Att gå på rehabövningar är inte speciellt inspirerande eller kul, och det är lätt att glömma av. Men det är viktigt att man inte slutar med dom för tidigt. Det har jag fått erfara den hårda vägen. Med häktiska dagar är det lätt att övningarna uteblir.

De senaste dagarna har jag inte varit jätteflitig med mina övningar. Det har varit mycket på jobbet och helt uppslukad av jobbet har jag "glömt av" övningarna, och den här helgen har jag fyllt med massor av socialt umgänge. Jag har gjort övningarna men inte 3 gånger om dagen.

Jag fick ju bakåtböjninganarna för ganska länge sen men slutade så fort det kändes bättre, istället för att köra till dess att jag faktiskt blev så rörlig som man bör i ryggen.

Jag har också fått rådet att stärka baksida lår ett par gånger, men så länge det har kännts bra så har jag liksom inte blivit påmind att fortsätta med dom.

Jag måste nu komma på något bra sätt som får mig att att fortsätta med övningarna, även om det för tillfället känns bättre. Men just nu är det stelt. Jag behöver verkligen göra mina övningar, ändå är det så svort att få till dom 3 gånger om dagen. Idag fick jag till övningarna först i samband med lunchen och nästa gång blev det på träningen.

Jag tror att jag måste ha bestämda tider för övningarna så att det blir en vana. Jag har förr haft alarm på mobilen, men när man blir van vid dom och kanske blivit tvungen att skjuta på dom så ser man inte dom längre.

Hur sjutton ska jag få till det? Hur ska det bli en vana och något jag inte slutar med för tidigt?

Efter en arbetsvecka med massa stress och fixande som man gör i veckan, var det ganska skönt att bara få vara bland vänner. Och igår fick jag ha helkvällsmys med en av de starkast människorna jag känner, både fysiskt och i sinnet.

Efter jobbet åkte jag och mötte upp Jessika för att köra ett pass på hennes gym. Det är ruskigt mycket roligare att träna tillsammans med någon. Speciellt när det är någon som är lika fokuserad på att träna hårt som jag och som tycker att det är lika roligt.

Vi värmde först upp på crosstrainer sen gick vi in i en sal för att köra en core-klass. Men det var inte som ett vanligt pass, utan man tar in sin utrustning och sedan följer man en video på en stor skärm.

Efter en halvtimme core kände vi att vi ville köra lite till. Så då körde vi fyra varv med rep och upphopp. En körde med repen medan den andra köre upphopp. Repen är stora trossar på några meter som man håler i ändarna och försöker få lite sväng på, upp och ner i högt tempo.

Vi avslutade med lite stretch och sen gick vi hem till henne och käkade, drack vin och snacka till sena timmen. Fredagsmys på det sätt som jag vill ha det.

Idag har jag varit på ett branchevent som inneburit mycket stillasittande. Det gör att man tappar lite energi och blir trött. Då ökar ju behovet av få röra på sig senare till kvällen när alla måsten har klingat av. Det är ju inte min träningsdag så var ju tvungen att få in någonting.

Efter en heldag i åhörarstolen kröp det lite i kroppen på mig. Jag längtade till mina tjejers basketträning. Det hade varit jätteintressant och spännande, men alldeles för stillasittande. Med basketen så fick jag röra lite på mig men långt ifrån tillräcklig då jag ger mer instruktioner än utövar.

Jag behövde någonting mer för att bli av med allt det där krypet. Och jag vill ju inte dra igång löpningen än med tanke på risken för att mina skador ska bli värre igen. Men jag förbereder mig för det och idag köpte jag något som jag tidigare känt att jag vill ha ibland när jag är ute och springer.

En löparryggsäck. Just för när man väljer att springa till en träning, eller springa någonstans där man senare vill byta om. Den här köpte jag faktiskt på Lidl. Billig som sjutton och nu återstår det att se hur kvalitén är när jag väl kan börja använda den.

Efter basketen har klockan hunnit bli för mycket för att dra iväg till något gym och löpning är ju inget alternativ än. Så jag drog på mig varma kläder så gav jag mig ut på en liten promenad. Jag stannade till hemma hos en av mina bästa vänner på en kopp te och sen gav jag mig iväg hem igen. Totalt en promenad på totalt 3,7km.

Så nu kan jag sova gott eftersom att jag fått röra på mig.

#Löparryggsäck #Promenad #powerwalk #Livirörelse

Nu är våren på ingång. Solen har börjat titta fram allt mer och temperaturen har börjat stiga. När man sitter inne och jobbar hela dagarna njuter man verkligen av de korta stunder som man får i solskenet. Det är då man försöker få de stunderna att blir fler.

Har tagit bilen till jobbet i princip varje dag. Men idag när jag klev utanför dörren var det så varmt (ja, jämfört med vad det har varit) och solen sken. Så jag bestämde mig för att ta bussen istället för att få röra mig så mycket som möjligt ute, som man gör mellan bytena. Dessutom blir jag så ruskigt trött av solen om jag sitter i en bil och värmen stålar in genom fönstret.

Sagt och gjort jag tog min väska och gav mig iväg till busshållplatsen. Härligt med solen i ansiktet. Men jag hinner bara kliva på bussen så blir jag lite rädd. Det är så många som är sjuka nu och jag känner mig lyckligt lottad som klarat mig. Och nu satt jag där på bussen med hostande medpassagerare. Och mina tankar spann vidare på vad mycket bakterer det måste finnas i alla räcken, säten och luften. För att inte tala om virus.

Trängde bort de tankarna och passade istället på att njuta av att jag kunde läsa en stund, slumra lite och att jag sen skulle få mig en promenad i solskenet. Det är med skräckblandad förtjusning jag åker kommunalt.

Hela dagen har jag bara längtat ut. En löparrunda i vårsolen är så underbart härligt. Det är då man känner att man lever. Men jag kan ju inte springa. Inte än och inte så långa sträckor. Eller jag vill inte riskera att jag ger mig ut för tidigt igen och går på för hårt som det lätt blir när allt känns bra och vårkänslorna sprudlar. Jag måste helt enkelt hålla igen och inte låta impulsen ta överhand.

Jag är så rädd att jag ska få börja om igen. Jag måste jobba sokuserat med min rehab innan jag ger mig ut. Men idag onsdag är en basketdag och då har jag inte tid att ge mig ut på någon löparrunda.

#SnartSkadefri #Skadefri2015 #ÅkaKommunalt #ÅåååkaPendeltååååg #Vårsolen #StåEmotFrästelser

Jag hade verkligen sett fram emot massagen idag. Men så va hon sjuk! Jag fick inte heller till mina övningar under dagen så många gånger som jag önskat. Så jag fick planera in mitt gympass med övningar som ger sig på samma delar som rehabövningarna.

Ingen massage och stressig dag på jobbet gjorde att det endast blev en enda omgång rehabövningar. Tur att jag planerade in ett gympass efter jobbet idag då. Tisdagar har blivit min gymdag, då jag inte har någon tid att passa efter jobbet. Frågade Jessika om hon hade några övningar att tipsa om för att komma åt muskelfästena som rehabövningarna gör.

Det blev en stunds övertid först så jag ville köra ett snabbt och intensivt pass för att spara lite tid och att middagen inte skulle bli så sen. Jag gjorde en liten cirkel på 8 övningar som jag körde i 3 varv. Uppvärmning blev lite dans i all min ensamhet. Sen körde jag igång.

De första 2 övningarna var de Jessika tipsade mig om.

Övning 1: Liggandes på mage, benen i 90grader och fötterna vinklade så fotsulan pekar mot taket. Lyfte foten rakt upp med sulan kvar mot taket. 3x10/ben

Övning 2: Från plankposition vida kroppen med diagonal fot och hand som lyfter från golvet. 30st

Övning 3: Höftlyft på pilates boll med indrag, 20st

Övning 4: Bålrotation sittandes med medicinboll, 30st

Övning 5: Situps med medicinboll, över huvudet och upp framför, 20st

Övning 6: Höftlyft enligt rehabövningarna 3x10/ben

Övning 7: Mage i bänkpress. Svinga upp ben och lyfta höften, 20st

Övning 8: Knäböj med axelpress, 30st

Mycket bål och lite ben det här passet samt lite axlar och armar. De tre varven tog drygt en halvtimme innan jag pustade ut och stretchade.

Det blir lite mer gymtid nu ett tag framöver så att jag lyckas stärka de delar av kroppen jag behöver för att kroppen ska klara av den belastning som den utsätts för vid löpning.

#Gym #Cirkelfys #Träning #Rehab #Friavikter #TränaMedEgenKroppsvikt #SnartSkadefri #skadefri2015

Jag har tagit det här på allvar nu att bli helt bra till våren så att jag ska kunna ge allt under Tough Viking och inte hålla tillbaka som jag gjorde sist. Så tre om dagen för att bli en tuff viking på riktigt är det som gäller nu.

Nu jobbar jag vidare med mina rygg övningar för att bli rörligare i ryggen. Det går lite trögt i början av dagen, men sen blir det bara lättare och lättare. Fantastiskt bra träning för armarna.

Det är så fantastikst bra att ha ett gym på jobbet. idag kunde jag smita ner dit för att göra mina övningar. Visserligen så tycker inte folk på jobbet att det är så konstigt om jag gör lite övningar i fikahörnan. Men med ryggövningarna kommer jag ganska när golvet med ansiktet och då är de tganska skönt att vara på en yogamatta istället för direkt mot golvet.

Nere i gymmet hade jag lättare också att hitta något att köra mina höftlyft mot också. Jag får inte längre ont när jag göra dessa övningar, men kör på med dom till dess att någon sjukgymnast säger något annat. Jag kan liksom inte förlora mer tid.

Så jag gick ner 2 gånger under dagen och körde mina bakåtböjningar och höftlyft 3x10. Den sista omgången gjorde jag efter basketträningen istället.

#Höftlyft #Rehab #TreOmDagen #SnartSkadefri #SkadefriKropp

Människor som säger att saker var bättre förr är nog i stor utsträckning rädd för eller har svårt för förändring. Man vill ha det som man känner sig trygg i. Men när det kommer till kvinnornas kamp på idrottsarenan kan nog alla hålla med om att det blir bättre och bättre med åren.

En gång i tiden såg man den idrottsliga arenan hörde till männen. Det har förekommit en hel del uttalande i ren okunskap och trångsynthet om varför kvinnor ska undvika idrott genom tiderna.

Den första kvinna som deltagit i Vasaloppet var Margit Nordin, som 1923 fullföljde loppet på 10:09.42. Året efter förbjöds kvinnor att delta i loppet, eftersom det ansågs vara "för jobbigt" för kvinnor att åka. 1978 deltog en kvinna utklädd till man och 1981 upphörde förbudet för kvinnor att delta!!

1928 ville chefen för Stockholmsstadion avstyra Sveriges olympiska kommité från att skicka kvinnliga idrottare till OS i Amsterdam då han tyckte att de olympiska spelen endast var för män. ”En olympisk tävlan kräver sannerligen sin man. Varken kvinnans psyke eller fysik är lämpade för sådana tävlingar. Redan den andliga anspänningen är för mycket för hennes nervsystem, men även i rent fysiskt avseende är hon illa rustad för sådana kraftprov.”

Kvinnors rätt till löpning har varit en lång kamp. Maraton var länge slutna mansklubbar och den olympiska kommittén ansåg så sent som i början av 1980-talet att kvinnor inte var fysiskt kapabla att springa längre sträckor. Det fanns till och med doktorer som intygade att livmodern kunde trilla ut på springande kvinnor.

Kathrine Switzer har nästan blivit påkörd av en bilist och knuffad av en funktionär under Boston Marathon för att hon trotsat skrämselpropagandan.

Damfotbollen kom på allvar igång först under 1960-talet och Sveriges första damseria drog igång 1968 men då en inofficiell. Och första landskampen gick av stapeln 1973 under EM.  den internationella damfotbollen fick VM sin premiärupplaga först 1991. USA blev världsmästare i Kina och Sverige tog brons.

 Jag tycker att det är ganska skrämmande hur sent som man faktiskt hade sådan okunskap och ansåg att kvinnor inte skulle ägna sig åt det som våra kroppar är byggda för att göra. Att röra på sig. Ingen mänslig kropp är byggd för stillasittande. Tänkvärt en dag som denna, internationella kvinnodagen.

#KvinnligIdrott #InternationellaKvinnodagen #SkrämmandeFakta #KvinnosynInomIdrotten

Min kropp känns som ett mysterium. Jag har gått hos 2 sjukgymnaster och nu till ett helt gäng som utbildar sig. Jag har aldrig gått till någon så tätt som nu, 3 dagar i rad har jag stressat iväg efter jobbet för att dessa studenter ska få lösa mitt mysterium.

Det känns som jag konstant jobbar mot klockan. Fick ett par uppgifter på jobbet som jag var tvungen att lösa innan jag skulle åka till sjukgymnastgänget. Det gjorde att jag kom iväg något senare än planerat. Men det som är lite lyxigt med att vara levande kursmaterial är att det inte är någon större problem att täjna lite på tiden. De har ju ingen annan som ska komma in efter mig. Men lite pinsamt att komma sent till så många som väntar på en.

Jag hade inte hunnit göra min övningar en enda gång på jobbet idag. Men de kollade ändå av min rörlighet och ställde en massa frågor om smärtans grad och uppkomst.

Vi kunde konstatera att jag blivit något rörligare och att jag troligen har flera åkommor som jag måste jobba med.

Jag är stel i ryggen och behöver öka rörligheten. Det kan orsaka värk ner i benet, den sk ischiasnerven. Kan uppkomma av dålig hållning. Jag har generellt en ganska bra hållning, men det finns tillfällen då jag inte har den där svanken som man ska ha för att inte få ont. I bilen så sjunker man ihop i bilen. I soffan när jag lägger upp fötterna på bordet. En vanlig ställning när jag bloggar.

Spänd övre rygg kommer troligen från nacken och orskas nog av att jag alltid bär mina väskor på höger axel, basketväska, datorväska och handväska.

Benproblemet vid löpning är muskelfästet vid rumpan. Det är lederna som tar stryk när jag springer. Jag fick göra lite övnignar för att framkalla smärtan.

Så hemläxan till dess att jag fått en tid och en sjukgymnast för ytterligare uppföljning, då utan publik, ska jag:

Fortsätta med mina bakåtböjningar, böja mig framåt och bakåt stående och lite varianter på det.

Hålla en god hållning med hjälp av minirullen jag fick.

Och för benet ska jag framkalla smärtan så att den når som max nivå 5 på en skala mellan 1 och 10. För detta ska jag lägga foten på något högt, typ soffkanten, och göra höftlyft med belastning endast på det ben som är på soffan. Detta ska jag göra i set om 3x10 runt 3-4 gånger om dagen.

Nu ska jag köra detta intensivt ett tag och hoppas på att det ska lösa mina problem. Kan det vara så att man äntligen kommit på lösningen på mitt mysterium?

#Skadefri2015 #SnartSkadefri #Rehab #Övningar #Höftlygt #Bakåtböjningar #LösaMysterium