Jag har lyckats ganska bra att hålla mitt löfte om ett friskare år hittills. Men när jag gav det löftet glömde jag att tillägga mitt mest skadefria år. Nu är det dags att börja med träningen igen på allvar, och för att undvika skador är det väl bäst att börja från grunden. Börja längst ner och arbeta sig uppåt, dvs fötterna.

I fredags skulle jag ha åkt ut till Åland, men ett ruskigt migränanfall gjorde att vi sköt på resan. Vi gick upp tidigt igår morse istället så vi kom ut lagom till att solen kommit fram ordentligt. Till kvällen hade vi en liten kräftskiva. MUMS

Natten var kall men vi hade en värmekamin som värmde upp luften i vår lilla stuga, och som vanligt sov jag längre än vad jag brukar här ute på Åland. Det är som att man inte vaknar till liv förrän solen är uppe och har börjat värma marken.

Jag hade tagit med träningskläder ifall jag skulle få för mig att ta en runda. Men istället körde jag en barfota träning istället, för att stärka fötterna.

Som tips i boken "Starka fötter" ger det ett antal punkter med goda råd för att stärka fötterna i allmänhet. Och när man är ute på landet är det perfekt underlag för att följa dessa, eftersom att det ska vara ojämnt underlag.

Se vilken natur jag har för mitt ojämna underlag i upp och nerförsbackar.

Här gick jag:

• ... i olika riktningar: framåt, bakåt, åt sidan och i cirklar
• ... på ojämt underlag, i uppförs- och nerförsbacke
• ... med aktiv fot, rullade upp från helfot till tå
• ... baklänges med aktiv fot, från tå till helfot
• ... i sidled med aktiv fot
• Sprang i cirklar och åttor, både framåt och bakåt

Jag är något öm i fötterna men det känns bra. Nästa vecka blir det träning på allvar när jag fortsätter uppåt kroppen.

På båtresan hem började jag med planeringen av mina tjejers basketträningar. Är så taggad :) 

När man ska bygga upp kroppen varför inte börja nerifrån och upp? Äntligen hade mina böcker kommit som jag beställde i samband med mitt medlemsskap i SISU bokklubb. Trots att jag inte alls mår på topp och har en tryckande känsla i huvudet så känner jag mig taggad till tusen att komma igång.

Att må som jag gör men ändå vara taggad är en märklig känsla. Med trycket över huvudet var det lättare att börja kolla in den medföljande DVD:n

När jag kollade in övningarna så känner jag till de flesta. Och jag tror nog att de flesta har utfört åtminståne ett par utav dem på gymnatiken i skolan. Det jag inte har förstått är vilken nytta dessa övningar gör. Jag har inte känt till vikten av starka fötter. Jag har blivit övertygad teoretiskt, nu är det dags att få dram bevisen som bekräftar teorin och ger frälsning ;-)

Övningarna är uppdelade i några huvudgrupper.

Hållning:

Här talar de om vikten av en rak och stolt hållning där lederna går i en lodrät linjen.

Styrka:

Denna punkt är i sin tur uppdelad i några undermenyer.

Den första punkten är klassiska tåhävningar.

Man kan variera med mjukt underlag. Vem har inte gjort denna övning?

Hällyft är också en styrkeövning. Där står man på hälarna och lyfter främre foten så högt man kan.

I styrkedelen arbetade de en del med gummiband som handlade både om pressa och dra.

Koordination - Fotkontroll:

Under denna punkt gjorde det lite övningar som man gjorde mycket som barn för skojs skull. Att förflytta sig genom att bara röra fötterna. Fötterna parallellt och på detta sätt där man gör A- och V-steg.

Balans:

Dessa övningar har jag gjort en hel del. Det var bla det jag kallar för draken som de här gör med vidsträkta armar och kallar flygplan.

Stå på ett ben, stå på balansplatta och gå balansgång på upp-och-ner-vänd bänk samt på en halvrulle.

Stabilitet:

Här kör man lite olika gång, som tå- och hälgång, gång på in- och utsidan av fötterna.

Smidighet och rörlighet:

Detta är kort och gott stretching av olika slag. Några av dessa övningar ingår i den första stretching man blev bekant med.

Det jag saknade lite i DvD:n var upplägg av träningspass. Ska man köra alla övningar i ett pass? Hur ofta ska man utföra dessa övningar? Och det var bara några utvalda övningar som de nämnde hur länge en övning skulle utföras.

Jag kanske får svar på dessa fråor när jag ger mig på att läsa boken också.

Sen blir det att planera in fotträning i min höstträning, så att jag får starka fötter.

Somliga tycker att en normal träningsvecka för mig är galen. Men för mig har den här veckan inte innehållit någon träning alls hittills.Det är för mig en galen vecka. Mycket har hänt så det har varit svårt att pressa in träning, tyvärr.Men dagarna har inte bara inneburit stress.

När skolorna kommer igång igen är det så mycket man ska hinna med och förberedas innan allt blir på allvar igen. Den strukturerade och rutinmässiga vardagen, både privat och arbete. Så det har blivit ett par dagars flängande.

För att släppa loss de kreativa idéerna har vi spenderat ett par dagar i skärgården. Två fantastiska dagar.

Nu är jag laddad och full med kreativa idéer. :) Och när jag kom hem hittade jag ännu mer inspriation i brevlådan. Jag hade fått ännu ett nummer av "Runner's world" och an avi för att hämta ut mina böcker från SISU. Äntligen!

Det är dags att planera min träningshöst. Min galna träningshöst!

Det ligger i tiden att man ska tänka klimatsmart. Jag har i princip alltid varit noga med att äta varierat och få i mig lite av allt. Ätit ganska bra. De senaste åren har jag blivit mer noga med att det ska vara bra mat. Jag eftersträvar att det ska vara näringstät mat och mat som är bra för oss som tränar. Vad är nästa steg?

Jag måste erkänna att jag inte tänker så #klimatsmart när jag handlar. Men jag brukar kolla vad som är säsongens varor, vilket är lite klimatsmart men framför allt är varor som mest nyttiga när de är under säsong.

I Fitness tidningen som kom i fredags kommer lite tips på hur man ska tänka mer klimatsmart och samtidigt följa sin diet. I det här fallet #LCHF, #Paleo och #Tallriksmodellen.

LCHF - Minska på köttintaget. Idisslare släpper ut mycket växthusgaser. Kött man väljer bör vara svenskt.

Paleo - Närodlade säsongsgrönsaker. Uteslut jätteräkor, välj småräkor som är krav- och MSC-märkta.

Tallriksmodellen - Närodlade säsongsgrönsaker. Undvik ris som har lång transport från Asien.

Dessa tips är utifrån exempel på olika tallrikar från de olika dieterna. Köp Fitness lifestyle om du vill läsa mer ingående vad de rör sig om.

I grund och botten handlar det om att minska på köttet, välja närproducerat och fisk från "hållbara bestånd" (vad det nu innebär). Jag vet inte om jag är redo att gå all in, i det här att vara klimatsmart. Det kräver ju en del av en att ta reda på vad det man köper innehåller. Och där är jag ändå ganska påläst. Ska jag gå in mer på klimattänk behöver jag läsa på. Men å andra sidan varje steg man tar åt det hållet måste ju göra någon form av nytta. Och härodlat måste ju vara ännu bättre än närodlat. :)

Och på min framsida växer det så det knakar. Nyttigare och mer klimatsmart blir det inte.

Mer än ett år av skador har gjort att jag inte hade några tidskrav, utan att bara ta mig runt skulle vara en seger. Att komma i mål utan några smärtor och inte ha behövt stanna det var mitt främsta mål. Och jag börjar loppet med lite dramatik.

Lite trögt att få i sig middagen igår. Vet inte om det var stress/nervositet eller bara en sådan dag. Sparade 1/3 av maten för att äta när jag kom hem istället.

Jag gick igenom packningen noga så att jag inte hade glömt något. Vätskebälte med fack för mobil och busskort. Knäskydd (för säkerhetsskull), ombyteskläder till efter loppet. Ja allt var med.

Från att ha varit seg hela dagen och inte alls taggat hade jag nu piggnat till och dansade ut genom dörren för att ta mig till bussen. Ganska precis planerat med tiden. När jag kommer utanför dörren så möter jag granntjejen som också är på väg till #MIdnattsloppet. En av hennes vänner skulle också springa och hon och en kompis skulle vara hejaklack. Därför fick jag bilskjuts in. Det var första gången som jag inte behövde lämna in väskan på väskinlämningen.

Jag gick in i min fålla, placerade vätskebältet så att "guppandet" skulle bli så lite störande som möjligt. Knäskyddet klämde jag fast i bältet "just in case". När vi sedan fick gå framåt startlinjen och skulle få lite uppvärmning av sats kände jag lite i knät. Inte ont men sådär att det troligen skulle vara bra att dra på sig knäskyddet. Sagt och gjort.

Men när jag drog knäskyddet över foten ser jag mitt startchip flyga iväg som en katapult. Jag såg inte riktigt vart det flög och det var fötter i massor, nere på marken. Med panik i rösten säger jag till folk att jag tappade chipet. Jag var säker på att det hade flygit bakåt ledet, men hittade inget chip. Efter några sekunder som kändes som evigheter var det någon som såg ett chip ligga på marken framåt i ledet istället. Jag hann precis få fast det när det var dags för #Hammarbys och #Midnattsloppets kampsång "Just idag är jag stark". Äntligen kunde jag slappna av.

Och det var så jag sprang hela loppet, avslappnat. Jag höll ett jämnt tempo och jag håll olika riktmärken i sikte för att inte hamna i någon form av luffs, vilket är lätt att man gör när man ska "ta det lungt".

Jag var förvånad över hur många jag sprang om trots att jag inte tog i eller pressade mig. Så det kändes ändå bra. Trots att jag sagt att jag inte hade något tidsmål så hade jag ett litet "bak-i-huvudet-mål", att komma under 55 minuter. Det visste jag att jag skulle klara utan att ta i för mycket. Å så rätt jag hade. :)

På det hela taget nöjd med min insats. Jag har gjort mitt sämsta reultat någonsin på midnattsloppet. Men jag är nöjd i varje fall. För mitt knä höll hela vägen och när jag kom i mål kände jag att jag hade kunnat springa en mil till.

Jag har haft problem med benet i över ett år kan man se om man läser tillbaka i bloggen och nådastöten kom efter premiärmilen. Därefter ryggproblem och problem med armen. Allt detta har gjort att jag dragit ner enormt mycket på min träning, all sorts träningen. Men nu är jag på g. Snart kan jag börja våga mig mig på tuffare träning igen.

Idag hade jag velat sova länge, äta en god frukost och sedan ta mig en power walk varvat med lätt jogg. Men det blev inte riktigt så. När man har barn i olika föreingar så har man en del förpliktelser som att stå i cafeterian. Inte hade jag fått den sömn som jag önskat heller. Faktum är att jag kände mig lite slagen.

Jag vaknade upp med ett ryck tidigt i morse och det värkte i hela armen. Ibland känns det som att #tennisarmbågen blivit värre, och värst känns det på morgon. Jag kämpade med att somna om, men jag fick ingen sammanhängande sömn utan vaknade till då och då.

#Bröstryggen värkte och men jag tänkte att det skulle bli bättre när jag vaknat till. Så jag laddade med #havregrynsgröt toppat med banan, jordnötssmör och hampafrön.

Jag har tyckt själv att det låter konstigt att ha #jordnötssmör på gröten. Men jag har läst om det i många bloggar så jag tänkte att det bästa var väl att prova. Det var inte fantastiskt men inte äckligt heller. Det var ok.

Ägg och makrillsmackor fick det också bli.

Efter frukosten drog jag på lite #Voltaren på armen och på mitt vänster smalben som känns lite. Sedan åkte jag med min dotter till friidrottsbanan för att stå i cafeterian. Det var dåligt väder så det var ingen större rusning. Medan jag stod där kände jag hur det började krampa i mellangärdet och bröstryggen hade fått ett ökat tryck.

Inte helt lovande inför kvällen. Men jag åkte plikttroget vidare till Rudan där de var #Haningendagen idag. Där skulle vår basketklubb stå med en monter och förhoppningsvis rekrytera nya spelare.

Vi hade ne tävling där man har 5 kast på sig och ska sätta 3. De som klarade det skulle återkomma 15:30 för en final.

Jag åkte hem vid tvåtiden för att få i mig en senare lunch. En lunch för att ladda upp inför ikväll. Det blev såklart pasta med en tonfisksås. I såsen har har jag 1 rödlök, stornäve bladspenat, 1 burk tonfisk, 1,5msk basilikapesto, 2dl matlagningsgrädde och lite salt och peppar. Avslutningsvis några halverade coctailtomater och en klump skivad mozarellaost.

Jättegott. Och efter maten var krampen och trycket som bortblåst. Men jag är fortfarande trött. En timme senare tog jag dagens första kopp kaffe, så kanske, kanske piggnar jag till.

Min start i #Midnattsloppet går 22:05. Jag minns inte riktigt vad man ska springa på för att springa i den gruppen eftersom att jag hade anmält mig i tidigare grupp om jag varit ute i god tid. Men såhär i efterhand så var det bra att jag inte kom med i en 45minuters grupp. Dags att chilla lite fram till middagen. :)

Nu är det dagen för det som är loppens lopp för mig. #Midnattsloppet. Så det är dags att börja ladda. Då måste man fylla på med kolhydrater och vätska. Och dessutom måste jag se till att fortsätta fylla på med järn eftersom att jag inte riktigt tänkte till där i måndags.

Fördelen med att jobba hemma är att man kan komma igång tidigare och att jag kan baka bröd under tiden jag arbetar. Så idag bakade jag mig ett hälsobröd med de fantastiska chiafröna.

I övrigt har jag tagit det ganska lungt och ätit gott. När arbetsdagen var slut gick jag på min dotters musikal. De har tränat i 3 hela dagar och avslutar alltså idag med en föreställning. Och vilken föreställning, på endast 3 övningsdagar. Jätteroligt att se.

Kvällen avslutades med grillad fläskfilé, tsatsiki, klyftpotatis och sötpotatis i klyftor. Till detta grillade vi även blomkål och champinjoner. Mumsigt! Snart dags att krama kudden. Jag har mycket att stå i imorgon innan det är dags att åka in till Zinken.

Kollade vad man rekomenderade i löpprogrammen dagarna före tävling. Eftersom att målet endast är att klara av att ta mig runt banan så var det programmet jag kollade in. Idag är sista passet innan #Midnattsloppet, ett pass som är till för att väcka kroppen.

Jag har ju inte alls följt något träningsprogram för att klara milen, utan träningen senaste månaderna har enbart handlat om att stärka kroppen och återhämta min skadade kropp. Därför har jag inte underhållit konditionen direkt. Visst skulle det ha kunnat gå, men äger för tillfället ingen cykel och jag har inte varit tillräckligt kreativ i tanken för att komma på andra träningsformer för konditionen.

Jag fyllde på flaskorna i mitt nyköpta vätskebälte. Inte för att jag trodde att jag skulle behöva det då det var ett kortare pass som väntade, och solen var väl gömd bakom molnen. Utan för att jag ville känna hur det skulle kännas när det var fyllt. Det var lite för "guppigt" för att jag kommer att ha det fyllt på Midnattsloppet. Men en flaska kommer jag nog kunna ha.

Jag började rundan på asfalt för att se hur det gick. Det gick bra och jag kände inte av knät alls. Jag sprang in på slingan och där la jag in mina tre rusher som jag skulle göra enligt passbeskrivningen.

Lite jobbigt att en hundklubb eller något hade bestämt sig för att ta sin promenad i träningsspåret. Det var svårt att ta sig fram, då inte alla hade väluppfostrade hundar som gick snällt bredvid sin matte eller husse. Galet många hundägare som var ute i spåret idag. Förutom gruppen med 15-20 hundar såg jag säkert 5-6 stycken som gick med sina hundar.

När jag hade sicksackat mig förbi alla hundar från hundklubben upptäckte jag något. Jag get mig ut, sprungit på asfalt, bränt av ett par rusher, utan knäskyddet. Jag hade glömt att sätta på mig det och det kändes bra!

Glädjande inser jag att jag kommer nog att klara milen på lördag. Nu ska jag vila mig i form. ;-)