Direktlänk till inlägg 16 februari 2014

När passion blir en plåga

Av Malin de Besche - 16 februari 2014 20:50

Basket är en lagsport och det är med ett sammansvetsat lag som man finner glädjen i sporten. Det är för laget man kämpar och man vet att laget backar upp. Men vad händer när laget stöter på motgångar som sjukdom och skador och man inte alls får till spelet?


Jag gick upp tidigt i morse för att ta mig till Norrköping där vi skulle spela match. Jag hade planerat allt hur jag skulle få till det. Jag var ute i god tid för att plocka upp tjejerna som skulle åka med mig till Stadium , där damlaget skulle möta Norrköping Dolphins. Jag hade sett till att få en backup som kunde coacha tjejerna första halvlek. Han kunde tyvärr inte ta hela matchen.

Jag blev något nervös när domarna var sena till dammatchen. Jag hade redan tid på marginalen för att hinna till mina tjejers match och nu blev matchen uppskjuten i 10 minuter.

Det blev till att skippa duschen och slänga sig i bilen och åka i 1 timme och 40 minuter medan svetten torkade in. Min match hade slutat i förlust, men fick lägga det bakom mig ganska snabbt och fokusera på nästa.


När jag kom in i hallen hemma var det en bit in i andra perioden och 3 tjejer gick med hängande huven och en satt och hulkade på bänken. Det var en chock att komma till en sådan syn. Och varför var de så få?

Domarn sa att vi fick lite extra tid för att få den gråtande tjejen att lugna ner sig. Jag gick ner med henne i omklädningsrummet. Där satt ytterligare en tjej med sin pappa och mådde inte alls bra. Hon hade krockat med en av tjejerna i motståndarlaget och troligen åkt på en lättare hjärnskakning.

De hade startat matchen med endast 5 stycken, precis som igår, då flera fortfarande var sjuka och en och annan blev skadad. Så de tjejer som jag trodde skulle fylla upp och ge oss lite avbytare hade fått fylla ut startfemman.

  

Nu gällde det att få tjejerna att härda ut resten av matchen och peppa dom, trots att de låg långt efter och orken var nere på minus. Tjejen som mådde dåligt efter smällen fick åka hem och den gråtande tjejen fick lite mer tid på sig att återhämta sig. Vi körde med 3 stycken. Motståndarlaget plockade ut 2 tjejer så fick det bli 3 mot 3 spel ett tag.

Kämparglöden var som bortblåst i tjejerna. De gick på planen, gjorde inga riktiga avslut och nästan trampade på sina mungipor. Dessa tjejer älskar Basket, men nu såg de mest ut att plågas. Jag tog en time out och försökte få till någon form av spel. Då lyckas jag övertala tjejen på bänken att hoppa in så de kunde köra 4 mot 4 istället.

Då hände något med humöret. När jag kom hade de lyckats köra 2 poäng på 1,5 period, nu började de att peta i lite poäng.

Men de var trötta och de tappade tillslut humöret och jag fick ropa och hurra varje gång de gjorde något bra bara för att få dom att kämpa vidare och ta sig igenom hela matchen.

Inte lätt att när man ser hur de plågas att försöka ropa glada rop. Men det gör skillnad, det ser man. Och när matchen var över tackade de för matchen och jag lyckades få tjejerna att le lite grann.

Snacket i omklädningsrummet handlade om att de hade kämpat väl och vikten av att hålla humöret uppe, även när det inte är så roligt.

Jag sa till dom att de skulle gå hem till sina föräldrar och säga att de var värda något jättegott.

 

Tror jag ska fixa lite godis till nästa träning. :) Det behöver de efter en helg som denna så att passionen fortsätter och plågan glöms bort.

 
ANNONS

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Malin de Besche - 6 juni 2016 10:24

Det är försommar och det är en tid med mycket firande. Den här helgen har jag verkigen varit massor av firande. Då har träningen fått stå tillbaka lite. Så jag har fått lägga in ett par extra vilodagar för att hinna med allt firande.   I torsdags...

Av Malin de Besche - 1 juni 2016 23:08


I morse vaknade jag och mådde inte alls bra. Så pass att jag ställde in tiden hos sjukgymnasten. Jag skulle ha tejpats för att se om det skulle hjälpa mig i min löpning. Men med ganska hög press på jobbet just nu kände jag att jag inte kunde stanna h...

Av Malin de Besche - 28 maj 2016 18:12


Jag är väldigt trött på att känna att jag inte kan ta i fullt ut att ett hårt löppass känns avlägset. Att jag inte kan köra på som jag vill är frustrerande. Igår hade jag ett besök hos sjukgymnasten efter en hel månads upphåll. Jag behövde höra vad h...

Av Malin de Besche - 24 maj 2016 22:51

Ibland är inte omständigheterna så som man tänker eller planerar. Det är lätt i sådana lägen att bara ge upp och strunta i allt. Men det är inte alltid det ända alternativet. Ibland får man anpassa sig och helt enkelt make it work.   I Söndags ha...

Av Malin de Besche - 21 maj 2016 23:41


Att ha legat i influensa har tagit hårt på kroppen och har hållit mig helt från träning och har sakta börja komma igång med promenader och lättare gympass tredje veckan. Idag drog jag igång med löpning och utegym. Nu ska jag snart vara tillbaka.   ...

Presentation

Fråga mig

5 besvarade frågor

Följ bloggen

Följ orkanensmitt med Blogkeen
Följ orkanensmitt med Bloglovin'

Sök i bloggen

Gästbok

Kalender

Ti On To Fr
          1 2
3 4 5 6 7 8 9
10 11 12 13 14 15 16
17 18 19 20 21 22 23
24 25
26
27 28
<<< Februari 2014 >>>

Tidigare år

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Mina mål

Springa milen på 45 min .......( )

Springa halvmilen på 20 min ..( )

Springa halvmaran ..............( )

Klara 1 chin ......................( )

Klara 35 armhävningar......... (X)

Klara 50 armhävningar......... ( )

Stå på händer (minst 3 sek)....( )

Stå i plankan 7min ..............( )


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se