Hur skönt det än må vara att komma tillbaka till vardagen och rutiner, så är det ändå skönt när helgen kommer. Under julhelgen har träningen varit mer sporadisk och efter årsskiftet blir det mer planerat. Det känns som man kommit igång och på jobbet har det varit rena hälsoveckan.

Hela veckan har handlat om träning och hälsa på jobbet. (Utöver det vi faktiskt gör, sälja material till bygghandeln och entreprenörer.)

Vi har pratat om mat, träning, baciller/hygien. Och tro mig alla har en åsikt. Vi har också pratat om vad vi kan göra på jobbet för att förbättra hälsan. Vi tog fram lite fakta om fördelarna med att stå och jobba och gjorde ett anslag för att påminna oss om det.

Vet inte om det var fredagsluften eller vad det nu kan vara, men samma kollega som utmanade mig i armbrytning utmanade mig i armhävartävling. Jag frågade hur många han brukar göra. Då sa han förr 50-60 men nu var det ett tag sen han tränade. Jag skrattade och sa, eller hur, jag har ju som mål att klara 35.

Så sa han de magiska orden som jag inte kan motstå: "Kom igen, vågar du inte". Ett hav av skratt utbröt och en annan kollega sa: "Så där kan du inte säga till Malin, då antar hon den ju".

Sagt och gjort, så satte vi igång. Jag förlorade såklart igen. Han gjorde sina i ett högre tempo och kom upp i 40st. Men det var allt en halv seger för mig, för jag klarade 33st. Det fattas bara 2 st till mitt mål. Den sista armhävningen var verkligen precis vad jag klarade av. Det gick inte att nå hela vägen. Men nu är jag nära och jag är förvånad över att det gick så lätt till en början. Det var väl träningsnerverna som gav mig extra krafter.

Jag får kanske sätta ett nytt mål som jag ska nå till sommaren. :)

Idag blir det vilodag eftersom att jag ska parta loss med en av mina bästa vänner och kommer helt enkelt inte hinna. :)

Det är inte bara jag som drabbats av virus under en period. Många runt omkring ligger hemma och snörvlar. Det är en period som tidiningarna skriver mycket om hur snuskigt det är de offentliga utrymmena och att det är där alla sjukdomar sprids. Det är klart man blir påverkad, sepciellt när man själv är näst intill desperat.

Jag har äntligen blivit frisk på riktigt. När det är många som är borta från jobbet och man kan läsa om Snuskstockholm blir det lätt en snackis.

Tunnelbanans och pendeltågens säten, stoppknappar på bussar, dörrar, handtag, räcken osv är allmänt känt att de är fulla av bakterier. Jag tvättar alltid händerna när jag kommer in, oavsett om jag åkt bil, kommunalt eller promenerat. När man sedan börjar tänka efter så är det väldigt många ställen som det finns risk för smitta.

Bara när man går ut på lunch så har man:  

... Hissknappar

Jag bäljer i princip alltid trappan så jag drabbas inte av detta.

... oops räcket i trappan

Jag väljer att inte hålla i räcket utan är noga med var jag sätter fötterna så jag inte riskerar att ramla. Man får inte ha för bråttom helt enkelt

... Dörrhandtag

Jag blir glad när det är svängdörrar så man istället kan öppna genom att trycka upp den med kroppen.

... knappsatsen för passerkoden

Varje gång man man ska in eller ut från jobbet.

... Kortet för att betala och knappsatsen

Och detta när man ska sätta sig för att äta lunch

Egentligen är det konstigt att restaurangerna inte ordnar en liten "tvätta händerna hörna". För man har ju lärt sig från man var liten att man ska tvätta händerna före maten. Det skulle bli kaos om alla gick på toaletten för att tvätta händerna.

Lite läskigt när man tänker efter. Och när man börjar prata om det så hjälper ju folk till att fylla på med skrämselinfo om vart man kan bli smittad. Endast fantasin sätter gränser.

Frågan är om det är bacillskräck man fått eller om man endast är försiktig. Det spelar egentligen ingen roll. Det ska vilket fall som helst hjälpa mig att hålla mitt löfte om att hålla mig frisk under 2013. Jag VÄGRAR bli sjuk igen och just nu går det bra... :)