Vad jag har väntat på den här dagen. Att få ge mig ut på en löparrunda utan att få känningar i benet. Efter en hel dag med slit och släp av grenar och fågelbo var jag ganska trött, men jag hade bestämt mig för att ge mig ut eftersom att jag missade min TMI.

Vi kom igång vid 10 på morgonen med att såga ner skadade grenar på körsbärsträdet. Det tog lite längre tid än vad jag trodde, Och vilka konstruktörer kråkorna är. Boet var galet hållbart. Trots att det föll hårt i marken höll den stora trasselbollen av grenar. Det blev tvä vändor till Kretsloppscentralen med alla grenar och löv.

Insåg när jag var där att jag inte var den enda som hade städat i trädgården. Det var fullt med människor, bilar och släpkärror. Trodde ett tag att jag hade fått punka men tack och lov var min bumpy ride bara pga allt skräp som låg på marken. Det hela tog sådan tid att jag var tvungen att ringa och boka av mig från TMI:n

För att hinna få oss lite lunch blev det en sallad från Mc Donald's. Kändes lite liten när jag öppnade deras nya förpackning för sallad. Trodde inte att jag skulle bli mätt, men det var helt ok faktiskt. Var dock tvungen att äta upp brödet för att bli mätt.

Lite fläng hit och dit och handling sedan hem för att köka middag. Det blev sallad till middag också, men den här gången gjorde jag den själv. Kött från färdiggrillad kyckling, romadsallad, 2 dl matvete, 400g kronärtskocksbottnar, ca 100g daddlar. Till detta serverade jag hyvlad manchego, skållade mandlar och en vinägrett.

Jättegott! T o m sonen tog påfyllning trots att det var sallad. Han var inte jätteförtjust i dadlarna men de kunde han ju pilla bort.

Efter middagen bestämde jag mig för att testa att springa lite. Härligt väder hade lockat hela dagen men jag hade en massa andra måsten. Jag var lite spänd på att få reda på om mitt ben skulle hålla efter att jag avstått från löpningen ett tag och bara ägnat mig åt annan typ av träning.

Jag fick tvunga mig att inte springa iväg fär fort. Det kändes som att jag bara ville flyga fram. Men jag ville inte gå ut för hårt.

För att lättare hålla igen så la jag in lite löpteknik. Studsa fram ett ben i taget, (Typ indianhopp fast ett enkel hopp per ben), höga knän och kicksparkar bakåt. Kicksparkarna gjorde att jag kände av mina baksida lår. Inte som skada utan träningsvärk. Jag lyckades ganska bra med att hålla igen farten för totalt avverkade jag 6 kilometer på 36:23, dvs 5:56/km. Och jag kände inte av benet alls.  

Lite tråkigt att inte utmanas men jag måste skynda långsamt så att jag kan vara helt säker på att benet håller. Men i min sista mastodontbacke tog jag i. Då drog jag upp tempos och lungorna fick jobba ordentligt. Det är en lång och rätt brant backe. Så lite utmanad blev jag trots allt, även om det var väldigt kort.

Snart kanske jag kan ge mig på löpprogrammet för att spräcka 45:an.