Idag fick jag en släng av uttråkning, vilket jag inte haft på väldigt länge. Jag ville gå och bada men barnen var på eget håll, vännerna som inte fortfarande är bortresta var upptagna. Jag hade ingen lust att dra iväg själv och simpass lockade inte heller. Bestämde mig iställer för att köra ett gympass och kanske försöka springa lite också.

Rastlös som sjutton, men när jag väl bestämt mig för att träna var den känslan som bortblåst. Jag skulle ju få vara ute i solen och träna, 2 flugor liksom. Jag ska ju öka långsamt med belastningen av benet så jag tog en promenad till gymet på dryga 1,5km. Där körde jag ett pass med fokus på överkropp men även lite ben. Körde även övningarna som sjukgymnasten gett mig.

Jag körde 3 set och 10-15 reps

Här lyckades jag faktiskt göra dips utan att landa emellan. Sista setet blev det bara hopp för då orkade jag inte mer.

Chins med hopp och liggande chins.

Det var inte jättemånga som tränade idag, men väldigt många som "tittade på" och som skulle prova lite grann. Många barn som klättrade. Jag tycker att det är lite respektlöst att ta med sig barnen till gymet utan att förklara att de måste flytta på sig när det kommer någon som vill träna. Det är en sak att få vänta för att det är mycket folk som tränar, men att behöva vänta för att det är barn som klättrar eller någon som står och skrattar för att de inte orkar lyfta (som inte ens är ombytt utan bara testar lite), tycker jag inte är ok.

La mig på en av bänkarna och körde höftlyft, en övning jag fått av sjukgymnasten. Höftlyft med ett ben i luften. Sedan tog jag mig en runda i spåret för att testa benet lite. Och det gick förvånadsvärt bra. Jag försökte fokusera på löptekniken och vart jag kände av skadan nu så jag kan förmedla det imorgon när jag träffar Johan.

Jag ångade inte på för full fart utan ville hålla ett lungt tempo så att jag skulle klara av att springa med mitt ben hela spåret.

När jag kom tillbaka så körde jag de övningar jag inte fick gjorda innan och repeterade några till. Även denna gång så var det ett barn som klättrade runt på "maskinerna". Hade de varit av metall hade man troligen inte låtit barnent klättra. Men nu för att de är gjorda av stockar, kan man tydligen inte göra sig illa på dom, eller?

Nu var det mycket färre som var där så det gick att välja andra övningar så länge. Men lite surt att man inte kan köra på i det tempo man vill.

När jag kände mig färdig så körde jag ett varv till. Det kändes så bra, trots att jag fått lite känningar efter första varvet. När jag sedan kommit runt fortsatte jag hemåt. Då kunde jag känna att jag sprungit på. Men det är så svårt att hålla igen när det känns så bra. Men jag måste tänka långsiktigt. Jag måste bli bra till nästa vecka!!