Jag satt i telefon på jobbet en stund efter lunch och började plötsligt att känna mig lite yr samt lite illamående. Jag satt ner hela tiden så det var inte så att jag reste mig för fort. Jag tog mig till köket och drack lite vatten men   kände mig fortfarande lite matt. Stod och prata lite med ett par kollegor, men det ville inte ge med sig. Men efter ytterligare någon timme så började jag känna mig ok igen.

Det var inte speciellt varmt, det var faktiskt lite kallt, så det kan inte ha varit det. Men jag funderar på om det kan ha varit så att jag druckit för lite vatten. Men jag drack inte mindre idag än vad jag brukar. Om det inte är något med Sushin jag åt till lunch. :S

Hur som helst så kändes det bra sen och jag intog mina vanliga rutiner efter att jag kommit hem.

Sno ihop lite middag (renskavsgryta rekomenderas när man inte har så mycket tid) på ca 20 minuter. Sedan iväg till tjejernas träning. Jag gick igen om lite av de övningar som de kommer att få som sommarträning, för att inte slappa till sig så mycket under sommarlovet. Jag gick igenom mycket teknik som gäller vid armhävingar, sit up, upphopp mm.

  Därefter vidare till min egna basketträning. Lite fys och massa skottövningar. Dessa burpees är jobbiga som sjutton. Tycker att jag höll ett bra tempo, till en början i varje fall. Men man är bra mör efter.

Den där yrseln hade jag glömt för länge sen.

Jag skriver in mina träningar på jogg.se

Där skriver jag vad jag tränat, hur länge och ev strecka (löpning).

Det är lite kul att kolla på statistiken. I år har jag bla ägnat mig åt drygt 68 timmars träning.

Här kan man se hur min träningstid är fördelad under året. Mest basket, kan man se (träning). Fast det ger inte jättemycket rättvisa då jag har ganska nyligen börjat skriva in styrketräningen. Jag har inga träningspass som enbart innehåller styrka, utan det brukar jag avsluta mina löparpass med. Sen innehåller våra basketträningar en hel del styrka med.

Men nu när basketsäsongen tar slut så kommer löpningen ta en större del utav cirkeln.

På jogg.se kan jag mäta ut rundor på kartan, registrera tider och göra olika uträkningar. Bla kan jag räkan ut hastighet på löpningen, antal min/km och en massa annat. Det är intressant, då jag tycker om att se framstegen. Med detta verktyg blir det mätbart och lättare att se att det faktiskt händer något. Fösta målet att prestera är Blodomloppet som jag ska springa med jobbet. Jag blev lagledare för mitt lag, så jag ska försöka peppa mina kollegor. Har redan pratat med marknadsfolket så att de ordnar med löpartröjor åt oss. Ska bli så kul! :)

Idag har jag fått mycket träning. Jag började ju dagen med en löparrunda på 8km. Det gick rätt bra. Enligt träningsschemat skulle jag köra på intensitet 3, vilket innebär 70-80% av maxpuls. Eftersom att jag inte äger någon pulsklocka så får jag gå på tecknen, anfådd, svettig och man ska klara av att prata men det ska vara ansträngt.

Jag sprang ca 8,5km och det sprang jag på 43,20. Det innbär ett snitt på 5,06min/kilometer.

När jag kom hem fixade jag lite lunch, drog sedan och hämta lite grejer i vår hemarena, Brandbergshallen. Tog en sväng förbi en lagspelare för att hämta mat och dryckbiljetter som jag bad henne skriva ut. Sen blev det en snabbhandlig på stormarknaden. När jag kom hem igen hjälpte min dotter med att blanda dipp och skära grönsaker. Jag kokade kaffe och fixa tevatten och lite annat så att jag skulle slippa hålla på att fixa så mycket på plats.

Vi körde lite informationsmöte och sen fick vi jobba.

Alla coacher fick köra samma uppvärmning som jag brukar göra med mina småtjejer. Därefter körde vi lite tävlignar och avslutade med match. Ordentligt svettigt, men kul.

Jag tycker själv att jag inte visar så tydligt att jag har vinnarskalle. Men alla pratade om att de hade full koll på att jag har vinnarskalle. Jag bad de förklara hur de kan se det. Fick inget riktigt svar, mer än att de kan se det i mitt ansikte, när det inte går bra.

Jag blir inte arg, surar inte eller svär. Jag är på bra humör trots att jag förlorar, men tydligen är det något som märks i varje fall. Ok, jag ger inte upp så lätt men jag tycker själv ibland att jag skulle vilja ha ytterligare lite mer jävlar anamma. Speciellt när det kommer till träning och tävling. Men ja, jag har vinnarskalle. Jag vill gärna vinna, och framför allt prestera.

Sedan minglade vi med lite snacks och dip. Vi gick och duscha och sen tog vi oss upp till O'learys. Jag valde att köra i varje fall. Det blev så mycket enklare än att försöka få någon annan att ställa upp.

  Så ytterligare en dag då jag avviker från kosten. Och det var inte ens fantastiskt gott, det var ok. Nä nu måste jag skärpa mig och återgå till ordningen. Men det var fantastiskt kul och uppskattat likt förra året.

Morsdag idag. Min mamma är i Bryssel så jag får vänta med uppvaktningen till imorgon tror jag. Det verkar inte bli någon frukost på sängen för mig i år. För dottern ligger och sovar och sonen sitter och spelar tv-spel hör jag. Och jag kan inte ligga och vänta längre. :) Har massor att hinna med idag.

Idag ska jag fixa med vår coachavslutning som börjar i eftermiddag. Vi ska börja med att ha ett informationsmöte om vad som förväntas av dem inför säsongsavslutning och vad som händer när nästa säsong börjar. Därefter ska vi köra lite basket i olika former av tävlingar.   

Var lite smått nervös igår då jag hade glömt att hämta ut nyckeln till hallen som vi ska vara i. Fritidsbokningen har ju stängt under helgen. Men det ordnade upp sig. Efter lite rundringing igår kväll innan Eurovision song contest (som Sverige som ni säkert vet vann) så hade det löst sig med nyckel.

Efter tävlingarna dukar jag upp med lite snacks som tuggas på medan alla duschar och gör sig iordning. Därefter ska vi promenera upp till O'learys och käka lite middag.

Vi körde enligt det här konceptet förra året och det var väldigt uppskattat.

Ska försöka ordna med skjuts så att jag slipper ta bilen och stressa som jag fick göra förra året. En som erbjöd sig att hjälpa till med det för ett år sen till kommande tillfälle ändrade sig och tackade nej till eventet igår. Så det får lösa sig på annat sätt.

Nu lite frukost, en löparrunda på 8km på en nivå som skall vara ansträngt att prata, och sedan iväg och handla.

Så nu kan jag inte ligga kvar här längre.   

Sitter äntligen i soffan efter en heldag på Skansen. Gick upp tidigt för att kunna åka in till Skansen tidigt. Ägnade stor del av morgonen att försökta övertala 15-åringen att åka med. Men det fick bli en mor- och dotterdag.

Fantastiskt mysig dag med en strålande väder. Förutom vårt företags familjedag så hade KP-tidningen sitt 120 års jubileum där. Så det fanns mycket att göra. Vi gick in i Akvariet och kom Lemurerna riktigt nära. :)  

I klapp och kelhörnan tvekade jag länge innan jag vågade röra ormen. Men den var riktigt mysig när jag väl vågade. Jag hoppade över spindeln.     

Emelie min dotter fick en ansiktsmålning. Hon valde en drake eftersom att hon liksom jag är född i drakens tecken. Den blev riktigt fin.

Vi gick KP:s tipsrunda och åkte sightseeing tåget för att kolla upp lite fakta som vad Ölands väderkvarnar stod på. Vi provade på lite leksaker som man lekte med för ca 100 år sen. Visade sig att jag fortfarande kunde gå på styltor trots att jag inte har gjort det sen jag var riktigt liten.

   Bland det sista vi gjorde var att spana in tekniningsskolan som Katten Nils serietecknare höll i från scenen. En liten tur med Skansens bilbana sen skyndade vi oss till spårvagnen för att åka hem. Var så trött efter en heldag i solen att jag inte orkade laga mat. Så det fick bli en avocadosallad från lokala pizzerian.

Snart dags för Eurovision Song Contest med obligatoriska onyttigheter. Fast jag kommer att hålla mig till bubbelvatten och bara liiiiiite chips. :) Ska passa på att förbereda inför coachavslutningen imorgon innan showen börjar.

Då har vi klarat av säsongens sista öppna träning. På fredagskvällar har vi under hela säsongen haft öppen träning, där hela basketklubbens medlemmar kunnat komma ner och träna, dels lite spontanspel och dels väl genomtänkta övningar. En fredag i månaden har vi ordnat med en intruktör som hållit i en fysträning. Det har varit tuffa stationsträningar. Vi hade missuppfattat varann om när hon kunde då vi vid något tillfälle var tvunga att flytta på en träning. Så idag hade jag räknat med att hon skulle tagit ett fyspass, men det hade hon inte möjlighet till. Därför gjorde jag ett lite lättare fyspass lite spontant. Det var inte så många den här gången. En liten kille född 02, en stor kille född 93, en lång tjej (längre än mig) född 01 och hennes mamma.

Efter fysen gjorde vi lite skottövningar och så la vi ner träningen ganska tidigt. Rätt bra för min del då jag slapp ge mig ut på min löparrunda så sent. Idag har jag hoppat hopprep som uppvärmning påväg till spåret. Gissa om många    stannade upp och kollade för att jag tog mig fram med hopprep. Körde intervall med hopprepet 10x1min med 1 minuts gång mellan intervallerna. Sedan sprang jag 5km på 24,57. Tanken var inte att jag skulle ta i max.

Väl hemma blev det en dusch och på med myskläderna och lite Fast and Furious med min stora kille.

Sitter med en kopp te och har ätit 2 knäckemackor, men är fortfarande hungrig. Ibland känns det som att det inte spelar någon roll hur mycket jag än äter så är jag fortfarande hungrig. I för sig så blev det en ganska tidig middag idag (Fransk fiskgryta med vitlöks créme och potatis), och sen vidare till lillebror och äta glass. Jag unnade mig faktiskt en liten bulle. Han och hans familj kunde inte komma när min dotter fyllde år, därför kom vi hem till dem idag. Detta var innan öppna träningen. Hon fick den hamster hon tjatat om så länge. Kusinen på snart 3 år döpte honom till Blixten vilket hon tyckte var helt ok, så nu heter han det.

Snart dags att sova. Massor att stå i imorgon. Bla familjedag på Skansen. :)

Jag är inte den som ger upp. Faktum är att jag mår riktigt dåligt av att vara tvungen att ge upp. Har jag väl börjat med någonting så vill jag slutföra det. Bocka av att nu är det klart, eller nu har jag uppnått det jag ska. Som idag när det blev strömavbrott på tåget så gjorde jag allt för att hitta nya vägar att ta mig till jobbet. Problemet var att jag inte var ensam om att behöva åka nya vägar. Jag skulle kunna hålla på ända till eftermiddagen att ta mig till jobbet om det inte var så att jag talade med min chef som sa att det var lika bra att jag åkte hem och jobba.

Hade aldrig kommit på tanken att vända om utan att det var någon som påtalade det för mig. Sedan måste jag intala mig att jag inte gav upp, utan att jag faktiskt hittade en lösning för att komma snabbare igång med mitt arbete. Ja, även för en sådan liten sak.

Det här genomsyrar allt jag gör. Jag tycker inte om att bli bromsad. Har svårt för idédödare och nej-sägare som bara uppmanar en att ge upp. Jag vill ha uppmuntran och support när det går trögt. Då går det lite lättare, men oavsett då kämpar jag. Det kan givetvis ligga mig i fatet ibland. Det är troligen det som ligger till grund att jag höll mig kvar i ett dåligt förhållande i så många år, som bara tog energi. För att jag inte ger upp.

När jag väl gjorde slag i saken mådde jag inte alls bra över att jag gett upp, utöver dåligt samvete, känslostormar och allt annat sånt som hör ett uppbrott till.

Men jag gav inte upp. Jag tog en ny vändning, för att skapa ett bättre liv. Det är något jag fortfarande jobbar på, att inte se det som att jag ger upp när jag måste byta riktning.

Så jag kan fortfarande säga att JAG GER INTE UPP!

Det händer att en del säger till mig vid fredagsfikat, middagar eller fester när vi står och pratar om det ätbara som kanske är mindre nyttigt: Men det där behöver ju inte du tänka på. Detsamma gäller om vi pratar om träning så kan jag få kommentarer som att jag inte behöver träna så mycket. Du som är så smal. Men hallå! Vakna! Jag ser ut som jag gör för att jag inte vräker i mig sötsaker och för att jag tränar så mycket som jag gör. Ingenting är gratis! (Dessutom finns det lite BMI marginal)

Skulle jag ställa mig och prata om fritidsaktiviteter och påstå att det inte finns några aktiviteter som är gratis skulle samma människor hålla med utan att blinka.

Skulle jag bli bjuden på en drink av en man i baren skulle samma människor kunna säga att han är ute efter något för att ingenting är gratis.

Varför tror då folk att man håller sig i form gratis? Det ligger hårt arbete och avstånd från många frestelser som gör att jag håller mig smal. Efter 30 så är detta ännu mer sant än tidigare.

Faktum är att det är mer vanligt att du kan hitta en fritidsaktivitet som är gratis eller att någon bjuder andra på något utan att förvänta sig något tillbaka än att hitta en människa som kan äta vad som helst och inte röra på sig alls.

Så det finns saker som är gratis, men en kropp i god form är inte en av dom.