Till vänster här i bloggen kan man läsa vad jag har för träningsmål. Jag har fått många tips för mil-målet, armhävningsmålet har jag uppnått och jag har fått en del tips på mitt mål att klara 1 chin. I nu har jag hittat ett träningsprogram för att klara av att stå på händer.

Det är något jag verkligen har eftersökt är tips på hur jag ska klara av att stå på händer, fristående. Jag har inte lagt hela min själ på att få tag på det, så det är kul att detta liksom kommit till mig utan någon som helst ansträngning i Fitnesstidningen.

Kanske kan detta hjälpa mig att nå målet att klara av att stå på händer (i minst 3 sekunder). Nu nar jag vet hur man ska göra så gäller det bara att lägga lite fokus på att nå målet. ;-)

Jag har många träningsformer som jag tycker om att utföra och vill bli bättre i. Jag har skrivit på forum och skickat en fråga till Fitness och fått en del svar. Nu gäller det att fundera på vad jag ska göra med de tips jag fått och få till ett bra träningsschema.

När jag startade en tråd i forumet på jogg.se Jag fick en bra tips där som jag skrivit om i ett tidigare inlägg.

I dagarna kom Fitnesstidnignen och idag upptäckte jag att min fråga kommit i tryck.

Jag frågade alltså om hur jag ska kombinera all träning och samtidigt nå målet att komma under 45 minuter på milen. Pernilla Ohlssons svar var helt enkelt att jag måste välja och att basketen och gruppträningen får stå tillbaka om jag ska kunna klara det.

Det blir kanske något jag får satsa hårt på nu under sommaren när basketen har uppehåll. Har inte heller något kort på F&S till sommaren. Det kanske får mig att göra som bildtexten säger, välja rätt skor.

"Många träningsskor i garderoben? Har du ett mål som du brinner för att nå, så ver du vilka du ska använda mest".

Vaknade i morse med lite sviter från matchen. Stukade fingrar och lite stickande ont i foten. Inte helt på topp alltså, men jag var anmäld till loppet så det vara bara att köra. Jag hade ju lite kollegor som också skulle springa och vi skulle mötas upp vid info-tältet

Efter lite havregrynsgröt med hallonkesella som topping bytte jag om till löparkläder och packade ner lite ombyte till efter loppet. Finns inget värre än att blir nerkyld i sin egna svett.

Lite tråkig resa till Djurgården så jag tog med min Fitnesstidning att läsa på vägen. Jag njöt av solen och att det som tidigare gjorde onte i foten var som bortblåst i löparskorna. Dock kände jag att baksida lår istället inte var helt 100, men det kändes som att det skulle gå i varje fall.

Till min stora glädje stötte jag ihop med en gammal vän, från den tid hon spelade basket, när jag skulle byta tunnelbana. Då fick jag sällskap den sista biten.

När jag kom fram träffade jag mina kollegor som skulle springa, men efter ett besök i Bajamajan kom vi ifrån varandra. Men i starfållan träffade jag på min vän igen. :)

Hon sa att hon skulle vara nöjd om hon kom under 50. Det kändes som ett rimligt mål för mig med att ha då jag mått som jag mått och inte kommit igång som jag önskat med löpningen. Hennes lillebror ta till henne att hon kunde ta rygg på mig då han hörde vilka tider jag brukar springa på. Så började loppet. Men redan efter 2,5km när jag började känna av baksida lår var hon ikapp mig och vi sprang jämsides. Mina tankar pendlade mellan att jag skulle ge upp och "det ger du fan i". Det senare vann. Efter 6km sprag min vän ifrån mig och jag såg hur hon kom längre och längre bort och vid 7km såg jag henne inte längre alls. Jag hade bestämt mig för att köra på hela vägen, men jag saktade ner för att inte lägga sådan belastning på låret. Jag sänkte ambitionerna och tänkte att detta får bli ett lungt lopp. Jag kom instapplande på 50:02. Där träffade jag mina kollegor som stod och väntade på mig efter medalj och bananutdelningen.

Jag letade upp min vän för att ta en efterbild, vilket vi bestämde under loppet. :) Hon hade kommit in på fantastiska 46:39

Vi var lika glada efter loppet som innan. Och det var skönt att dra av sig de blöta kläderna sen och dra på sig de torra sköna. Det behöver inte vara tjockare eller fler kläder, bara torra. Jag hade varit så förutseende att ta med mig den "lägerfilt" min dotter sytt som man drar på sig likt en poncho. Den har hon när hon är på scoutläger och den kom väl till pass nu när jag skulle slita av mig kläder i det fria.

Gick tillbaka till mållinjen för att heja in den sista kollegan som valt en senare startgrupp.

Sen var det tunnelbana och buss hem igen. Under resan började jag må illa. Det kunde ju inte vara utmattningsillamående. Jag hade fått i mig banan, och sports kexchoklad. Kanske borde jag ha tagit en korv också som fanns att köpa där. För när jag hade ätit ett par mackor hemma blev det lite bättre.

Det var sååååå skönt med en varm dusch. Dessutom har jag bokat en helkroppsmassage till onsdag, vilket jag hoppas ska göra underverk med mitt lår.

Jag tog mig runt trots de förutsättningar jag hade så jag är inte helt missnöjd även om jag önskat en något bättre tid. Men nu vet jag vad jag har att utgå ifrån när jag lägger upp min träning inför denna säsong.

Säsongens sista match är till ända och jag känner vemod. Inga fler matcher och jag är inte helt säker på att vi har ett lag nästa år. Jag kommer dock att ha lite mer tid till annan typ av träning nu, och förhoppningsvis har vi spelare nog även nästa år.

Det hade varit skönt att avsluta säsongen med en seger. Men tyvärr var Eagles det bättre laget idag. Jag kände    redan under uppvärmningen att jag inte var i min normala form. Jag kände att jag inte alls hade samma ork. Men sedan under matchen orkar man mirakulöst nog springa i varje fall.

Eagles hade inte jättehögt tempo och det var inte så svårt att gå igenom deras försvar, men vi lyckades ändå inte alltid med våra avslut. Ibland stressade vi och passade bort bollen. Basket handlar mycket om tajming och att vara på rätt ställe vid rätt tidpunkt. Där misslyckades vi idag. Utblockeringarna började fungera först efter andra halvlek och våra försök att pressa gick inte alls. Sådant spel är effektivt om man vill stjäla bollar, men då måste alla vara på tå, och så var det inte idag.

Men det var ett bra lag vi förlorade mot. Nu är det dags att ladda om för Premiärmilen imorgon. Så efter en god middag med lammfärsbiffar, grönsaker i ugn och tsatsiki blir det lite film och sen i säng så att jag orkar mig runt Djurgården imorgon.

Idag är det match och det är dags att se om jag har hälsan så pass i behåll att jag klarar en hel match. Går det bra idag håller jag kanske för imorgon med. För att öka chanserna måste man äta en bra frukost och idag provade jag något nytt.

Jag hade läst om chokladbollsgröt tidigare och var nyfiken på att prova det. Receptet finns på ett gäng bloggar så jag har gjort en kombo av alla och gjort mitt egna. Detta är gjort för 3 personer.

3dl havregrynsgröt

4 msk kokosmjöl

3 msk kakao

3 tsk bakpulver

lite salt

3 äggvitor

6 msk kaffe

1,4 dl mjölk

2 mosade bananer

Blanda alla torra ingredienser. Blanda ner kaffe och mjölk och därefter äggvitan. Rör ner bananen och häll över i en smord form (Jag använde kokosolja). Sätt i i ugnen på 225gr i 15-20min

Till detta rörde jag ihop kesella och lite hallon. Detta och en grapefrukt räckte mer än väl till frukost.

Nu är jag laddad för match. Ska bara komma på någon bra lunch som bygger vidare på formen. :)

Ett ämne som jag återkommer till lite då och då är just det här med kosten. Kosten är något som har stor betydelse i våra liv, ett ämne som berör. Alla har en relation till kost. Det kan vara helt okontrollerat eller något som beräknas in i minstra gram. Komplicerat eller bara något njutbart.

Bokhandeln är överfulla med olika #dietböcker som skrivits av olika personer med mer eller mindre utbildning i #kost. #GI-metoden, #Stenålderskosten, #NyaGI-metoden, #LCHF, "LCHF på mitt sätt" (ett antal olika) mm

Ofta har vi någon mer eller mindre känd person som frontfigur.

Om man söker på LCHF på någon boksajt så ser man att alla handlar om att kilona ska rasa. Och i ett Sverige där övervikt blivit en "folksjukdom" så är det kanske inte så konstigt att den blivit så populär och fått ett enormt genomslag.

Man kan läsa i Fitnesstidnignen att kesoförsäljningen har ökat med 20% enligt statistik från Arla. Vilket kan förklaras med att folk äter mjölkprodukter som återhämtning och så har vi det här med LCHF. Även vispgrädde och Crème fraishe har ökat i försäljning under 2012.

Många hävdar att det inte bara handlar om viktnedgång utan om att de mår bättre med LCHF-diet. Men det har kunnat påvisas att många har haft rent skadliga effekter. Det är alltså individuellt.

1 av 3 personer slutar med #dieter eftersom att man upplever att de ör krångliga och svåra att följa i sociala sammanhang skriver man i Fitness.

Mat ska inte vara krångligt eller jobbigt att hålla reda på. Det är svårt nog att komma på vad man ska äta varje dag. Då är det dumt att krångla till det med en diet.

Om man slår upp ordet "Diet" står det:  regler (ofta bestämda av läkare) för vad man får äta och dricka

Som jag ser det så är det bästa att äta varietat, se till att fylla tallriken med mycket grönsaker, uteslut socker och tillsatser(e-nummer) laga maten från grunden och njuta. Dieter är något som skall ordineras från läkare.

Och kom ihåg Ingenting är så nyttigt att du alltid kan äta det, och inget är så onyttigt att du aldrig kan äta det.

Resultatet av det blev idag en helt egenkomponerad rätt med kycklingklubba. Fantastikst gott med massa nyttigheter. Matlagning på mitt sätt ;-)

1/4 rotselleri finstrimlad

1 stock broccoli i små buketter

1 orange paprika skuren i bitar

150g små champinjoner, halverade

100g coctailtomater halverade

2 avocados skurna i bitar

2 vitlöksklyftor hackade

några blad färsk basilika

250g kokt pasta

salt, peppar, cayennepeppar

1 näve ruccola

En liten skvätt vit balsamvinäger

Fräs rotselleri och broccoli. När de mjuknat, lägg i campinjonerna och efter ytterligare en stund champinjonerna, salta och krydda med cayennepeppar. Häll över blandnignen i en skål så länge. Fräs vitlök och basilika och häll sedan ner den fördigkokta pastan. Krydda med salt och peppar. Häll över de frästa grönsakerna och tillsätt rucculan och avocadon. Skvätt över lite balsamvinäger, rör om och låt allt bli varmt.

Äntligen en feberfri dag och jag kan nu med en strimma hopp ställa om siktet mot match och tävling. Det är fortfarande lite rossligt och jag känner att konditionen har fått sig en törn, men är det tävling kan man alltid ta i lite extra.

Jag hade ett ärende inne i stan på morgonen idag, så då passade jag på att gå förbi Löplabbet på Kungsgatan för att hämta ut min nummerlapp.

Nu är jag ett steg närmre årets första lopp. Eftersom att träningen helt har hamant efter så får jag se detta som ett testlopp, vilken kondition jag är i. Bara jag kan få känna mig helt återställd till helgen. Eftersom att jag idag har min första feberfria dag har jag hopp om att vara så pass frisk att kunna genomföra loppet och delta i matchen.

Det drog ut lite på tiden på jobbet idag, varpå middagen blev lite senare än planerat. Det var ju en maträtt som tar lite tid. Moussaka med grekisk sallad.

Jag har aldrig tigare gjort den här varianten när man har ägg i såsen och kanel i köttfärsen, men det blev riktigt gott.

Näringsrik mat för snabbt tillfrisknande. :)

Är halvsjuk något man kan vara? Det är så det känns i varje fall. Frustrationen växer då jag både har match på lördag och Premiärmilen på söndag.  Då vill man ju vara på topp.

Med en febertemp på mellan 37,5 och 37,8 så är man inte jättesjuk. Viss mått av illamående gör inte saken bättre. Det är inte som när man känner att man är påväg att bli sjuk och man väntar på att den ska bryta ut. Jag är sjuk men inte så pass att jag blir liggande. Utan jag är liksom halvsjuk.

Det är onsdag och endast tre dagar kvar till matchen och fyra till loppet. Kommer jag att hinna bli frisk till dess? Det känns ju som att har åkt på alla typer av sjukdomar som går men i mildare form. Det är jag ju såklart tacksam för. Och det kanske är för att jag tänker så mycket på vart man kan tänkas smittas och för att jag trycker i mig en massa nyttigheter. Jag kanske skulle ha varit sjukare annars.

Jag har ju inte alls kunnar förbereda mig inför premiärloppet som jag önskat, men bara jag är helt frisk så kommer jag ju att kunna ta mig runt i varje fall. Imorgon ska jag häma ut min nummerlapp. Sen är det bara att hoppas...