Att prova på nytt och ändra på sina rutiner kan vara bra för den personliga utvecklingen och höja motivationen. Och man kanske till och med får tag på något man gillar. Så det är alltid bra att våga prova. Ibland går det bra och ibland kanske inte fullt så bra.

Igår när jag var och handlade köpte jag ett nytt snack som jag hade som mellis idag. Jag har ju ganska nyligen lärt mig tycka om oliver, men då är det i huvudsak svarta oliver. Jag tog med mig gröna oliver med chilismak.

Den här smaken var inte hullt så god som jag hoppats, men tillräckligt för att jag skulle få i mig hela påsen. En kollega berättade att hon provat någon annan smak som var mycket godare. Men hon mindes inte vilken smak det var. Jag har ju svarta med havssalt hemma som jag kommer testa någon annan dag. Hoppas att det är den hon talar om. :)

På min löparrunda idag tog jag det lungt bara för att få ordning på mitt ben som inte vill bli riktigt bra. Jag var ju tvungen att avbryta i förrgår. Idag sprang jag hela sträckan men fick onti benet efter 3-4 kilometer. Jag började tänka på löpsteget, hållningne och allt annat som kan påverka.

I uppförsbackarna känns det av mindre eller inte alls. Så när jag prungit ca 6 kilometer bestämde jag mig för att prova på någonting nytt. Jag vände på mig och sprang baklänges. Och det hjälpte, smärtan i benet försvann. Så hela vägen hem sen, alltså i ca 1,5 kilometer, så sprang jag baklänges till och från. Det var en lyckad rutinförändring. Men min fundering blir genast då, beror alltså problemet med benet på dåligt löpsteg?

Det är något jag ska ta mig en funderare över.

Min totala runda på va på 7,4 kilometer vilket jag med lungt tempo sprang på 44 mineter, dvs ett tempo på 6min/kilometer.