För att kunna prestera på topp krävs förberedelser. Jag har förberett många månader nu med god kost och mycket träning. Nu börjar finjusteringen...

Jag gjorde dagens sista "plankan" enligt veckans utmaning men tog det lungt och stod bara 2 min.

Sedan gav jag mig ut på en mycket lätt runda som blev 3,4km. Den betades av på 19minuter. Alltså ett tempo på 5:36 och det kändes riktigt lätt. Lite känningar i smalbenen, men med bra uppvärmning imorgon kommer det nog att gå bra.

I uppladdningen ingår att dricka mycket vatten, så det ser jag till att göra. Dessutom har vi just tryckt i oss en massa vindruvor och jag ska nog ta mig en kopp te också innan jag går och lägger mig.

Till sist för idag blir det en God Natts sömn.

Nu jäklar! Imorgon gäller det!

Idag har det varit en häktisk dag, med massor att göra på jobbet. Därför blev det plankan först när jag kom hem. Jag stod i 2:30 och i morse innan jag drog hemifrån stod jag endast 2:20. Musklerna har fått kämpa en del vid det här laget. Men jag vill inte pressa mig för hårt eftersom att jag ska springa imorgon.

På tåget hem tog jag mig tiden att läsa lite i intruktionsbokenför GPS-klockan. Så nu har jag lärt mig lite mer, men det finns mycket kvar än.

Tycker inte att det är jättkul att läsa instrutionsböcker så det får väl ta den tid det tar om ingen bara dyker upp hos mig och visar mig. :)

Efter plankan drog jag hem till lillebror och lånade hans bil eftersom att en bil står på verkstan och en bil har ett reservdäck efter "däckexplosionen".

Jag och sonen drog till Farsta där jag hämtade ut mitt startkit inför Midnattsloppet. Tröja och chip för tidtagning.

Passade på att köpa ett par nya capri löparbyxor. Sonen fick en ny väska att ha till skolan.

Det blev en blå tröja i år.

När vi kom hem igen gick vi och köpte Sushi. Så nu håller jag på att smälta maten och sen ska jag ta en "väcka-musklerna-runda". Den ska jag avsluta med en planka. Eller så gör jag kanske tvärtom, planka först och runda sen. :D

Nu har jag kört en hel dag med veckans utmaning, insprirerat av PT-Fia, som innebär plankan 3 gånger om dagen så länge man orkar.

Idag har jag kört 2 plankor" på jobbet och en hemma.

Planka 1: 2:32

Planka 2: 3:31

Planka 3: 2:58

Drygt 9 minuter planka alltså :) Jag vill inte överanstränga mig så att jag får ont i låren nu innan loppet på lördag. Så jag kommer nog inte pressa mig så mycket längre än dessa tider.

Vi får se hur orken är i morgon. :)  

Jag har nu kört plankan igår kväll strax innan tolvslaget. Jag lyckades köra i 200 sekunder (räknade) dvs 3min 20 sekunder :) Om jag nu räknade rätt. Men jag tror inte att det var så himla felräknat, för jag kollade vad klockan var innan och sen började ett program på TV när jag la av som skulle börja hel.

Idag på förmiddagen så gick jag in i ett konferensrum för att köra men då vart det bara 2:32.

Hade säkert kunnat pressa mig längre, men jag kände att svetten började tränga fram och jag vill inte vara svettig på jobbet    Nästa gång blir nog på eftermiddagen och sedan en gång till hemma   

Sedan jag 2007 sprang milen på 45:28 har jag i perioder försökt spränga 45 gränsen.

Det var under ett träningspass som jag ville se hur fort jag kunde springa en mil. Jag höll på att träna inför mitt första Midnattslopp. Jag sprang ett 2km spår med rätt kuperad mark, fem varv. Min son då 10 år satt och tog tid och för varje varv fick han ropa ut tiden. Då jag märkte att jag sackat på mitt 4:e varv pressade jag mig ordentligt det sista. Det som gjorde då att jag klarade det på så pass bra tid var att jag hade sonen där som påminde mig om tiden vrannan kilometer och att jag var fullt fokuserad på att springa av bara f-n.

På loppet sprang jag på 48min (tror att jag "tränade ner" mig).

Jag älskar utmaningar. Har lätt för att haka på en utmaning, nästan lite barnsligt faktiskt. Får jag "Du kan inte..." så svarar jag "Kan inte jag...!"

Jag är lika mycket tävlingsmänniska om inte mer mot mig själv som mot andra. Vet jag att jag inte har en chans att vinna en tävling så antar jag den inte, eller så gör jag upp för mig själv vad det är jag ska prestera.

Låt säga att jag skulle springa mot någon som jag vet är snabbare än mig. Då kan min utmaning vara att inte komma mer än x antal minuter/sekunder efter (beroende på distans).

När det gäller yrkeslivet är det ingen tävling, men jag ser det som en utmaning. Jag vill alltid göra mitt bästa och jag är alltid hungrig på att lära mig något nytt för att kunna prestera ännu bättre.

Nu låter det kanske som att jag aldrig är nöjd, det stämmer inte. Jag är nöjd med vad jag åstadkommit, jag känner stolthet när jag tänker på vilka utmaningar jag har klarat av och de hinder jag tagit mig förbi. Det är det "må-bra-kontot" som jag vill fylla på, för allt på det kontot har ett bästföredatum.

Men efter att ha varit mamma i mer än 15 år så känner jag att den absolut största utmaningen är att var förälder. Det är en roll som ger en ständigt nya utmaningar, fantastiska, jobbiga och svåra. Det är den roll som man absolut inte får misslyckas med. Det krävs att man ständigt hittar nya vägar, nya sätt att se saker och kräver att man ransakar sig själv. Det är en utmaning som får oss att känna alla känslor mellan glädje, sorg, kärlek och rädsla.

På lördag ska jag springa Midnattsloppet. Jag har fått lite bakslag pga känningar i benen men jag siktar ändå på mina 45 minuter. Klarar jag det inte då så kommer det alltid fler lopp. Jag får en ny chans.

Som mamma har jag bara en.

Just nu pågår en namninsamling till Svensk television till förmån för Basket EM i Frankrike 2013 för damer. Våra Basket hjältar slog världsfemman Spanien två gånger och alla vi basketälskare önskar att de får den uppmärksamhet de förtjänar.

Även om du ännu inte är ett Fan av Basket så gör det för mångfalden inom sporten och damidrotten i Svensk TV.

Det är så enkelt.

1. Klicka här

2. Skriv in ditt namn

3. Skriv din ort

4. Klicka på "Skriv under namnlista"

Läs också mitt inlägg om svensk damidrott

Nu har jag äntligen kunna kolla resultatet från Blodomloppet. Jag sprang på 47:45 och kom på 52 plats utav totalt 729 i klassen kvinnor 10km.

Jag hade inte räknat med att komma under mina 45minuter detta lopp, så det var rätt bra. Banan var flack med ett fåtal inte jättelånga backar. Så hade jag varit ensam i banan hade det inte varit omöjligt att komma i närheten av 45 i varje fall. Och det gör ju det hela lite roligare när man märker att det blir bättre.

Har lite känningar i höger fot idag efter att jag trampade snett vid 6,5km. Jag har lite svårt att förstå varför de la in ett skogsparti med stenar och rötter samt alla de trånga passagerna när det är totalt 13 000 löpare som springer. Det är som gjort för att folk ska skada varann.

Nu blir det vila i 2 dagar så får vi se hur foten mår då.

Nu är årets första lopp avklarat. Det var kul att göra den här grejen med kollegorna, trots ett litet avhopp, så vi var en kort. Som tur var så räknas inte tiderna ihop, det är inte en lagtävling på det sättet.

Jobbet ställde upp med att sponsra förutom startavgiften, en löpartröja och en vattenflaska.

Jag hade planerat att vi skulle åka in gemensamt från kontoret, men det visade sig att laget var utspridda runt om på våra fabriker. Men med mobiltelefonerna lyckades vi samla ihop oss och bestämma mötesplats efter loppet.

Eftesom att vi åkt in i god tid, hann vi gå tipsrunda, och ta emot gåvor från sponsortälten.

Det var mycket trängsel som präglade det här loppet. Det tog tid att komma fram till startlinjen, då det är skönt att tiden börjar först när man passerar staten. I hela 5km var man tvungen att bromsa in, hitta luckor för att ta sig förbi. Efter 5 km så skingrade sig klungan lite, men redan vid 6km så blev det trånga passager och uppe i skogen. Visste inte innan att det skulle bli en massa skogspartier. Jag har stukat mina fötter så många gånger så jag brukar undvika att springa på skogsstigar. Var väldigt försiktig och tittade noga efter vart jag satte fötterna. När jag såg att slutet av skogspartiet närmade sig så slappnade jag av och började tänka på annat. Då trampade jag naturligtvis snett. Så typiskt. Det var så att jag hörde hur lederna drogs ut. Men jag fortsatte springa samtidigt som jag kände efter att det kändes ok. Efter ytterligare någon km så började det kännas helt ok och jag kunde öka farten igen.

  Det var ett ganska roligt lopp trots trängseln (och mitt snetramp) med mycket varierande underlag. Det sög ordentligt i benen när man sprang på ridvägarna där grusvägen var helt uppluckrad. Men jag hade ork att hålla tempo sista kilometern.

Jag har inges som helst aning om vilken tid jag fick och det verkar inte som att resultatlistan på nätet fungerar än. Så jag får hållas ända till imorgon för att få reda på resultatet.

När jag kom i mål så gick jag och hämtade mina grejer vid väskinlämningen där jag också mötte upp två av lagmedlemmarna. Träffade även en gammal kollega från mitt förra jobb. De hade också bildat ett lag för att delta i loppet. Sedan gick vi och hämtade ut vår picknic kasse och satte oss i gröngräset. Jag bytte tröja och strumpor när det blev lite kyligt. Fantastiskt vad mycket varmare det blir med torra kläder.

Missade mitt tåg och fick vänta 30 min vid centralen, varpå det blev sen hemkomst. Men barnen var vakna och jag fick posa med min medalj och nyvunna keps innan jag äntligen fick hoppa in i duschen.

Ska bli spännande och se vad det blev för resultat imorgon.

God natt!