Dagen har började lungt och skönt med en perfekt uppladdning med gröt och ägg inför tjejernas match. Från matchen hem och äta för att sedan köra ut i skogen. När jag sedan kommit hem igen hade det hunnit bli kväll.

Pga regler från basketförbundet som jag skrivit om tidigare så har det blirvit så att vi fick köra Easy Basketett år längre men sedan hoppa in i en grupp där man spelat "riktig basket" i ett år redan när det blev dags för oss.

Därför har vi inte bara vinna som mål. Vi har som mål att spela så bra basket som möjligt, att få vårt spel att fungera och spela som ett lag.

Och då avslut är det som vi kämpar mest med så är det en seger att slå rekord i gjorda mål.

Det var en tuff match med många långa i Blackeberg som vi mötte. Men tjejerna gjorde bra ifrån sig och framför allt kämpade hårt.

Till dagens match hade vi 3 mål:

• Att vinna
• Att göra fler mål än tidigare
• Att lyckas genomföra moment som vi tränat på.

Det sista målet kan delas upp i många delar. Men de lyckades att spela försvar och till stor del "hålla sin spelare". Det som de lyckades bäst med var snabbt uppspel. De gjorde en del försök att ställa upp en grunduppställning vilket de klarade ställa upp men inte genomföra helt och hållet. Men på det hela taget tycker jag att de klarade punkten bättre än någon annan match.

De tog rekord i antal gjorda mål, men vann inte. Så de lyckades alltså uppfylla 2 av 3 mål, vilket är helt klart godkänt. Utvecklingen går framåt och man ser att de självförtroendet växer när de lyckas genomföra något de tränat på.

Det är så här man ska dela upp sina mål enligt SISU för att bygga upp för framtida framgång. Mental träning som stärker en att prestera ännu bättre nästa gång.

Efter matchen åkte vi hem och åt och sedan skulle jag skjutsa ut dottern ut i skogen där hon skulle på hajk med scouterna. Lite städning när jag kom hem och sen var det plötsligt middagstid. Idag blev det en mustig kycklinggryta. Mums!

2 röda paprikor, tärnade

1 gul paprika, tärnad

2 rödlök, grovhackade

3 vitlöksklyftor, grovhackade

2,5msk paprikapulver

2dl grovhackade svarta oliver

1 stor färsk kyckling, delad i 6-8 delar

400g krossade tomater

2 dl vatten

2 tsk salt

1 krm svartpeppar

1 tsk honung

Grovhackad persilja

Stek kycklingdelarna i en gryta och lägg de åt sidan. Fräs lök och vitlök mjuk i samma gryta. Tillsätt paprikan och paprikapulver. När du fräst ihop detta lägger du ner kycklingdelarna och slår på tomat och vatten. Ha ner hälften av oliverna och krydda.

Koka upp och sjud i 35-45 minuter till kycklingen är klar. Ta upp kycklingen och mixa såsen lätt. Den ska inte bli helt slät. Smaka av med salt, peppar och honung. Lägg tillbaka kycklingen och strö över persilja och resten av oliverna.

Oftast kommer jag hem så att jag inte hinner äta middag innan träningen på fredag. Ändå kan jag inte få till det här med att förebereda maten. Har hamnat i någon form av slappmode när det gäller matplanering och då blir det lite vad jag lyckas svänga ihop med de ingredienser jag kommer över och den ork jag har för dagen.

Kom hem från jobbet bara för att byta om och packa basketväskan. Så jag tryckte i mig en macka och en banan för att ha fått i mig någontin sedan lunchen. Kände mig inte helt på topp i bilfärden hem eller ens till träningen.

Men väl på plats glömde jag bort det. Men när vi körde en riktigt jobbig konditionsövning genom att köra 1 mot 1, då tog kraften slut snabbt. Men jag vägrade ge efter för yrsel, illamående och mjölksyra. Det kändes som att luftrören var alldeles för små.

Benen vill inte riktigt lyda och fötterna kändes tunga. Så jag slet ut iläggssulorna och körde resten av träningen i mina basketskor till mockasiner. Då fick jag bättre respons på fötterna och sen kom jag in i någon form av andra andning och jag lyckades komma över hälsospärrarna.

Lite småyrsel hade jag hela träningen så fort det lugnade ner sig lite. Det var alltså efter att jag kört hårt och sedan fick tid för återhämtning mellan momenten som yrsel kom.

Efter träningen kändes det bättre i fötterna och benen än förra träningen. Visserligen hade jag mitt knäskydd, men det kändes bra mycket bättre i hälarna än i onsdags. I basketskor ska man uppenbarligen inte ha någon form av dämpning.

När jag åkte ifrån träningen var jag sådär härligt mör i kroppen, men utan smärtor. Men bara tanken på att ställa mig och laga mat tog emot. Så jag åkte förbi affären och köpte färdig, laktosfri potatisgratäng och ryggbiff. Mat som nästan lagar sig själv, bara att skära sallad. Klassisk fredagsmat.

Jag hoppade bean, men lite vitlökssmör blev det allt. :)

Det är alltid roligt att se tillbaka och se hur året har varit. Genom statistik kan man se om man följer något mönster eller om man förändrat något. Kanske kan man få fram någon förklaring på saker och ting. Så här sitter jag med min kopp te och kollar in statistik.

Jag har lite skräp i kroppen som gör att jag inte blir riktigt sjuk, men ändå påverkar mig. Så när jag slank in på Kahls i Stinsen så kunde jag inte hejda mig när jag fick syn på "förkylningsteet", ett örtte. Ett riktigt gott te och förhoppningsvis hindrar det mitt skräp i kroppen att bryta ut.

Så med en god kopp te i handen jämför jag årets statistik med förra året. Detta är en jämförelse för exakt ett år sen. Fördelningen ser lite olika ut. Mer löpning 2012 än 2013. Det beror nog mestadels på skadan i benet skulle jag tro. Tittar man på själva mänden så är den ungefär densamma.

2012

• Jag la ner 131,5 timmars träning i år (allt som allt)
• detta är fördelat på 146st pass
• Min löpning ger en snittstrecka på 7,8km
• Jag hade sprungit 60st rundor.
• Totalt sprang jag ca 46,6mil

.
.
.
.

2013

• Har jag lagt ner 128,5 timmars träning
• Detta fördelat på 156 pass
• Snittsträckan på löppassen är 5,27km per pass
• Jag har sprungit 58 löppass
• Totalt har jag sprungit 32,04mil

.

.
.
.

2012 var jag drabbad av många förkylningar och 2013 har jag drabbats av skador. Det märker man på att löppassen blivit kortare, och om inte skadorna kommit hade jag troligtvis ökat antalet pass och träningstid.

Kom iväg sent från jobbet idag, pratade i telefon så jag missade avfarten till min smitväg och hamnade därför i låååånga köer. Så jag fick kalla in på förstärkning. Min gamla tränare från tiden när jag spelade i ungdomslag fick rycka in och starta upp tjejerna.

Jag kom infarande med endast en banan i magen sedan lunchen och tog över efter att min gamla tränare som körde passar med tjejerna. Jag fortsatte med samma tema, fast med rörelse. Byggde sedan på med lite spelförståelse.

De fick öva på lite offensiva returer och skott samt lite en mot en.

Mellan varven la jag in lite konditionsövningar som rurser och en variant på burpees som jag läste om på PT-Fias blogg.

PT-Fia har en riktigt bra blogg och man får massor av inspiration. Mina tjejer har svårt med armhävningar och kör man burpees med negativa armhävningar (man lägger sig ner med bröstet i marken och  pressar sig upp till sträckta armar) så tar de i med knäna först och får ont. Så på detta sätt så har de lättare att ta ut sig till max då man tar bort motoriska hinder och svårigheten att klara en armhävning. Det visade sig vara riktigt bra att köra den här varianten.

Direkt efter tjejernas träning var det min egen basketträning. Jag har ju nu lagt in sulor i skorna för att skapa mer stabilitet och mer dämpning i mina mockasinskor. Jag vet inte om det beror på detta, men jag har aldrig varit så öm ihälarna efter någon träning tidigare. Kanske ska jag plocka ut dom till fredagsträningen för att se om det blir bättre.

Efter min träning körde min tidigare coach som numer jobbar som PT och utbildar sig till sjukgymnast. Då passade jag på att fråga honom om han kunde tänka sig att göra ett träningsprogram åt mig för att köra en så bra prestation som möjligt på XL-galan. De kunde han tänka sig, så snart blir jag varse hur jag ska pressa fram Bolt i mig. Och loppet blir väl den ultimata utvärderingen han lyckas göra ett bra jobb med mig.

#Inlägg #Burpees #Utvärdering #Basket #Träning #400m #Utmaning #Bloggtips

Nu när det är förkylningstider och halsen river försöker jag laga mat som stärker immunförsvaret och förhoppningsvis också kan påskynda tillfrisknandet eller kanske tom förhindra ett utbrott. Och just nu är det ingefära som är min hjälte.

Ingefära i maten är riktigt gott. Ändå använder jag den inte jätteofta för smakens skull. Jag använder den mest för att den är nyttig och att den har goda effekter på hälsan. Smaken är liksom en god följdeffekt.

Ingefära innehåller essentiella oljor, magnesium, kalium, vitamin B6, koppar och mangan. Den är dessutom rik på antioxidanter.

Ingefäran är inflammationsdämpande, är bra för lederna, är bra för matsmältningen. Det jag läst på senare tid är också att studier har visat att det  lindrar menssmärta. Den ska också vara bra mot illamående.

En knöl som använts i medicinska syften i årtusenden i asien.

Läste att man kan odla den själv. Kanske något man ska ge sig på. Då planterar man en bit när den har fått "gröna ögon". Hälften ovan, hälften nedan jord. Får söka mer info när jag känner att jag kan ge mig på den uppgiften. Har dessvärre inte gröna fingrar, men man vet aldrig. Det kanske man inte behöver för ingefära.

Dagens middag hackade jag lite ingefära, lök och 2 pakrikor i olika förger samt skivade 2 morötter. Sedan hade jag ner lite spenat (en annan växt som är grymt bra för hälsan). I dett blandade jag ner Delizies färdiga tomatsoppa utan tillsatser som jag fick på hälsomässan. Och så lite matlagningsgrädde och en burk tonfisk på det. Mums!

Detta serverade jag med lite matvete.

Den här helgen har jag inte gjort mycket rätt ur hälsosynpunkt. Kosthållningen var inte den bästa, varken till innehåll eller tider. Och pga en röd hals har inte helgen innehållit någon träning heller. Så lite fest på det.

Jag hade börjat få lite känning i halsen redan i fredags men det gick bra att träna. Det var inte allt för hård träning då vi gick igenom systemen större delen av träningen.

Sedan var det upp tidigt igår för att spendera hela dagen i baskethallen. Det var ett matchblock där mina tjejer skulle stå för cafeterian. Frukosten var inte mycket att skryta med eftersom att jag inte hunnit med att handla. Och för att vara solidarisk med de hårt kämpande tjejerna var jag "tvungen" att köpa mig lite bakverk i cafeterian.

Och någon riktig mat blev det inte förrän till kvällen när vi kommit hem till lillebror och min svägerska för att fira hennes 30-årsdag. Men som bekant är festmat inte alltid av det mest hälsosamma slaget.

Efter lite vin, dans och sång var det dags att sova. Sov över eftersom att de bor ute i skogen. :)

Så i morse fick de bjuda på frukost. Det var länge sen de levde hälsosamt i den familjen så vitt bröd och te var vad jag stoppade i mig i morse.

Hela helgen var fulltecknad och efter frukosten åkte jag till min guddotter som flyttat till Gnesta. Vi åkte till den lokala pizzerian och åt allt vad vi orkade. Galet stora pizzor.

Pizza var inte direkt igår jag åt. Men jag gjorde i varje fall det goda valet att dricka vatten till maten.

Det var så mycket mat att vi alla tog en doggybag och åt detta till middag också.

Helt klart större energiintag än vad jag gjorde av med den här helgen. Och näringsintaget var alldeles för låg.

Nej nu är det slut på sluskeriet. Det här var en engångshelg. :)

Hoppas bara min hals fattar att jag inte vill slappa längre.

Det finns så många övertygelser när det kommer till kost, hälsa och träning. Vem är det som har rätt? Förstör jag min kropp om jag går på fel linje och när upptäcker jag det? Kommer man få reda på om man gjorde rätt val? Det är inte lätt att navigera sig i den här djungeln och det blir svårt att välja, för man vill ju välja rätt.

Min dotter kom hem efter en träning och sa att hennes friidrottstränare sagt åt henne att om hon behöver vila sina knän ska hon sitta på läktaren och avstå från träningen. Han ansåg inte att hon kunde vara med och vila knäna ibland. Jag ville då stämma av med tränaren vad han visste om henne. Jag frågade om min dotter berättat om överansträngningen och förklarade att hon kan tänkas behöva vila när det inte känns bra.

Han svarade då att han tyckte att hon skulle köra träningsuppehåll och endast köra rehabövningar. Han menade på att det är svårt för barn/ungdomar att veta när de ska ta det lungt och att det på det här sättet kan dra ut på skadan onödigt länge.

Då svarade jag att det är sjukgymnasten som sagt att hon ska delta på träningarna till dess att hon känner att en övning inte känns bra. Hon har fått order om att värma upp med sina rehabövningar och sen köra på som vanligt men undvika för mycket hopp och studs. Hon avbryta så fort hon känner att en övning inte känns bra och fortsätta med något annat.

Det är i sådan här lägen det är svårt att veta vad som är rätt. En tränare som säger en sak och en sjukgymnst som säger en annan. Det är då man får gå på sin egna magkänsla och helt enkelt säga sig att det är det som är mest rätt att göra. Och för min del tror jag att det är mest rätt att följa sjukgymnastens råd. Komma igång med sina träning så snabbt som möjligt och backa när det inte känns bra. Så idag var hon med på basketträningen, och hon gick över till bollbehandling nör det inte kändes bra i knäna. Våra kroppar singalerar ju när någon inte är bra. Det är som med beröm och kritik, oftast får man reda på när man gjort något fel, men sparsamt när man gör något bra.

Skönt att det inte är allt för långt till återbesöket.

#Rehab #Träning #Sjukgymnast

Igår när jag kom till jobbet fick jag ett erbjudande som jag inte kunde tacka nej till. Jag blev riktigt glad när jag fick frågan. Nu gäller det bara att förbereda sig inför den stundande utmaningen. Jag är full av förväntan, nervositet och taggad till tusen.

Varje år så sponsrar Weber, där jag jobbar, XL-galan. Det innebär att vi är med och hjälper till kring arrangemanget och deltar i leverantörsloppet. Förra året satt jag på läktaren och kollade på min dotter när hon deltog i stafetten. I år ska jag vara nere på arenan. Jag ska ställa upp i leverantörsloppet som är på 400m.

400m är en svår sträcka då det inte är lätt att hålla full fart hela vägen. Mjölksyran är något som kommer krypande och sätter käppar i hjulet. Så jag måste hitta ett bra träningsprogram så jag kan prestera på topp.

Men när man googla träningsprogram för 400m så är det inte så att nätet svämmar över av träningsprogram.

Jag tror att jag får snacka in mig lite hos min dotters tränare och be han ge mig lite tips.

Men något jag tror att jag måste göra är att jobba med intervaller, backträning och jobba med benstyrka. Allt för att skjuta fram tröskeln för mjölksyra och lära kroppen att jobba hårt trots mjölksyran.

Jag undrar vad jag springer 400m på idag. Det kanske jag ska börja med att testa så man har något att utgå ifrån.

#Utmaning #tävling #400m #Friidrott #lopp #XL-Galan