Faktum är att jag faktiskt ställde mig den frågan idag. En aning stel igår efter ett hårt HIT-pass dagen innan, så gav jag mig på ett löppass med styrkeövningar som påminde om rörelser från passet dagen innan. Och idag... ja då var jag helspänd.

Jag vaknade med ben som värkte ordentligt mycket när jag försökte ta mig ner för trappan. Självklart gick jag upp och ner många gånger, för jag glömde såklart en massa saker på övervåningen. Upp var inga problem, det var ner som var en fruktansvärd plåga.

Träningsvärk av den här kalibern har jag inte haft på många år.

Jag tänkte att jag skulle fuska lite med det här med att alltid gå i trappor för att vara lite snäll mot mig själv. Jag har aldrig tidigare reflekterat över detta, men Stockholm är fyllt med trappor, och som också är det enda alternativet att ta sig ner för. Varje steg var en smärtsam upplevelse.

NEJ! TRÄNINGSVÄRK ÄR INTE SKÖNT!

Men jag trog mig igenom hela dagen och överlevde. Funderade många gånger på hur det skulle gå med träningspasset till kvällen. Men det är här som jag funderar på hur galen jag egentligen är. Det var aldrig några tveksamheter om jag skulle genpmföra passet eller inte. Det skulle inte finnas fler tillfällen att köra skivstång intervall innan sista april. Men det var inte det som gjorde det tveklöst att jag skulle utföra passet. Jag hade bokat det och var inställd sedan länge på att köra det här passet.

När jag kom hem gjorde jag en lax- och räkwok för att ladda upp inför passet. Massa protein och massa antioxidanter och nyttiga fetter. Och så gott också såklart.

I den här färgsprakande pannan hade jag:

2 hackade vitlöksklyftor

1 strimlad chili

2 dl strimlad vitkål

1 strimlad gul lök

130 g lax skuren i bitar

7 dl pasta

3 dl färdigskalade räkor

1 gul paprika skuren i tärningar

2 små avocados skuren i tärningar

3 msk tamarisoya

Salt och citronpeppar

1 näve machesallad

Stek först vitlök, chili, vitkål och lök. Tillsätt sedan laxen och färdigkokt pasta. Salta och peppra. Därefter lägger du i paprika och avocado. Slå över soyan och räkorna. När allt blivit varmt blandas salladen ner.

Idag tog jag bilen ner till Friskis eftersom att jag inte klarade av att gå så fort och skulle inte hinna den där kvarten innan passet börjar. Jag pressade mig upp för trappan upp till Friskis medan jag tänkte, ja ja skivstång är ju mest armar.

Så FEL jag hade. Det är sjuuukt mycket ben. Det är inget jag tänkt på tidigare, men när varje rörelse som involverar benen gör sig påmind så har man koll på att det är mååååånga benövningar. Mjölksyran infann sig snabbt i varje rörelse där benen fick jobba.

Är jag galen om jag genomför ett träningspass trots den enorma träningsvärk jag har?  Men jag känner mig nöjd efter. Jag har klarat av ytterligare ett pass, då jag har bara ett pass kvar i UTMANINGEN. Och jag måste säga att det känns lite bättre i benen.