Sedan jag fick förfrågan om att ställa upp på XL-galan i leverantörsloppet har jag sökt efter träningsprogram som ska hjälpa mig att maxa mig inför det stundande loppet. Men det är inte så lätt. Det är långt mycket lättare att hitta program för att komma igång, klara 5 kilometer, klara milen eller maran. Kortare stäckor är svårare.

Jag vill ju verkligen gå in för det här och prestera bra på mitt 400 meterslopp på XL-galan. Men att hitta träningsprogram och tips på nätet är inte lätt.

Men det jag har kunnat komma fram till av det jag hittat är att man ska se till att producera mjölksyra. Snabba intervaller och backträning.

Jag skjutsade min dotter till hennes friidrottsträning idag för att passa på att fråga hennes tränare om lite tips om hur man kan lägga upp sin träning. Jag fick ungefär samma svar som jag själv hade kommit fram till.

Det verkar inte helt lätt. Och det vill människor, inklusive min dotters tränare gärna påpeka. Att 400-metersloppet är det svåraste av dom alla.

Det är för kort för att lägga dig på en nivår med återhämtning och det är för långt för att prestera max hela vägen. Då man i princip bara kan prestera sitt max i ca 20 sekunder. Och världsrekordet ligger på mer än det dubbla. (43,18). Men det som förvånar mig är att hennes tränare talar om för mig hur svårt jag kommer att få det.

Det är inte direkt någon pepp att få höra hur svårt det är och i princip deklarera att det är något jag får försöka överleva. Det här är inget jag har blivit tvingad till. Jag har blivit frågad och jag valde att svara ja, och nu vill jag prestera så bra jag bara kan.

Så alla tips på hur jag ska kunna lägga upp träningen fram till 6 februari mottages tacksamt. Men vill ni tala om för mig hur svårt det är talar ni inför döva öron, för det har jag hört tillräckligt. Nu vill jag bara ha pepp!

#XL-gala #Träning #Träningsupplägg #Peptalk #400meter

Nu när det är förkylningstider och halsen river försöker jag laga mat som stärker immunförsvaret och förhoppningsvis också kan påskynda tillfrisknandet eller kanske tom förhindra ett utbrott. Och just nu är det ingefära som är min hjälte.

Ingefära i maten är riktigt gott. Ändå använder jag den inte jätteofta för smakens skull. Jag använder den mest för att den är nyttig och att den har goda effekter på hälsan. Smaken är liksom en god följdeffekt.

Ingefära innehåller essentiella oljor, magnesium, kalium, vitamin B6, koppar och mangan. Den är dessutom rik på antioxidanter.

Ingefäran är inflammationsdämpande, är bra för lederna, är bra för matsmältningen. Det jag läst på senare tid är också att studier har visat att det  lindrar menssmärta. Den ska också vara bra mot illamående.

En knöl som använts i medicinska syften i årtusenden i asien.

Läste att man kan odla den själv. Kanske något man ska ge sig på. Då planterar man en bit när den har fått "gröna ögon". Hälften ovan, hälften nedan jord. Får söka mer info när jag känner att jag kan ge mig på den uppgiften. Har dessvärre inte gröna fingrar, men man vet aldrig. Det kanske man inte behöver för ingefära.

Dagens middag hackade jag lite ingefära, lök och 2 pakrikor i olika förger samt skivade 2 morötter. Sedan hade jag ner lite spenat (en annan växt som är grymt bra för hälsan). I dett blandade jag ner Delizies färdiga tomatsoppa utan tillsatser som jag fick på hälsomässan. Och så lite matlagningsgrädde och en burk tonfisk på det. Mums!

Detta serverade jag med lite matvete.

Den här helgen har jag inte gjort mycket rätt ur hälsosynpunkt. Kosthållningen var inte den bästa, varken till innehåll eller tider. Och pga en röd hals har inte helgen innehållit någon träning heller. Så lite fest på det.

Jag hade börjat få lite känning i halsen redan i fredags men det gick bra att träna. Det var inte allt för hård träning då vi gick igenom systemen större delen av träningen.

Sedan var det upp tidigt igår för att spendera hela dagen i baskethallen. Det var ett matchblock där mina tjejer skulle stå för cafeterian. Frukosten var inte mycket att skryta med eftersom att jag inte hunnit med att handla. Och för att vara solidarisk med de hårt kämpande tjejerna var jag "tvungen" att köpa mig lite bakverk i cafeterian.

Och någon riktig mat blev det inte förrän till kvällen när vi kommit hem till lillebror och min svägerska för att fira hennes 30-årsdag. Men som bekant är festmat inte alltid av det mest hälsosamma slaget.

Efter lite vin, dans och sång var det dags att sova. Sov över eftersom att de bor ute i skogen. :)

Så i morse fick de bjuda på frukost. Det var länge sen de levde hälsosamt i den familjen så vitt bröd och te var vad jag stoppade i mig i morse.

Hela helgen var fulltecknad och efter frukosten åkte jag till min guddotter som flyttat till Gnesta. Vi åkte till den lokala pizzerian och åt allt vad vi orkade. Galet stora pizzor.

Pizza var inte direkt igår jag åt. Men jag gjorde i varje fall det goda valet att dricka vatten till maten.

Det var så mycket mat att vi alla tog en doggybag och åt detta till middag också.

Helt klart större energiintag än vad jag gjorde av med den här helgen. Och näringsintaget var alldeles för låg.

Nej nu är det slut på sluskeriet. Det här var en engångshelg. :)

Hoppas bara min hals fattar att jag inte vill slappa längre.

Det finns så många övertygelser när det kommer till kost, hälsa och träning. Vem är det som har rätt? Förstör jag min kropp om jag går på fel linje och när upptäcker jag det? Kommer man få reda på om man gjorde rätt val? Det är inte lätt att navigera sig i den här djungeln och det blir svårt att välja, för man vill ju välja rätt.

Min dotter kom hem efter en träning och sa att hennes friidrottstränare sagt åt henne att om hon behöver vila sina knän ska hon sitta på läktaren och avstå från träningen. Han ansåg inte att hon kunde vara med och vila knäna ibland. Jag ville då stämma av med tränaren vad han visste om henne. Jag frågade om min dotter berättat om överansträngningen och förklarade att hon kan tänkas behöva vila när det inte känns bra.

Han svarade då att han tyckte att hon skulle köra träningsuppehåll och endast köra rehabövningar. Han menade på att det är svårt för barn/ungdomar att veta när de ska ta det lungt och att det på det här sättet kan dra ut på skadan onödigt länge.

Då svarade jag att det är sjukgymnasten som sagt att hon ska delta på träningarna till dess att hon känner att en övning inte känns bra. Hon har fått order om att värma upp med sina rehabövningar och sen köra på som vanligt men undvika för mycket hopp och studs. Hon avbryta så fort hon känner att en övning inte känns bra och fortsätta med något annat.

Det är i sådan här lägen det är svårt att veta vad som är rätt. En tränare som säger en sak och en sjukgymnst som säger en annan. Det är då man får gå på sin egna magkänsla och helt enkelt säga sig att det är det som är mest rätt att göra. Och för min del tror jag att det är mest rätt att följa sjukgymnastens råd. Komma igång med sina träning så snabbt som möjligt och backa när det inte känns bra. Så idag var hon med på basketträningen, och hon gick över till bollbehandling nör det inte kändes bra i knäna. Våra kroppar singalerar ju när någon inte är bra. Det är som med beröm och kritik, oftast får man reda på när man gjort något fel, men sparsamt när man gör något bra.

Skönt att det inte är allt för långt till återbesöket.

#Rehab #Träning #Sjukgymnast

Igår när jag kom till jobbet fick jag ett erbjudande som jag inte kunde tacka nej till. Jag blev riktigt glad när jag fick frågan. Nu gäller det bara att förbereda sig inför den stundande utmaningen. Jag är full av förväntan, nervositet och taggad till tusen.

Varje år så sponsrar Weber, där jag jobbar, XL-galan. Det innebär att vi är med och hjälper till kring arrangemanget och deltar i leverantörsloppet. Förra året satt jag på läktaren och kollade på min dotter när hon deltog i stafetten. I år ska jag vara nere på arenan. Jag ska ställa upp i leverantörsloppet som är på 400m.

400m är en svår sträcka då det inte är lätt att hålla full fart hela vägen. Mjölksyran är något som kommer krypande och sätter käppar i hjulet. Så jag måste hitta ett bra träningsprogram så jag kan prestera på topp.

Men när man googla träningsprogram för 400m så är det inte så att nätet svämmar över av träningsprogram.

Jag tror att jag får snacka in mig lite hos min dotters tränare och be han ge mig lite tips.

Men något jag tror att jag måste göra är att jobba med intervaller, backträning och jobba med benstyrka. Allt för att skjuta fram tröskeln för mjölksyra och lära kroppen att jobba hårt trots mjölksyran.

Jag undrar vad jag springer 400m på idag. Det kanske jag ska börja med att testa så man har något att utgå ifrån.

#Utmaning #tävling #400m #Friidrott #lopp #XL-Galan

Jag hade planerat länge att gå på hälsomässan. Men det var svårt att få med sig sällskap vilket jag inte kan förstå. Det är ju jättekul att gå på hälsomässan och man kan ju välja hur många timmar man vill gå så man hinner ju få med annat också.

Jag hade pratat med en kompis om att gå på Hälsomässan, men hon var inte säker på om hon skulle orka gå då hon skulle ut och festa dagen innan. Så jag tänkte att jag skulle få låta henne sova ut innan jag kollade av hennes hälsostatus. Då tog jag mig ut på en löparrunda för att stämma av hur det står till med mitt ben.

Det gick hyfsat bra, men mot slutet kände jag av musklerna intill smalbenen. Så jag kunde inte dra på mer. När jag kom in sen stretchade jag och gjorde en del övnignar med mina Foamroles. Samtidigt som jag tryckte på mina ömma punkter i benen så fick jag en del bålstabilitetsövningar.

Efter dusch en och näringsrik lunch visade det sig att jag inte hade sällskap till mässan. Så jag bestämde mig för att åka själv.

På mässan fanns allt inom hälsa. Massage, spa, naturlig skönhet, hälsokost, träningsformer och redskap. Man kan lätt bli fattig om man går loss på allt där inne. För min del så blev det lite inköp.

• Paulún-kasse (Innehållandes lite hälsosamt ätbart och annat som jag inte kan avslöja då jag ska ge bort delar i julklapp)
• Balanskudde
• Sulor för att att sätta i skorna och förbättra stöd och dämpning.

En hemlis från Paulún-kassen som blir min egna julklapp :)

Sen fick man lite gratisprodukter som tex en ny juice från Brämhults och lite tidningar om träning.

Men jag kunde ju inte lämna Hälsomässan utan att ha besökt Friskvårdskollen. Den här gången hade de gjort så att man fick en kontroll om man hade förbokat. Men man kunde utföre lite enstaka tester. Så jag körde en armhävningstest och pulskollen.

Armhävningarna gällde det att göra så många armhävnignar man kunde under 20 sekunder. Men det var inte antalet de mätte, utan hur många centimeter du rörde dig upp och ner. Jag hamnade på 239cm, vilket de som höll i testet tyckte var mycket bra. Fick först "tipset" om att jag kunde göra de på knäna. Fys, bara för att man är tjej. Nej jag gjorde såklart mina på fötterna. :)

Pulskollen bar att gå upp och ner på en step up bräda i 30 sekunder. Sen skulle man mäta pulsen. Jag fick 84, vilket är klassat som mycket bra för någon i min ålder. Skänt att höra att ligger bra till trots att man inte kunnat träna så hårt som jag gjort tidigare.

Det gick ju bra att åka själv. Och det var ju inte så att man inte hade någon att prata med på mässan. En hel hall full med människor som prioriterar sin hälsa. (Dessutom hittade jag ett par av mina tjejer från basketen här också).

När jag kom hem så var det dags för middag. Då blev det panerad fisk, som jag höjde hälsofaktorn på genom att panera med Polenta, istället för ströbröd. Att panera med Polenta är inte bara hälsosammare. Det var lättare att jobba med också. Det klumpade sig inte som ströbröd och fastnade lättare på fisken.

Blev mycket gulare också. :)

Till fisken serverade jag en sås som jag gjorde på Turkisk yoghurt, rödlök och min egenodlade paprika. Jag hottade upp den lite med 2 msk majonäs, salt och peppar.

Maten fick tummen upp av barnen och den kunde ätas med gott samvete. Måste säga att jag tycker att det blev godare med Polenta än med ströbröd.

Nu ska jag avsluta min hälsodag med en god natts sömn.

#Hälsa #Hälsomässan #löpning

Vardagens sista dag och jag kände mig ganska sliten då jag inte varit noga med att lägga mig i tid.  Nu är det helg och vad gör man då? Jo, man kör på lite hårdare ändå. Så ska man ju få in lite återhämtning också.

Direkt efter jobbet var det dags för basketträning för att fira in helgen ordentligt. :)

Idag tog jag med mig min lilla foamroller.

Många var nyfikna på den och undrade vad det var. När jag förklarade vad det var, att man masserar sig med den, genom att använda sin kroppsvikt var det flera som ville prova.

Själv körde jag en del med denna när de andra skulle stretcha. Vår tränare har lagt in stretch direkt efter uppvärmning. Men stretchen tjejerna kör är den klassiskt statiska.

Det råder ständigt diskussion om stretchingens vara eller icke vara. Efter att ha läst om olika teorier och inställningar till stretch så har jag skapat mig min uppfattning.

Vi kan börja med att slå hål på myten att man skulle minska träningsvärken o man stretchar. Man kan till och med riskera att FÅ träningsvärk när man stretchar.

Ska man stretcha då?

Ja det ska man, om man behöver och gör det av rätt anledning. Om man är stel, har så pass korta muskler att man inte har normal rörlighet eller behöver öka blodgenomströmningen. Och det är ett jättebra tillfälle att göra det i samband med träning då musklerna är uppvärmda. Man kan inte hindra eller minska träningsvärken genom stretchning.

Och att stretcha statiskt innan man ska anstränga sig och använda sig av hårt arbetande muskler. Musklerna arbetar på vana och och igenkänning och när de ska arbeta så ska de ju spännas. Samtidigt behöver man kunna ta ut rörelsena utan att sträcka sig.

Hur ska man göra då?

Innan fysisk ansträngning ska man värma upp ordentligt och sedan kan man för att göra kroppen redo för rörelse genom dynamisk stretchning. Det innebär att man kontrollerat tar ut rörelserna ordentligt fullt rörelseomfång. När man sedan kör hård träning i form av explosivitet, spänst och styrka är muskler och leder förberedda på att användas och du undviker att sträcka dig.

Så när de andra tjejerna sätter sig och pressar ut musklerna till fullt utfall och håller pressen i 30-60 sekunder så kör jag dynamisk stretch. Jag tar stora steg, likt utfallssteg, vrider kroppen och svänger på armarna för att ta ut rörelserna.

Men däremot så är det riktigt bra att få till stretching efter passet för att öka rörligheten, där det behövs. För att inte tala om det sociala när man stretchar i grupp.

Avslutningsvis körde jag min Foam role för att ge smalbenen och vader en omgång.

Jag är lite frustrerad över att blocket där jag gjort en massa träningsplanering är försvunnen. Det var inte jättemycket kvar, men många övningar kan man ju återanvända och köra igen. Bra att minnas vad man gjort liksom. Så nu måste jag sätta mig att planera igen. Skönt att jag hade fyllt på övningsbanken i söndags.

I söndags när jag var på coachclinic fick jag en del idéer på övningar men framför allt fick jag med mig lite tankesätt som är värt att tänka på när man coachar ungdomar som ska lära sig grunder och där detaljerna är viktiga.

Så jag  några saker som jag fokuserade på var rörelse, fotarbete och att få tjejerna att ta sikte på målet.

När jag körde en övning och upptäckte att flera av tjejerna hade svårt med hur de skulle springa och där fotarbetet inte blev helt rätt så fick de springa några vändor med bollen i händerna, för att bara har rörelsen och fotarbetet att tänka på och slippa tänka på dribblingen.

När man ska attakera korgen är det viktigt att man håller blicken på korgen långt innan och inte först när det är    dags att lägga i bollen. Det underlättar om man tar sikte på målet innan. Då är det lättare att få i bollen.

Det är också viktigt att lära spelarna att prata på planen . Men det är ofta som de inte riktigt vågar prata. Och får man de inte att kommunicera från början är det svårt att få de att göra det sen.

Så för att träna på dessa saker fick de dribbla från baseline, runda en kona för att sedan attakera korgen. När de rundat konan fick de ropa ut "Eyes on target" och samtidigt sätta blicken på korgen. Dels fick de träna på att prata på planen och dels så påminde de sig själva att titta på korgen.

Jag är själv inte rädd för att prata på planen, men det kommer inte alltid naturligt. Och det där med att sätta blicken på korgen behöver jag själv tänka mer på. Så det har även varit lite utbildning för mig själv som spelare också.

Och även de andra Damspelarna skulle behöva tänka på det. Det var en av anledninarna som gjorde att vi fick till många missar och därmed en hel del springa på träningen.

När vi fick springa 10 längder så fort vi kunde så tog jag ut mig ordentligt och det tog ett bra tag att återfå andningen. Att springa 10 längder innebär 260meter fullspeed. När man börjar komma upp i de sträckorna i full speed är det mycket mentalt. Då gäller det att ha "Eyes on target" för att orka hela vägen in i mål.