Det var länge sen jag var ute och sprang nu. Jag har velat vila benet och långsamt belasta det. Basketen innebär ganska korta löpningar och nu ville jag försöka mig på en löparrunda. Inte jättelångt och med lungt tempo ville jag testa benet.

Jag har bestämt mig för att blir bra i benet. Och det måste ske målmedvetet och steg för steg. Så innan löparrundan körde jag lite styrkeövningar för fötter och underben.

Tåhävningar

Vadpress

Krabbgång (Man tar sig fram genom att knipa tårna och sträcka ut)

Tåpress genom att hålla emot med fingrarna.

Grip/plocka boll (Klarade inte att lyfta speciellt mycket, behöver nog den mindre bollen)

Fotlyft (Hälarna på balanskudden och lyfta tårna)

Vristhopp

Sen gav jag mig ut på rundan. Jag började med att promenera raskt för att värma upp ordentligt. Efter 5 minuter började jag att springa. Sen varvade jag löpning och gång på 2-3 minuter. Efter 5 kilometer var jag lite trött i höger skinka och min ischias kändes av. Så jag gick den sista biten.

Jag kände av ischias när jag sprang men inte så farligt så jag fick kämpa med att hålla igen. Totalt tog jag mig runt 5,13 kilometer på 36 minuter, med ett snitt på 7,01min/kilometer. Skönt att komma igång. Nu ska jag kämpa mig fram sakta men säkert tillbaka till min tidigare form.

Stretching på detta med mycket fokus på sätesmusklerna, baksida lår, vader och höftleden.

#Löpning #Kommaigång #TillbakaIForm #Rehab #HållaIgen #Saktamensäkert #StarkaFötter

Nu har jag sprungit så mycket hos sjukgymnasten att jag har kommit upp i frikort. Det här har tagit så frukstansvärt lång tid och jag längtar oerhört mycket efter att kunna springa utan någon som helst smärta och bara känna den där underbara känslan när man lyckats ta ut sig totalt.

I morse var det dags igen att åka till sjukgymnasten. Sedan jag fick så ont at jag tyckte att det var dags att söka för det så har jag fått massage, stötvågsbehandling, stretch, "kotknäckning" akupunktur och massor av sjukgymnastikövningar. Och visst har det blivit bättre. Vissa saker säger både sjukgymnasten och naprapaten att det har blivit bättre och till viss del har jag känt av att det blivit bättre.

Efter dagens besök konstaterade sjukgymnasten:

# Jag nu full rörlighet i ryggen igen. Jag är "bara" lite stel på höger sida

# Inflamation i musklerna i rumpan är borta

# Min ischiasnerv har kommit i kläm

# Muskelfäste i vadbenet är stel och inte lika #ruckbar" på höger sida som på vänster

   (Denna muskel sa hon att många läkare, sjukgymnaste, ortopeder mm glömmer bort)

Jag fick också reda på att man kan stretcha fram ischiasproblem. Det behöver inte komma av skador eller för hård träning. Det är därför viktigt att ha lätt böjt knä när man stretchar baksida lår.

Jag har hört förr att man ska ha lätt böjt knä, men aldrig någon bra förklaring. Jag har tänkt att jag är så rörlig att det inte rör mig. Men vem vet...

Jag fick också veta att om man har sprial och den åker upp för långt så kan det orsaka inflamationer och smärtor som liknar den här typen av smärtor och problem i ryggen. Så har man spiral ska man vara uppmärksam på det.

Kroppen är verkligen ett mysterium.

Jag har ju haft alla dessa problem med rygg och inflamtioner i rumpan, men de kan hänga ihop med ischiasproblemet. Men jag har ju behandlats för alla andra synbara problem. Nu när ryggproblemet är ur världen ska jag koncentrera mig på övningar som hjäper till att behandla mitt ischiasproblem.

Hoppas, hoppas verkligen att detta är det sista, så när jag är av med det problemet så är jag klar en gång för alla med den här skadeperioden.

Kanske är det för att jag spelade match igår, kanske har det med utebliven sjukgymnastik som gjorde det. Eller bara att det var länge sedan jag fick behandling. Oavsett vad så har rygg och ben bråkat lite med mig idag, men tack och lov inte så pass att jag känner något stort steg bakåt.

Jag var så trött i morse när jag vaknade. Skönt att jag kunde gå upp lite senare så att jag kunde få lite mer sömn efter den långa dagen igår. Jobba hemma i all ära, men det gjorde att jag helt glömde bort att göra min sjukgymnastik. Idag kanske det var viktigare än någonsin eftersom att jag spelade match och sedan satt länge i bilen.

Hela dagen gick. Jag gjorde ett litet avbrott för att uträtta lite ärenden men i övrigt satt jag vid min dator hela dagen i kanske inte den bästa av arbetsställningar.

Middagen idag gjorde jag något som verkligen sköter sig själv helt och hållet. Kyckling i lergryta.

Man skär bara ner lite grönsaker som man lägger i botten av grytan, har ner lite upplöst buljong och sedan lägger man ner en hel kyckling som man kryddat ovanpå innan man lägger på locket. Sedan sätter man detta i ugnen på 225 grader i 80 minuter. Sen är det klart.

Dottern fick koka riset till maten medan jag bytte om för basketträningen. Vi övade en hel del på spelförståelse och att läsa av spelet. I slutet av träningen trampade en tjej snett och fick en liten stukning. Tack och lov hade jag en liten linda i min väska. Elasticiteten har försvunnit en del, men det är bättre än inget. För att det skulle bli så liten svullnad som möjligt så följde jag några enkla steg.

1. Linda så snabbt som möjligt och hårt, nästan för hårt (Jag gjorde ovanpå strumpan bara för att det skulle gå fort)

2. Upp med foten i högläge. Så högt som möjligt. Det viktigaste är att skadan är högre än hjärtat.

3. Efter 10-15 minuter lättar man på förbandet och lindar så att det bara blir ett skönt stöd

Jag skrev sedan ner åt henne att hon skulle ta av lindan under natten, ha foten i högläge och bara ha lindat under dagen som stöd. Lindan gör bara verkan på dagen då det är stöd. På natten måste man låta blodet flöda i foten.

Foten var inte jättesvullen, så jag hoppas på snabb återhämtning.

När jag sett till att hon hade hjälp hem så sprang jag in i min egna träning. Började med lite egen uppvärmning eftersom att de redan satt igång, innan jag hoppade in och körde med de övriga.

Jag kände av rumpan en del men inte så farligt. Däremot kände jag mig stel och det tog liksom stopp i vissa rörelser. Kanske inget synbart så, men jag kunde inte följa ut rörelsen hela vägen ut. Inte utan att verkligen tänka på det i varje fall. Så skott och vissa finter funkade sådär. Men jag tog mig igenom träningen rätt bra trots en hel del springa idag.

På vägen hem insåg jag att jag inte hade gjort mina övningar. Så när jag kommit hem körde jag en vända med dom. Efter körde jag lite med min foamroller. Det är inte mycket eller tugga rörelser som jag gör, men det gör skillnad. Jag kände mig mycket bättre i kroppen efter övningarna och rollern.

På samma sätt som man kan tycka att de här stegen när man stukar foten inte är så stora grejer så gör det stor skillnad på hur stor svullnad och därmed stukning man får.

#Rehab #Sjukgymnastik #Basket #Träning #Stukadfot #Stukadfot3steg #Förstahjälpen

Även om varken ryggen eller muskelfästena i rumpan är bra ännu så är det väldigt glädjande när det i varje fall tar några steg framåt i rätt riktning. Det är då man får lusten att kämpa vidare och börjar röja undan tvivlen på att någonsin bli bra.

När jag klev in på tjejernas träning och körde igång dom var det tillfällen då jag fysiskt visa övningarna. När de körde daily dozen (12 olika typer av layups) så kändes det bra. Inga hugg i bumpan eller baksida lår som jag brukar känna av i olika grad när jag ouppvärmd ska visa, men även efter uppvärmning. Det kändes bra.

Även när jag hoppade, slajdade eller olyckligt sprang ihop med min dotter.

Kanske är det för att jag fick chansen till total avslappning idag. Då kanske spända muskler slappnade av och släppte lite spärrar. Som sagt, det är inte bra, men långt bättre.

Kanske beror det på dagar med mina rehabhövningar. Jag såg till att hinna med mina rehabövningar direkt på morgonen idag så att jag hade det gjort. Nu är det målmedvetet som gäller. Jag får inte missa en enda dag. Fuskar jag med detta har jag inget att klaga på.

Äntligen var det roligt på riktigt på min egna basketträning efter. Jag kunde springa med och inte hamna långt efter, jag kunde gå in i närkamper utan att det gjorde ont. Finterna kändes inte som knivhugg in i rumpan och kroppen ville lyda på ett helt annat sätt.

Hoppet om en frisk kropp har alltid funnits där, men idag känns det inte lika avlägset, idag tog jag ett tydligt steg framåt. Jag kommer att bli bra och idag insåg jag att det inte är så långt bort som jag kände igår.

Man skulle kunna tro att jag menar att jag tar det lungt idag och att jag legat på sofflocket hela dagen. Men med ryggläge tänkte jag berätta om läget med min rygg. Hur den mår helt enkelt och hur det känns.

Idag har jag varit på utbildning hela dagen. Det är inte världens bästa stolar men jag fösökte att få tillfälle att röra mig så mycket som möjligt. Det har inte blivit någon träning idag mer än lite av övningarna jag fått.

Idag känner jag mig stelar igen. Det står still just nu och det är sååååååå frustrerande.

Jag vill bli bra nu, eller i varje fall känna en tydlig förbättring varje vecka, varje dag.

Frågan är om detta bara är en tillfällig "fall back" på grund av dagens utbildning och dess stolar eller kanske på grund av gårdagens träning. Hoppas att det inte är så att jag helt enkelt står still i mitt "tillfrisknande".

Det känns som att låsningen alternativt buktningen är tillbaka.

Jag är stel på höger sida av ryggen och det smärtar att trycka in muskeln där.

Muskelfästena i rumpan ömmar

Det känns alldeles för mycket bara att att gå väldigt fort eller småspringa i rumpan och sidan av benet.

Där har ni mitt ryggläge. Jag ska nu göra resten av övningarna nu innan jag går och lägger mig. Hoppas att det leder till ett steg i rätt riktning.

#Rehab #Ryggövningar #ryggproblem #Låsningariryggen #Diskbuktning

Snart har jag ett helt träningspass med alla övningar som jag fått från sjukgymnaster och naprapat. Idag var jag hos sjukymnasten och fyllde på övningsbanken. Behandlingarna ska få bort värken och övningarna ksa stärka för att undvika framtida smärta.

Tydligen är det så att jag är stark i musklerna som används vid rörelse men inte tillräckligt stark i stabilitetsmusklerna. Det är därför jag får en massa övningar som ska stärka bålen, stärka stabiliteten i höft och bäcken.

Hon kände inte alls på mina kotor idag, så jag antar att hon inte ser det som något problem längre. Utan jag fick nålar ganska omgående och så gick vi igenom några nya övningar.

På lunchen gick jag ner i gymmet och körde igenom alla övningar jag fått. Det är inte långt kvar till jag har fyllt ett träningspass på 30 minuter. De flesta av övningarna är så små att det känns löjligt att kalla det träning. Men de tar. Gör man de bara på rätt sätt, har den hållning man ska och jobbar med rätt muskler utan att blanda in hjälpmuskler så är de faktiskt ganska jobbiga.

Lite stressigt hem idag, då det skulle vara föräldramöte på basketen OCH styrelsemöte INNAN min basketträning. Jag missade ganska mycket och de höll på med en övning som inte gick att bara hoppa in i. Därför såg jag till att värma upp ordentligt och köra järnet innan jag kunde hoppa in. Så jag fick mig en ett bra träningspass i varje fall öven om det inte var mer än 40 minuter.

När jag kom hem kollade jag mailen. Och där var det. Mailet vi väntat på. En kallelse till nästa Regionsläger. Min dotter hade gått vidare. :D

Jag är i varje fall en mycket stolt mamma! :)

#Sjukgymnast #Rehab #Bålstabilitet #Höftstabilitet #Regionsläger #Uttagning

I fredags var jag stel efter naprapatbehandlingen och det kändes av på träningen. Men efter träningen kändes det något bättre. Igår var det dags att prova på min första match seda skadan och för den här säsongen.

Jag hade bestämt mig för att spela igår, så när jag vaknade upp och kände mig stel igen var det en stor besvikelse. Men jag hade bestämt mig och jag gjorde helt enkelt det bästa av situationen. Jag gjorde mina övningar jag fått och laddade med en näringsrik frukost.

Juicen är gjord i min råsaftcentrifug på rödbetor, morötter och äpplen.

Under uppvärmningen kände jag hur jag blev allt mjukare och det blev lättare och lättare att röra sig. Det var skönt att kunna springa. Jag är inte redo för någon löparrunda men jag är på god väg. Konstant öm i benet, men nu känner jag att det kommer att gå över.

Matchen den vann vi. :)

#Basketmatch #Rehab #Ryggproblem #muskelvärk #Rödbetsjuice #Råsaftcentrifug

Jag har ju fått lägga alla mina mål på is ett tag pga alla skador. Jag har fått skapa mål utifrån min nuvarande situation. Bättre det än att sitta och deppa för att för att jag inte kan nå mina uppsatta mål. Nu är målet att bli bra.

Det ståra målet är att bli bra i hela kroppen. Att jag ska kunna träna obehindrat och ta i på det sätt jag vill utan att ha ont. Därefter kan jag göra upp en plan för att börja jobba mot mina nya mål.

Men som sagt igår kan man säga att jag nådde ett delmål. Låsningarna i ryggen släppte. Och jag måste säga att jag tror att jag känner det faktiskt. Det känns något lättare att röra mig. Men däremot känner jag fortfarande av rumpan.

På dagens basketträning kunde jag röra mig mer än vad jag kunnat på ett par veckor och det gjorde inte alls ont ens i benet. Nu tog jag det ganska lungt, speciellt i närkamperna. Men jag var glad att jag kunde springa kortare sträckor, "slajda" och göra tvära vädningar.

Nu när låsningarna är borta så är nästa mål att få tillbaka diskbuktningen.

Därefter ska jag:

Fortsätta jobba på bålstabiliteten

Få bort irritationen i muskelfästena i rumpan

Mjuka upp baksida lår

Jag hoppas att jag kan ha is i magen och inte köra på för hårt för tidigt så att jag blir av med det här en gång för alla och att problemen aldrig mer kommer tillbaka.

#LåsningMellanKotor #Diskbuktning #Rehab #Muskelfästen #IrriteradeMuskelfästen #Ryggproblem