träningspass som gör mig helt slut, vilket basketträningarna sällan blir. Man har ju en del vilostunder i basketen, bla  när man går igenom en del teori och taktik.

Nu är det dags att åka iväg till jobbet. Men jag ska se till att fundera ut vilket mål det är dags att jobba mot nu och så ska jag se till att komma ut på ett träningpass redan ikväll.

Jag har verkligen kämpat hårt under hela januari för att kunna prestera max på loppet. Jag höll mig frisk utan minsta förkylningskänningar förrän det var dags. Jag har också hållt mig hel och undvikit skador som gjort att jag kunnat förbereda mig ordentligt, tills nu.

Jag satt hemma och jobbade idag och när jag fixat med middagen och tog väskan till bilen för att ta mig till tjejernas basketträning kände jag mig en aning stel i ryggen.

Men när jag väl var på plats så var det som bortblåst. Rörelse är verkligen det bästa mot smärtor. Men när det sedan var dags för egen träning och jag bytt om kändes det inte bra igen.

Genom hela träningen kände jag av ryggen. Och när man har ont i ryggen då är man som handikappad. Den är så central för hela kroppen.

Först hade vi en uppvärmning som krävde att jag böjde en del på ryggen vilket inte alls kändes bra. Istället för stetch körde jag ryggövningar. Sedan följde en hel del övningar som gjorde att ryggen fick jobba hårt när jag slängde mig på golvet, reste mig igen och när vi spelade fick jag en del smällar.

Nu har ryggen låst sig på något sätt och jag har ont. Är övertygad om att det har med hur jag suttit och jobbat idag som skapat detta helvete.

Hem och rulla lite på foamroller och trigga lite punkter med en tennisboll så hoppas jag på att jag är som en ny människa imorogn bitti igen.

För en tid sen så fyllde jag i en intresseanmälan för Women's health Halvmarathon. Jag tyckte att det var dags att börja springa lite längre. Men när de sedan släppte starterna visade det sig att det var lite för tidigt på året för att jag skulle våga anmäla mig.

Det är inte så himla länge sen som jag började känna att det var ok att köra riktig löpträning. Och jag har inte haft kontinuerlig löpträning sedan dess. Jag har sprungit en hel del på basketen, intervaller inför galan och några enstaka löppass. Men just det där att springa länge och kontinuerligt har jag inte gjort på över ett år.

Därför känns det inte som att det är läge för längsta loppet någonsin för mig redan nu i april. Nej, jag måste nog vara smart och ta det lite lungt och bygga upp ben och fötter successivt för en sådan här utmaning.

Jag blir ju lite trött i benhinnorna och fotlederna efter hårda träningspass och ibland känner jag av mina gamla stukningar.

Så om jag nu ska ge mig på den här utmaningen så blir det nog DN:s Stockholm halvmarathon i september. Till dess kan jag nog fixa det. Det gäller att träna smart fram till dess, men att också köra några andra kortare tävlingar för att få in tävlingsvanan och hålla nerverna i schack.

Så fram till dess måste jag hitta några lämpliga tävlingar. Jag skulle vilja köra allt ifrån 5km till milen. Att hitta träningsprogram är inga som helst problem. Så länge man vill springa 5 kilometer och längre finns det en uppsjö av träningsprogram. Jag har hittat ett som jag tror kommer passa min livsstil som innehåller 3-4 pass per vecka och inte allt för hårda i början.

Mer då? Det skulle vara roligt om jag kunde hitta en träningskompis som kunde hjälpa mig att hålla motivationen uppe.

XL-galan har inte bara varit en motivator till att köra intervaller, utan även att ge mig på nya utmaningar. Och motivationen blev utterligare boostad när jag idag på basketträningen upptäckte att jag blivit något snabbare i idioten. :)

Jag är inte helt säker på att jag har gett mig själv bästa uppladdningen inför loppet imorgon. Det började bra med en god och nyttig smoothie och goda mackor, ok lunch som är rester från gårdagens middag och även middagen gick inte av för hackor. Sen kom vi till kvällens träning...

Jag hade verkligen sovit gott den här natten och vaknade utvilad. Klev upp och gjorde mig en god och nyttig smoothie. Detta blev 2 glas.

1 banan

1 dl naturell yoghurt proteinberikad

1 dl proviva granatäpple och hallon

1 mogen avocado

1 näve färsk bladspenat

1 msk hampafrön

Bara att mixa och njuta....

Så skönt att jobba hemma ibland. Man får jobba mer "ifred" och man blir mer effektiv. Man kan jobba medan man värmer maten, sätta på en tvättmaskin och ändå hålla arbetstakten uppe.

Sedan kunde jag börja med middagen medan jag fortfarande jobbade. Koka sötpotatis medan jag svarade på mail.

Middagen var ångkokt torsk, blancherade grönskaker och sötpotatismos.

Torsken gjorde jag i den här fantastiska Tapper Ware burken.

Man häller kokande vatten över, sätter på locket och torsken blir aldrig överkokt.

Grönsakerna blev en bladning av sparris, strimlad palsternacka och strimlad morot.

Efter middagen gjorde jag mig iordning för dagens basketträning. På tjejernas träning hade jag fokus på försvar, med övnignar inspirerade från regionslägret.

Försvar hade tydligen mina coacher tänkt lägga fokus på idag också. Vi körde en jobbig övning kallat korridorförsvar. Försökte smita undan, men vi var jämna par så det var bara att köra. Jag försökte dock att maska lite. Det kändes bra då, men nu är jag trött i fötter och vader. Jag hoppas verkligen inte att jag har minskat mina chanser i loppet imorgon.

Ja ja, en god natts sömn och en bra uppladdning imorgon kanske råder bot på mina trötta vader imorgon.