Torsdag kväll efter jobbet åkte jag till Uppsala för att hämta upp min systerson, därefter vidare mot Stöten, Sälen. Halkigt underlag gjorde att vi var uppe vid midnatt ungefär. Sen skulle det bära utför under kommande två dagar.

Man blir ganska mör av att vara ut och resa i jobbet. Jag har jobbat på att få till träningstillfällen och hade tom packat kläder för att kunna nyttja gymmet här upp i Sälen. Men min kropp har talat om för mig att det räcker alldeles utmärkt med den träning den får i övrigt här.

Sista biten av bilresan var jag ganska trött och väglaget var rejält halkigt. Men min systersom höll sig vaken med mig hela resan så han höll mig vaken.

Väl framme var det bara att borsta tänderna och krypa ner i sängen. Jag delar rum med min dotter, min bror och hans barn som åkte upp dagen innan. De låg och sov så jag fick smyga in och lägga mig.

På morgonen vaknade jag ganska tidigt och gjorde i ordning frukost. Sen gick jag ner och fixade med hyrskidor och lift kort. Två dagars skidåkning väntade och däremellan skulle jag se till att få tid i gymmet.

Nu har jag fått hjälpa till att skola barn att åka skidor, ta hand om barn som inte riktigt velat göra som planerat vilket har lett till en hel del traskande i pjäxor, långfärdsåkning på slalomskidor och kångkande på utrustning. Bara det har varit rejäla träningspass i sig. Så jag ser det som att min kropp behöver all vila den kan få.

Jag har ju även fått en del skidåkning på egen hand också och med andra vuxna och det innebär ju faktiskt en hel del benträning. Och det är ju så fantastiskt kul även om man egentligen "bara" åker upp och sedan ner igen.

Tyngst och mest mjölksyreframkallande är när backarna börjar bli uppkörde, alltså framåt kvällen, då jag fick chansen att åka de lite brantare backarna än barnbacken.

Nu tar jag en kort vila medan de pistar om stora backen. Då kommer det bli lite skön åkning igen, men på nypistat. Ska bli så kul!