Min sjukgymnast klassade mig som ett mysterium. Han fick inte ihop mina känningar när han tryckte och vred på mig med hur jag beskrev mina smärtor. Och jag svarade inte på behandlingen som förväntat. Därför skickade han mig till en annan sjukgymnast för en second opinion, vilket var idag.

Jag hade tagit ledigt idag för att hinna med lite ärenden innan det var dags att gasa mot Göteborg. Passade på att även träffa lite vänner och käka lunch innan sjukgymnasten. Det ger sådan energi att träffa sina vänner. :)

Eva hette min sjukgymnast som tog emot mig. Hon frågade en massa om mina känningar, hur länge jag känt så, vad jag tränar mm. Sen gjorde hon likande vridningar och klämningar som Johan gjorde. Men hon stannade upp och kände lite extra på min rygg och böjde och vred på mig. Hennes teori i mitt mysterium var att problemet satt i ryggen.

Jag är tydligen väldigt stel i de 2 nedersta kotorna och på höger sida av ryggen. När hon belastade mitt vänsterben fick känningar i ryggen på höger sida. Det förklarade hon med att det blev för trångt för nerverna på motsatt sida.

Hon menade på att när jag gått hos Johan så har jag avhjälpt de spända musklerna i benet och rumpan så det gjort det möjligt för mig att springa överhuvudtaget men att grundproblemet sitter i ryggen. Varpå jag får tillbaka symptomen hela tiden.

Och faktum är att så mycket som jag känner i ryggen nu har jag inte gjort på länge. Det kändes inte alls så när jag tidigare gick hon Johan, men efter Bellamsstafetten kom det krypande. Så det kan nog ligga något i det hon säger.

Jag ska nu gå tillbaka till henne och få behandling av ryggen.

Sen satte vi oss i bilen för bilfärd mot Götet. Sonen var inte sugen på släktträff så han stannade hemma. Men jag och dottern började nöte mil i bilen. Började helt ok, men sen blev det en plåga. Min stackars rygg tyckte inte om att åka bil.