Efter en intensiv helg med härliga tjejer är jag totalt slut. Helgen har varit fylld med basket och en massa annat kul som är som ett äventyr för alla deltagarna. Men det tar på krafterna. Även om man inte är den som spelat så blir man som coach lika slut mentalt som spelarna.

I morse hade tjejerna svårt att komma upp, dagen efter cupens disco. Vi hade fått förklarat för oss att åttondelsfinalen skulle spelas i en hall som skulle vara inom gångavstånd. Men vi fick lite olika besked om vägen. Så när vi väl kommit fram insåg vi att vi gått en omväg. Men vi fick se det som en uppvärmning.

Även denna match spelade de grymt bra och de gjorde flest mål under en och samma match än vad de gjort på någon av de andra matcherna. När domarna fick höra att de bara spelat Easy Basket tidigare den här säsongen berömde de tjejerna för deras teknik och deras försvar. Då blev man stolt minsann.

Hur som helst så räckte det inte till för en seger. Vi spelade ett bra spel, men Flen var något bättre än oss.

När vi hade åkte ut tog vi oss runt i Eskilstuna och kollade på matcher, shopade och åkte till Slagsta och köpte varsin god glass. Sveriges godaste enligt vissa. Eskilstuna bjöd på underbart vårväder med strålande sol.

När vi hejat på ett av våra lite yngre lag som gick till final, gick vi tillbaka till "vår" skola och samlade ihop alla våra saker och städade av vårt klassrum. Vi blev klara ganska precis innan bussen kom.

Men innan vi bar ut allt ville vi ta kort på laget med samma typ av uppställning som förra året. Det kommer nog bli ett årligt kort.

Även fast vi haft väldigt kul var det väligt skönt att komma hem. Det tar på krafterna att coacha. Frågan är vem som är mest trött, jag eller tjejerna. Jag har själv inte spelat men en hel del promenerande har det blibit.