Jag får ofta kommentarer som, "Jag fattar inte att du hinner med", "hur hinner du med allt", "att du orkar.." mm. Men när man är mitt uppe i saker så hinner man med mer än vad man först kan tro. Men det är inte allt för sällan som jag önskade att jag hade 28 timmar på ett dygn.

På jobbet har vi fått ett tillfälle att gå en "Effektivitetskurs". Ett sätt att lägga upp sitt arbete för att jobba effektivt och därmed känna att man har fått mer tid på ett dygn.

Manne som håller i kursen startade ett företag efter att han klivit ut från väggen och in i livet igen. För några år sen så jobbade han över mycket. Det blev många långa kvällar och även helger som gick helt och hållet till jobbet. Och han tänkte hela tiden att snart skulle det lätta. Det skulle bara vara de här veckorna, eller månaderna, sen skulle allt lugna ner sig och bli lättare igen. Då skulle han kunna börja jobba som vanligt och ha en normal fritid.

Men den tiden inföll aldrig och tillslut blev det ohållbart.

För att göra en lång historia kort så insåg så småningom att han kunde jobba hur mycket som helst och aldrig komma ikapp. Han insåg att han måste vara mer effektiv, se till att han hade information om allt som skulle utföras på ett ställe och inte en massa olika "att-göra-listor". För det var när han hade både kalendern, att-göra-listan, postitlappar, maile, telefonen och alla andra "inkanaler" som bestämde hans dag, som allt föll ihop. Han kunde inte få till någon bra priotering och det var mycket som föll i glömska och blev tillslut något som han var tvungen att göra någonting åt i panik, en sista-minuten-lösning.

Efter att ha gått kurser och läst en massa i ämnet och kännt att han "kommit på det" som han ville få ut det här budskapet, att det inte leder någon vart att jobba slut på sig, vare sig det är privat eller jobbet.

Känns som om han ville frälsa världen.

När jag sa att jag gärna skulle ha 28 timmar på ett dygn så sa han att jag skulle få det, efter den här kursen.

Det blir det väl kanske inte riktigt, men jag tror helt klart på konceptet. För jag känner igen mig massor i det han berättar och det är mycket som blir ens dåliga samvete.

Mycket tid går ju bara av att man faktiskt inte riktigt vet hur man ska göra. Eller att man blir tvungen att bryta det man håller på med för att ta hand om en "panikare" som man borde gjort för länge sen men glömt bort. Och nu går det inte att skjuta på det längre.

Mitt liv går ofta i 180 och jag tror nog att allt det jag hinner med, som många tycker är så otroligt, det är nog det som jag helt enkelt inte hinner glömma. Men det är mycket som också landar i facket "dåligt samvete" och "borde ha gjort".

Så nu håller jag på att bygga upp mitt nya system så att jag inte missar något, hinner göra allt utan att hela tiden spela på minuter och sekunder.

Jag har:

• Kategorierat mina uppgifter i prio 1, prio 2 och följ upp.
• Alla uppgifter skall ha ett slutdatum
• Alla uppgifter delas också in i vanliga uppgifter, projekt, famtid/idéer/kanske och privat

• Uppgifterna skapas genom att jag helt enkelt skriver in dom, stora som små
• Alla mail som innebär en arbetsuppgift läggs in som en uppgift och rensas från inkorgen. Flera mail kan vara kopplade till en uppgift

På det här sättet så har jag bara "Att-göra-listan" som indikerar ett mail. Får jag en arbetsuppgift utifrån ett samtal, mail, besök så finns det i listan och ingen annan stans.

Min överfulla inkorg är plöstligt inte full längre och jag har inga som helst problem att skicka och ta emot mail längre.

Jag har fortfarand i nybörjarstadiet så jag har en bit kvar till 28 timmar på ett dygn, men jag är på god väg. :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det är försommar och det är en tid med mycket firande. Den här helgen har jag verkigen varit massor av firande. Då har träningen fått stå tillbaka lite. Så jag har fått lägga in ett par extra vilodagar för att hinna med allt firande.   I torsdags...

I morse vaknade jag och mådde inte alls bra. Så pass att jag ställde in tiden hos sjukgymnasten. Jag skulle ha tejpats för att se om det skulle hjälpa mig i min löpning. Men med ganska hög press på jobbet just nu kände jag att jag inte kunde stanna h...

Jag är väldigt trött på att känna att jag inte kan ta i fullt ut att ett hårt löppass känns avlägset. Att jag inte kan köra på som jag vill är frustrerande. Igår hade jag ett besök hos sjukgymnasten efter en hel månads upphåll. Jag behövde höra vad h...

Ibland är inte omständigheterna så som man tänker eller planerar. Det är lätt i sådana lägen att bara ge upp och strunta i allt. Men det är inte alltid det ända alternativet. Ibland får man anpassa sig och helt enkelt make it work.   I Söndags ha...

Att ha legat i influensa har tagit hårt på kroppen och har hållit mig helt från träning och har sakta börja komma igång med promenader och lättare gympass tredje veckan. Idag drog jag igång med löpning och utegym. Nu ska jag snart vara tillbaka.   ...