Mer än ett år av skador har gjort att jag inte hade några tidskrav, utan att bara ta mig runt skulle vara en seger. Att komma i mål utan några smärtor och inte ha behövt stanna det var mitt främsta mål. Och jag börjar loppet med lite dramatik.

Lite trögt att få i sig middagen igår. Vet inte om det var stress/nervositet eller bara en sådan dag. Sparade 1/3 av maten för att äta när jag kom hem istället.

Jag gick igenom packningen noga så att jag inte hade glömt något. Vätskebälte med fack för mobil och busskort. Knäskydd (för säkerhetsskull), ombyteskläder till efter loppet. Ja allt var med.

Från att ha varit seg hela dagen och inte alls taggat hade jag nu piggnat till och dansade ut genom dörren för att ta mig till bussen. Ganska precis planerat med tiden. När jag kommer utanför dörren så möter jag granntjejen som också är på väg till #MIdnattsloppet. En av hennes vänner skulle också springa och hon och en kompis skulle vara hejaklack. Därför fick jag bilskjuts in. Det var första gången som jag inte behövde lämna in väskan på väskinlämningen.

Jag gick in i min fålla, placerade vätskebältet så att "guppandet" skulle bli så lite störande som möjligt. Knäskyddet klämde jag fast i bältet "just in case". När vi sedan fick gå framåt startlinjen och skulle få lite uppvärmning av sats kände jag lite i knät. Inte ont men sådär att det troligen skulle vara bra att dra på sig knäskyddet. Sagt och gjort.

Men när jag drog knäskyddet över foten ser jag mitt startchip flyga iväg som en katapult. Jag såg inte riktigt vart det flög och det var fötter i massor, nere på marken. Med panik i rösten säger jag till folk att jag tappade chipet. Jag var säker på att det hade flygit bakåt ledet, men hittade inget chip. Efter några sekunder som kändes som evigheter var det någon som såg ett chip ligga på marken framåt i ledet istället. Jag hann precis få fast det när det var dags för #Hammarbys och #Midnattsloppets kampsång "Just idag är jag stark". Äntligen kunde jag slappna av.

Och det var så jag sprang hela loppet, avslappnat. Jag höll ett jämnt tempo och jag håll olika riktmärken i sikte för att inte hamna i någon form av luffs, vilket är lätt att man gör när man ska "ta det lungt".

Jag var förvånad över hur många jag sprang om trots att jag inte tog i eller pressade mig. Så det kändes ändå bra. Trots att jag sagt att jag inte hade något tidsmål så hade jag ett litet "bak-i-huvudet-mål", att komma under 55 minuter. Det visste jag att jag skulle klara utan att ta i för mycket. Å så rätt jag hade. :)

På det hela taget nöjd med min insats. Jag har gjort mitt sämsta reultat någonsin på midnattsloppet. Men jag är nöjd i varje fall. För mitt knä höll hela vägen och när jag kom i mål kände jag att jag hade kunnat springa en mil till.

Jag har haft problem med benet i över ett år kan man se om man läser tillbaka i bloggen och nådastöten kom efter premiärmilen. Därefter ryggproblem och problem med armen. Allt detta har gjort att jag dragit ner enormt mycket på min träning, all sorts träningen. Men nu är jag på g. Snart kan jag börja våga mig mig på tuffare träning igen.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det är försommar och det är en tid med mycket firande. Den här helgen har jag verkigen varit massor av firande. Då har träningen fått stå tillbaka lite. Så jag har fått lägga in ett par extra vilodagar för att hinna med allt firande.   I torsdags...

I morse vaknade jag och mådde inte alls bra. Så pass att jag ställde in tiden hos sjukgymnasten. Jag skulle ha tejpats för att se om det skulle hjälpa mig i min löpning. Men med ganska hög press på jobbet just nu kände jag att jag inte kunde stanna h...

Jag är väldigt trött på att känna att jag inte kan ta i fullt ut att ett hårt löppass känns avlägset. Att jag inte kan köra på som jag vill är frustrerande. Igår hade jag ett besök hos sjukgymnasten efter en hel månads upphåll. Jag behövde höra vad h...

Ibland är inte omständigheterna så som man tänker eller planerar. Det är lätt i sådana lägen att bara ge upp och strunta i allt. Men det är inte alltid det ända alternativet. Ibland får man anpassa sig och helt enkelt make it work.   I Söndags ha...

Att ha legat i influensa har tagit hårt på kroppen och har hållit mig helt från träning och har sakta börja komma igång med promenader och lättare gympass tredje veckan. Idag drog jag igång med löpning och utegym. Nu ska jag snart vara tillbaka.   ...