Första matchen är spelad och jag kan konstatera att historien upprepar sig. En lång resa är förödande för vårt spel. Plötsligt är det som om allt de lärt sig som bortblåst. Det blir ett rejält snack om matchen. Vi måste hotta upp om vi ska komma vidare i den här cupen.

Vi hade ganska tur med matchschemat som gjorde att vi fick ganska god tid på oss. Ändå var det som att de klivit upp direkt från sängen och fokuseringen var någon helt annanstans. Passarna var galet dåliga och farten hade de lämnat hemma. Det som gjorde att vi förlorade så stort var helt klart passarna. Att de sedan sprang med och inte förbi var bara slöseri med energi.

Ett rejält snack om matchen och ta upp deras egna reflektioner att ha under huvudkudden. 

Då var det dags för årets äventyr med tjejerna. Det är dags för den årliga basketcupen i Eskilstuna. Förkylningen sitter fortfarande i, men min ansträngning kommer att ligga i mitt hoppande, studsande och gapande från sidan. Hoppas bara rösten håller. Jag är laddad och det är tjejerna med.

Innan en cup så är det mycket att stå i och fixa. Det ska packas, ordna med färd till Bussen, matplaneras, se till att hemmaplan kommer fungera medan man är borta och matsäck till bussen.

Sonen försäkrar att allt kommer gå fint där hemma, jag hann peta i mig lite mat och mamma ställde upp med skjuts.

Och jag hann blanda ihop lite färdkost.

Nu sitter vi äntligen på bussen och kan andas ut. Vi har ett par timmar innan första matchen att ladda.