Jag har ett kontorsjobb och det sötter sina spår. För att halvår sen fick jag sk tennisarmbåge och jag vet inte om det är av kontorsarbetet eller den hårda träningen jag utsatte min kropp för vid den här tiden. Det har aldrig släppt riktigt och det går i perioder då det blir något sämre. Igår på träningen var en sådan dag.

När vi körde skott på träningen igår ville inte många skott sitta. Det var som att armen inte alls ville göra som jag ville. Om det berodde på att musklerna var för kosta eller bara minnet av smärta när man får det där rycket i en öm muskel, ska jag låta vara osagt. Men det var som att armen inte var tillräckligt lång. Jag kunde inte fullfölja skottet hela vägen.

Jag fick satsa mer på springövningarna. Men där dominerade jag igår. Det var som att jag hade nästa hur mycket kraft som helst. Att springa 3 idioten på raken var inga problem. Inte heller att springa  12 längder heller (halva tillbaks, hela tillbaks 4 gånger). Visst var jag trött och jag fick världens hostattack efter, men jag var ohotad. :)

Idag var det tider över på massagen på jobbet så lite spontant hoppade jag in till massören och fick mig en massageomgång. Hon tog ryggen och min "onda" arm. Det visade sig att det största problemet med min arm satt strax neranför axeln. Satan i gatan vad det gjorde ont när hon tryckte. Men det blev något lättare.

 Punkten var strax nedanför den röda fläcken. Vi pratade om hur lustigt det är att det kan smärta på ett ställe men att problemet härstammar från någon helt annan punkt. Och det är oftast så det är.

Massören som masserar på jobbet berättade att hon nu kommer att gå en laserutbildning. Då kommer hon ju behöva praktisera en del och jag ställer mer än gärna upp med mina olika kroppsdelar som har har sina problem. Muskeln vid skenbenet, armbågen, axeln mm. Hon kan nog utföra hela sin praktik på mig. ;-)

Metoden skall tydligen få inflamationer att släppa på något sätt.

Men fram till dess så får jag köra träning och massage. Jag har en längre massage inbokad på torsdag. Då ska den massören få ge sig an min arm och mitt ben.

Idag var det första beöket hos sjukgymnasten med min dotter och hennes knän. Han klämde och tryckte på alla möjliga sätt och bad min dotter genomföra diverse övningar. Fick lära mig en hel del om knän och fötter medan han konstaterade det vi egentligen redan visste.

Först fick hon fylla i ett formulär på flera sidor med massa olika frågor om hur smärtan uppfattas och hur aktiv man är om dagarna. När vi väl kom in till Sjukgymnasten ställdes ännu mer frågor om hur hennes dagar ser ut och hur smärtan ter sig. Sedan började han klämma, trycka, dra och böja benen åt alla möjliga håll och kanter medan han frågade om hur och om det kändes.

Hon fick göra knäböj, på båda benen och på ett ben i taget. Hon fick gå på hälarna och på tårna. Allt detta för att kolla hur starka hennes fötter var och om hon kunde hålla knäna på plats, dvs rakt över tårna.

Han förklarade att många med låg hålfot har en tendens att åka inåt med knäna, men att hon hade så pass bra muskelatur att hon kunde hålla knäna på plats.

Min dotter sa att hon var plattfot. Då sa han att det var hon inte. Plattfot har man ingen hålfot överhuvud taget. Men att hon hade låg hålfot höll han med om. Han sa det att det finns inget som säger att liten hålfot är sämre. Han sa att med lågt fotvalv får man en typ av skador och med högt fotvalv får man en annan.

Jag har alltid fått för mig att det var bättre med högt fotvalv och när jag läste "Born to run" stärktes den tron.

Sedan började han förklara varför hon kunde ha fått sin överansträngning i knäna. Barn och ungdomar har inte helt ihopväxta ben (lårben och skenben) vid knäna för att de fortfarande växer. Dessa växer ihop runt 19-21 års ålder.

Det som kan ha hänt i min dotters fall är att hon vuxit mycket sista tiden, vilket hon har, och musklerna därmed inte hänger med. Då retas muskler och leder lättare när man belastar benen mycket som hon gjorde under Regionslägret.

Vi hann inte gå igenom några övningar den här gången så vi bokade en ny tid. Men han sa att hon skulle börja lungt nu och träna så länge det kändes bra. Hon kunde utföra knäböj och andra lättare styrkeövningar men undvika stötarna som löpning, tvära vändningar och hopp innebär.

Sedan är det gympadojer som gäller hela tiden. Snygg får hon vara när knäna återhämtat sig. ;-)

Nu sitter jag här, efter min egna basketträning och känner det, att mina knän är ganska trötta. Jag måste börja få in mer styrka om de ska hålla tror jag. Kanske ska jag haka på min dotters övningar som hon får om en vecka.

När jag vaknade idag var jag fruktansvärt trött. Det tog tid för mig att somna och jag vaknade alldeles för tidigt. Men trots detta lyckades jag samla energi och och klara mig på den lilla vila jag fått  och avslutade den piggare än många andra dagar.

Fick ett meddelande i morse om att min bokade massagetid på en timme blev inställd. Tack och lov så hade jag fortfarande min väldigt mycket kortare massagetid kvar på jobbet. Hon är fantastisk hon som kommer till vårt jobb och masserar. Hon kan göra underverk på den korta tid hon har att massera oss på. Så hon masserade mitt ben igen, rygg, nacke och tennisarmbågen. Sedan lite linement på och en förmiddag som kändes som att man skulle brinna upp. Därefter kändes det mycket bättre. Precis vad jag behövde. Tennisarmbågen gjorde sig påmind igår på basketträningen. Det var som att armen var för kort och jag hade långt mycket lägre skottprocent än vanligt.

Jag var så trött efter detta. Taskig sömn och avslappnande massage var som gjort för att somna. Då tog jag en "rökpaus" utan cigarett såklart. Jag tog på mig jackan och gick ut med en kaffekopp i den kalla höstluften. Det gjorde susen och jag blev långt mycket piggare efter det.

När mot slutet av dagen hade vi ett möte där vi utvärderade flytten. Efter mötet promenerade vi till en restaurang i Sollentuna Centrum. En fantastisk restaurang med mysig miljö och riktigt bra mat. Jag valde INSALATA DI MARE

Ett urval av italienska frukter från havet såsom tonfisk, laxfilé, bläckfisk, scampi, gröna musslor, blåmusslor och vongoli. Havets alla läckerheter. Mums!

Den var smakrik och fräsch. Kan starkt rekomndera denna restaurang och denna rätt. Bor du inte allt för långt ifrån är Stinsvillan absolut värt ett besök.

#Massage #Fisk #Skaldjur #Restaurang #Hälsa

Vad ger du för signaler till dina barn? Jag fick frågan idag och det fick mig att börja fundera. Vad är det för signaler jag sänder ut med mitt sätt att leva och hantera livets alla mot- och medgångar? Allt man lär sina barn är inte är inte det som kommer ut genom munnen.

Om man säger till barn att man inte ska äta en massa godis men trycker i sig själv så visst kan barnen köpa att den vuxne får just för att den är vuxen. Men vad händer när "barnet" blir ungdom och anser sig vara vuxen? Det är egentligen den enkla ekvationen och kan styrkas med "barn gör inte som man säger, barn gör som man gör"

Så tänker jag på alla föräldrar jag möter som sätter sina barn i olika sporter för att det är "bra att röra på sig". Men hur många av dessa föräldrar har inte rört sig en meter ur motionssyfte de senaste 20 åren. Grejen är den att kroppens behov av att röra på sig upphör inte bara för att man blivit vuxen. Man har minst lika stort behov att röra på sig som när man är ung. Detta är det många som inte tänker på.

Många sätter sina barn i olika aktiviteter när barnen har "börjat lägga på sig". Det handlar såklart om okunskap, att du inte kan "springa av dig" den där chipspåsen eller bakelsen. För att förbränna den här typen av kaloribomber krävs det väldigt mycket rörelse, mer än de 2-3 timmar i veckan som barnen får gå på sin idrott.

Att röra på sig handlar om att må bra. Att få blodflödet i ådrorna att göra sitt, att frigöra lyckoruset endorfiner och hålla sig stark och smidig, som gör att du klarar mycket mer, både fysiskt och psykiskt. Och ju mer du orkar desto roligare är det.

Huvudsaken till att vi ska röra på oss är alltså inte att hålla vikten. Det kan vi gör vi mer effektivt med intaget. Ett långt och friskt liv med så få krämpor som möjligt som ofta ökar ju närmre incheckningsdagen man kommer.

Tänkte på detta när jag åkte från basketträningen idag. Idrottandet för mig är glädje och hälsa.

Sedan har du ännu en sida som är ack så viktig för välmåendet. Om du är en snäll männsika, som vrider och vänder på dig för att hjälpa andra och vara andra till lags, sänder du ut vissa signaler. Det är inte bara du som "får det lite jobbigt" en period för att hjälpa andra, andra som kanske inte förtjänar det. Utan sådan som kräver mer och mer av dig och du ger och ger. Det du då sänder ut är att det är ok att ta lite skit. Du lär dina barn att man ska kämpa på och kanske ta mer än vad man som människa bör stå ut med utan att ställa motkrav.

Så det jag vill säga är, tänk på vad du vill lära dina barn. Vill du att de ska äta sunt, bör du hålla en sund kost själv. Om du vill att ditt barn ska idrotta och hålla igång, håll igång själv.

Och till sist, ta ingen skit som Grynet brukade säga. Man kan vara snäll och hjälpsam, men säg ifrån när det går över gränsen.

Det är signalerna du ger som fastnar hos dina barn och formar deras framtid.

Jag hade sett fram emot att kunna ägna helgen till träning. Men när jag vaknade i morse så kände jag att det fanns risk för att de planerna skulle gå i stöpet och när arbetsdagen var slut så var det ett faktum. Det där sticket i halsen jag kände på morgonen var tecken på att jag har dragit på mig en förkylning.

Jag tycker inte om att erkänna mig slagen, oavsett vad det handlar om. Men eftersom att den här förkylningen involverar halsont så måste jag helt enkelt erkänna mig besegrad. Det kommer inte att bli någon träningshelg. Men jag tänker helt enkelt göra allt för att vara snabbt tillbaka. Därför var det dags att ta fram lite huskurer.

Varmt fotbad med salt

Grönt Chaite med honung

Och jag tänker avsluta den här kvällen tidigt med massor av sömn.

Blodbussen kommer till oss på jobbet lite då och då. Sist den skulle komma blev det inställt pga sjukdom så jag tänkte att nu var det dags. Jag ock kollegorna gick gemensamt ner till bussen för att bli pumpade på lite blod.

Jag anser att det är viktigt att ge blod om man kan. En nära anhörig blev räddad en gång i tiden tack vara att det var människor som ger blod. Kom in i bussen, läste igenom den vanliga texten som gäller vid bodgivning och la mig till rätta. 450 ml tappades ur på 7:30.

När jag var klar och fått min trisslott pratade jag med sköterskan om träning när man gett blod. När jag sa att jag tänkte träna idag så hon att det var bättre om jag valde en Power Walk istället. Pratade vidare om att jag ska ställa upp i #Midnattsloppet, då blev hon alldeles tyst, och jag kom på i samma ögonblick att det här med att ge blod idag kanske inte var den mest briljanta idén jag fått.

Eftersom att man får färre röda blodkroppar som transporterar syre så kommer man alltså inte att orka lika mycket. Det är till och med så att om man har lägre än Hb125 (som är normalt för en kvinna) så får man inte ge blod. Jag låg för dagen på 127. Går man under 100 i hb och anstränger sig så kan man få kärlkramp i hjärtmuskeln eller en infarkt fick jag lära mig idag. Men det är ändå 5 dagar kvar till loppet så risken att jag kommer att ha för lågt minskar.

Men kollar man blodlagret så kan jag vara ganska stolt över att jag gav blod idag i varje fall.

När man ger blod får man en karta med järntabletter så det ska hjälpa mig att få upp värdena igen. Kommer också att tänka på mat som är järnrik. Förutom dessa tabletter fick jag en påse cashewnötter och en smörgås.

Till middag kommer jag att satsa på kött i alla dess former, gröna grönsaker som broccoli och spenat. Sedan ska jag minska på mjölkprodukter och ägg fram till loppet. Inget kaffe på maten utan det får bli en kopp på morgonen när jag kommer till jobbet långt efter frukosten.

Massa C-vitamin ska jag få till också som hjälper kroppen att ta till vara på järnet i kroppen.

Man kan också göra mat i en gjutjärnsgryta för att få i sig mera järn. Och för att få lite järn att släppa från grytan kan man ha i något syrligt i grytan, som en tomatsås till exempel.

För att köra riktig hard core kan man göra inälvsmat, typ levergryta. Har aldrig tillagat sådan man själv, men han helt klart äta det. Enklast är nog att köpa hem lite leverpastej.

Eftersom att jag inte tänkte efter före så måste jag tänka desto mer nu efter. :)

Att komma tillbaka till #jobbet efter #semester kan vara svårt. Lösenord är som bortblåsta, man minns inte vad som var sagt sist i olika ärenden och man måste jobba ikapp det som samlats på hög. Men det värsta är att man blir så #trött av att sitta still. Hur kan det komma sig?

När man varit ledig och kunnat röra sig lite som man vill. Jag har till exempel planterat buskar och oljat altanen. När jag utfört tyngre arbeten har jag ändå känt mig ganska #pigg. Men nu när jag suttit still på kontorsstolen i 8 timmar är jag mer slut än någonsin. Borde man inte vara mer utvilad då?

Såhär förklarar IForms Motivationsexpert:

När hjärnan blir trött efter en lång dag på jobbet inbillar den också resten av kroppen att den är trött. Och hjärnan kan vara väldigt övertygande. Den mentala tröttheten är ett uttryck för att du har förbrukat en stor del av din känslomässiga och mentala energi, inte din fysiska energi. För många av oss är inte arbetet fysiskt krävande, så den fysiska tröttheten som du känner är en illusion.

Faktiskt är motion ett strålande sätt att få igång systemet igen. När du tränar sätter du fart på blodcirkulationen, hjärnan får nytt syre och rensar ut de stresshormoner som du har samlat på dig under dagen.

De flesta tänker att träning är något som man gör när man har energi över, men det är faktiskt tvärtom. Genom att förbruka energi får du energi tillbaka.

Och det är sant. Tar man sig bara steget ut, ger sig iväg på träning så är man enast pigg igen. Den mentala tröttheten är inte alls lika behaglig heller som den fysiska (tycker jag).

Men jag piggnade till lite när jag och chefen åkte iväg på lunchen och köpte glass till alla kollegorna på vår avdelning. Inte jättenyttig idag, men gott.

Som nyttigare alternativ köpte vi en honungsmelon. (Jag gav mig på båda).

Efter jobbet åkte jag till min lillebror för att hjälpa till med flytten. De var i princip klara. Bara lite krafs från förrådet kvar, så inga tunga lyft för mig.

Onyttigheterna fortsatte då lillebror bjöd på Pizza till de som hjälpt till med flytten. Jag valde en Primavera som hade champinjoner, ruccola, kycklingfilé och tomat. Det var gott med Pizza. Jag tror att det är ungefär ett år sen jag åt Pizza (När jag själv flyttade). God var den i varje fall.

Det blev sent trots att det inte var så mycket kvar med flytten när jag kom och när jag sedan kom hem straxt efter 22 var jag väldigt trött. Men antar det är mest mental trötthet tror jag och av för lite sömn. Skulle säkert piggna till om jag sate igång med träning nu, men då skulle hela rytmen rubbas och jag skulle inte komma i sleep mpde förrän om många timmar till. Så för nu så accepterar jag bara tröttheten, går och lägger mig och laddar inför morgondagens arbetspass och flyttstädning.

Idag är en god morgon i dubbel bemärkelse. Jag vaknar upp känner mig utvilad, inser att det är sista arbetsdagen inför ytterligare en veckas semester. Jag får till en smoothie som är var ruskigt god och nyttig.

Morgonens #smoothie

1 #banan

2dl #naturell yoghurt

6 #jordgubbar, färska

1 knivsudd #vaniljpulver

2tsk #kokosolja

1msk # hampafrön

#Kokosflingor som #topping

Det går så snabbt och enkelt att göra en smoothie med min #Smoothchopper från från #Tupperware. Och inte behöver jag väcka hela huset heller.

Jag brukar tycka att det är ganska svårt att få till en smoothie med kokosolja, då den stelnar till och blir som små klumpar. Men nu när det har varit så varmt så är oljan helt flytande och den rördes ihop med allt det andra som ingenting. Dessutom använde jag inga frysta råvaror denna gång så det var inget som snabbt kylde ner den heller.

Olja ger en aning kokossmak och detta sedan blandat med vaniljpulver, banan och yordgubbar, åh det blir sååå gott.

.

.

.

#Kokosfett

Jag har fått tänka om helt ang kokosfett. För när jag gick näringslära (för 100 år sen) så fick jag lära mig att man skulle undvika mättat fett och att kokos var en av få livsmedel från växtriket som innehåll mättat fett. Men kokosfettet skiljer sig från de animaliska mättade fettet, då det är uppbyggt av fettsyror som inte kan lagras utan att byggas om av kroppen. Det mesta av kokosfettet förbränns i levern och ökar förbränningen något totalt sett.

Men kom ihåg! Det finns inget som är så nyttigt att du alltid kan äta det! Man kan inte proppa i sig en burk kokosfett och tro att man ska rasa i vikt.