Idag känns det så mycket bättre. Förkylningen är på bättringsvägen jag har lyckats komma på lösningar på lite olika problem som jag nu vet hur jag ska hantera. Och jag har fått en riktigt bra start på den här dagen. Jag har gjort det bästa av situationen som faktiskt är riktigt bra.

I morse använde jag min nyinköpta råsaftcentrifug för att göra en ruskigt nyttig och god juice. I den blandade jag ner två rödbetor, en morot, en liten bit ingefära.

När jag rivit ner detta så tänkte jag att lite sötma från ett äpple blir nog gott också. Och så rätt jag hade.

Eftersom att spishällen har gått sönder så fick jag fundera på hur sjutton jag skulle tillaga mina ägg. Koka går ju inte, inte äggröra heller, men ugnsomelett fick det bli. Två vispade ägg, en skvätt mjölj, lite salt och salladskrydda.

Blev fantastiskt gott. Kommer jag nog göra fler gånger, även när jag har en hel spis.

Min förkylning har gett med sig väldigt mycket, men det är fortfarande inte på topp. Så jag tog mig en liten power walk medan jag lyssnade på grym musik, pratade lite i telefon och funderade på hur jag skulle ta till vara på den här dagen. Och när jag kom hem var jag taggad till tusen och ta mig an dagens utmaningar.

#Förkylning #Råsaftcentrifug #FärskpressadJuice #Frukost

Den smög sig på helt utan förvarning, som en explotion kom nysattackerna och näsan började rinna. Jag hade en förkylning som bröt ut med besked. Jag har haft många runt omkring mig som varit förkylda och jag trodde att jag skulle klara. Nu måste jag jobba på att bli frisk så snabbt som möjligt.

När jag vaknade i morse var jag trött, men kände mig inte alls sjuk. Under dagen fick jag snyta mig ett par gånger. Sen kom explotionen och det bara rann ur näsan på mig. Inte sjuk utan bara sjukt jobbigt med alla nysningar och allt snytande.

Jag hoppade därför över den egna träningen idag. Men som ensam tränare för tjejerna åkte jag och höll i deras träning i varje fall. Jag har precis fått in 2 nya tjejer och vill ogärna ställa in då.

När man är uppe i varv så är det som att allt snorande pausar och man känner sig nästan helt frisk. Men så fort det lugnade ner sig så kände jag den där tyngden i huvudet och runt näsan.

Medan min dotter duschade hängde jag med på ett hörn när damerna gick igenom de system och spel vi kommer att köra under säsongen. Och eftersom att jag inte tränade passade jag på att åka och handla istället.

De sålde ut den här snyggingen som jag kan göra många nyttiga juicer i.

En råsaftcentrifug som gör det lättare att få till juice av annat än apelsin. Nu kommer jag tex kunna göra egen rödbetsjuice, morotsjuice, äppeljuice och massa annat som är bra för immunförsvaret så kanske jag kan förkorta den här förkylningen en aning. Hoppas bara att den är enkel nog att jag kommer att kunna räkna ut hur man använder den innan förkylningen har löpt ut i varje fall.

Men nu ska jag sova, som också är väldigt bra för att få ur förkylningen ur kroppen. Lungn och djup andning. Om kommer upp enkelt imorgon bitti kanske jag hinner göra mig lite flytande försvar redan innan jobbet.

#Råsaftcentrifug #FärskpressadJuice #Förkylning #immunförsvar

Den här helgen har jag kört hårt med min kropp på flera sätt. Och såhär första dagen på veckan känns det av. Eftersom att jag kunde jobba hemma idag fick jag lite extra sovmorgon innan jag skulle ge min kropp en omgång till.

I morse när jag vaknade och såg mig i spegeln insåg jag att kroppen fick en hel del stryk under Tough Viking som jag inte alls kände av då. Många märken som pryder min kropp.

Inte så farligt med träningsvärken. En del i bröstmusklerna och triceps men det är helt överkomligt.

Anledningen till att jag jobbade hemma idag var för att jag hade en tid hos sjukgymnasten. Eva hade avrått mig från att delta i Tough Viking eftersom att det var en tävling och att man oftast pressar sig vid tävling. Men jag var helt inställd på att köra lungt så jag tänkte att det var lungt. Visste inte om jag skulle få banning nu men blåmärkena gör ju att man inte kan dölja det. Frågan skulle ju komma vart de kommer ifrån.

Något stelare i rygg och ben än när jag gick ifrån henne i fredags kämpade jag med att gå normalt utan att halta.

Men det blev ingen banning. Hon frågade bara glatt vilka hinder jag fick ta mig igenom. Sedan la hon mig på en speciell bänk där hon kunde spänna fast mina ben och sedan röra mina ben så att hela ryggen stretchades ut åt alla håll och kanter. Avslutningsvis fick jag ligga på mage medan hon körde in fyra nålar i ryggen på mig.

Där fick jag ligga ett tag. Jag blev så avslappnad att jag nästan somnade.

Basketträningen var lite tuffare för kroppen idag än förra veckan. Jag kände av både rygg och ben. Ibland kunde jag känna att min kropp svek mig och jag kunde inte göra allt jag ville. Men på det hela taget gick det ganska bra i varje fall. Jag såg till att stretcha ryggen efter träningen så att den inte skulle krampa efter dagens övningar hos sjukgymnasten och basketträningen.

Det återstår att se hur min kropp mår imorgon.

Min sjukgymnast klassade mig som ett mysterium. Han fick inte ihop mina känningar när han tryckte och vred på mig med hur jag beskrev mina smärtor. Och jag svarade inte på behandlingen som förväntat. Därför skickade han mig till en annan sjukgymnast för en second opinion, vilket var idag.

Jag hade tagit ledigt idag för att hinna med lite ärenden innan det var dags att gasa mot Göteborg. Passade på att även träffa lite vänner och käka lunch innan sjukgymnasten. Det ger sådan energi att träffa sina vänner. :)

Eva hette min sjukgymnast som tog emot mig. Hon frågade en massa om mina känningar, hur länge jag känt så, vad jag tränar mm. Sen gjorde hon likande vridningar och klämningar som Johan gjorde. Men hon stannade upp och kände lite extra på min rygg och böjde och vred på mig. Hennes teori i mitt mysterium var att problemet satt i ryggen.

Jag är tydligen väldigt stel i de 2 nedersta kotorna och på höger sida av ryggen. När hon belastade mitt vänsterben fick känningar i ryggen på höger sida. Det förklarade hon med att det blev för trångt för nerverna på motsatt sida.

Hon menade på att när jag gått hos Johan så har jag avhjälpt de spända musklerna i benet och rumpan så det gjort det möjligt för mig att springa överhuvudtaget men att grundproblemet sitter i ryggen. Varpå jag får tillbaka symptomen hela tiden.

Och faktum är att så mycket som jag känner i ryggen nu har jag inte gjort på länge. Det kändes inte alls så när jag tidigare gick hon Johan, men efter Bellamsstafetten kom det krypande. Så det kan nog ligga något i det hon säger.

Jag ska nu gå tillbaka till henne och få behandling av ryggen.

Sen satte vi oss i bilen för bilfärd mot Götet. Sonen var inte sugen på släktträff så han stannade hemma. Men jag och dottern började nöte mil i bilen. Började helt ok, men sen blev det en plåga. Min stackars rygg tyckte inte om att åka bil.

Att komma tillbaka från en skada är lika mycket psykiskt som fysiskt. För att hålla självförtroendet och motivationen uppe bör man sätta upp 3 mål av olika typer som ökar chanserna att nå målet. Man sprider liksom "riskerna" eller snarare chanserna.

Jag ville riskera att ta i för mycket så att jag skulle få mer problem med muskeln som håller på att repa sig, även om det går långsamt. Därför släppte jag tanken på att slå någon form av rekordtid och koncentrerade på andra mål.

• Springa hela vägen
• Hålla mig hel till slutet
• Hålla ett jämnt tempo och springa under 25

Jag sprang hela vägen och jag känner mig fortfarande hel. Det blev inte under 25 men 25:10 känns som helt ok. Jag har under ganska lång tid inte kunnat köra max så något rekord hade det inte kunnat bli även om benet skulle ha varit helt återställt.

Men min största seger är att jag kunde springa hyfsat obehindrat och det kändes bra i benet även efteråt. Fick lite känningar i sätesmuskeln sista kilometern, men det gick bra att fortsätta springa. Fick låta bli att öka bara.

Här firar vi att vi kom runt med hela och friska kroppar. Ombytta till torra kläder så att vi inte skulle börja frysa.

#Bellmansstafetten #Nåmålen #Löpning #Tävling #Fira

Med tryckvägsbehandlingen i baken sen igår så kändes baksida lår som det stelaste och hårdaste en muskel kan vara. Sent igår insåg jag att massören skulle komma idag, och till min stora glädje fanns det tid kvar. Idag är jag väldans glad att jag kom ihåg att skriva upp mig.

Jag tror att kombinationen med tryckvågsbehandlingen och dagens laser och massage är bra grejer. När man fått tryckvågsbehandlingen så är det som att ge musklerna ett rejält träningspass. Därför var det väldigt skänt att få massage idag. Hon fick lägga all fokus på benen, även om jag egentligen skulle behöva lite på axlarna med, men det är benen som är det akuta nu.

Något som förvånade mig var att det var bara skönt att få massage på vaderna. När jag tog massage på vaderna för något år sen var jag nära till tårar. Men nu var det som vilken muskel som helst.  

Lasern hon använde på mig skall göra så att återhämtningen går snabbare och hjälper musklerna att reparera sig.

Nu har jag fått behandling 2 dagar i rad, så den här dagen har fått vara en dag för återhämtning och jag tror allt att jag blivit lite mjukare igen.

#Massage #Laserbehandling #återhämtning #Tryckvågsbehandling

Benet plågar mig fortfarande, men daet har skett en förändring. Det gör inte ont på samma ställe som tidigare och jag har kunnat öka på löpningen. När jag var ute sist så kände jag efter extra noga för att veta vad jag skulle säga till sjukgymnasten inför behandling nummer 5.

Ruskigt omotiverad idag. Det var kämpigt att ta sig igenom den här arbetsdagen och Jessika hade ont så det blev inga fysiska utmaningar. Istället drog vi lite roliga historier och citat.

Efter jobbet åkte jag till Johan för att gå en ny omgång av tryckvågsbehandling. Han sa att det var positivt att det blivit en förändring, vilket det känns som att det tagit tid innan det blivit. Men när jag började behandlingen kunde jag inte ens småspringa till bussen och igår sprang jag ju först 2 och sen 3,6km. Det är ju en klar förbättring.

Och när jag fick känningar så hade de flyttat sig mer åt sidan.

Rödmarkerat är där jag kännder nu. Tidigare var det mer "mitt på".

Jag fick ont när jag med rakt ben fick pressa ner när han höll emot. Liksom tidigare högg det till direkt men kändes mindre efter tryckvågsbahndlingen. Tyvärr har det inte försvunnit parmanent.

Han sa att jag skulle fortsätta som jag gjort, där jag har ökat på lite grann men lägga ner så fort det gör ont. Sedan ville han kolla in mitt löpsteg. Fick därför ställa mig på ett löpband och det kändes bra. Efter att ha kollat in mina fötter från alla vinklar så sa han att mitt löpsteg var bra men att jag pronerar lite, dock ingen större fara. Ingen nyhet för mig eftersom att det är precis vad löplabbet och runners store har sagt tidigare.

När han sedan ökade på lutningen så började jag känna av lite grann.

Jag ska tillbaka 2 gånger till innan Tough Viking och han tror att jag kommer att klara Bellmansstafetten med. Det känns ju positivt. Om jag inte blir bättre så måste jag påbörja en större utredning med ultraljus som kan scanna av kroppen för att se vad som kan vara skadat.

Vila idag och mer träning imorgon igen då. Hoppas, hoppas att han har rätt.

Tiden går och jag har inte kunnat nyttja tiden som jag önskat. Det är lite skrämmande med tanke på det kraftprov jag har framför mig och benet har inte återhämtat sig i den takt jag önskat. Igår fick jag den fjärde tryckvågsbehandlingen.

Den förkylning med känning i halsen som jag fick gjorde att jag inte riktigt kunde ge kroppen den utmaning den hade behövt mellan behandlingarna. Jag kände av tryckvågorna något mer än sist, men jag tror att det var mer nya punkter som dykt upp efter den träning som jag faktiskt fick till.

Johan säger att det ska märkas på 3-5 behandlingar och det gick ju faktiskt att springa en bit utan känningar som jag inte kunde alls innan. Det gick inte ens att småspringa till bussen.

Jag fick lite övningar att göra också. Nu ska jag reta musklen och se vad jag får effekt.

Idag var massören på jobbet och hon fick massera mitt ben och köra lite laser. Senare på dagen när jag skulle gå tillbaka till kontoret efter lunchen kom sommarens tredje stora skyfall. Vi småsprang för att vara i regnet så kort tid som möjligt och bli så lite blöt som möjligt. Det högg inte som tidigare, men visst kände jag av det lite. Hoppas att det inte har gått bakåt nu bara.

Tiden är knapp och jag måste bli bra i benet nu om jag ska ha någon möjlighet att genomföra Tough Viking. Till och med Bellmansstafetten veckan innan ligger i riskzonen.

Jag måste steppa upp igen och  bara hoppas att förkylningen inte tar fart igen.

Så imorgon ska jag genomföra övningarna som Johan gav mig:

Höftlyft på pilatesboll 3x10

Rörelse och sträckövningar för baksida lår och sätesmuskel

Stretch av sätesmuskeln

När jag har hämtat sonen på Arlanda ska jag träffa Jessika så att hon får köra slut på mig. Jag ska se till att köra utfallssteg och hopp.

Bara jag kommer igång med träningen på allvar så vet jag att frustrationen försvinner och rädslan inför Tough Viking kommer minska. Jag vill ha den där kämpargöden och viljan att bara ge allt.