Nu är årets första lopp avklarat. Det var kul att göra den här grejen med kollegorna, trots ett litet avhopp, så vi var en kort. Som tur var så räknas inte tiderna ihop, det är inte en lagtävling på det sättet.

Jobbet ställde upp med att sponsra förutom startavgiften, en löpartröja och en vattenflaska.

Jag hade planerat att vi skulle åka in gemensamt från kontoret, men det visade sig att laget var utspridda runt om på våra fabriker. Men med mobiltelefonerna lyckades vi samla ihop oss och bestämma mötesplats efter loppet.

Eftesom att vi åkt in i god tid, hann vi gå tipsrunda, och ta emot gåvor från sponsortälten.

Det var mycket trängsel som präglade det här loppet. Det tog tid att komma fram till startlinjen, då det är skönt att tiden börjar först när man passerar staten. I hela 5km var man tvungen att bromsa in, hitta luckor för att ta sig förbi. Efter 5 km så skingrade sig klungan lite, men redan vid 6km så blev det trånga passager och uppe i skogen. Visste inte innan att det skulle bli en massa skogspartier. Jag har stukat mina fötter så många gånger så jag brukar undvika att springa på skogsstigar. Var väldigt försiktig och tittade noga efter vart jag satte fötterna. När jag såg att slutet av skogspartiet närmade sig så slappnade jag av och började tänka på annat. Då trampade jag naturligtvis snett. Så typiskt. Det var så att jag hörde hur lederna drogs ut. Men jag fortsatte springa samtidigt som jag kände efter att det kändes ok. Efter ytterligare någon km så började det kännas helt ok och jag kunde öka farten igen.

  Det var ett ganska roligt lopp trots trängseln (och mitt snetramp) med mycket varierande underlag. Det sög ordentligt i benen när man sprang på ridvägarna där grusvägen var helt uppluckrad. Men jag hade ork att hålla tempo sista kilometern.

Jag har inges som helst aning om vilken tid jag fick och det verkar inte som att resultatlistan på nätet fungerar än. Så jag får hållas ända till imorgon för att få reda på resultatet.

När jag kom i mål så gick jag och hämtade mina grejer vid väskinlämningen där jag också mötte upp två av lagmedlemmarna. Träffade även en gammal kollega från mitt förra jobb. De hade också bildat ett lag för att delta i loppet. Sedan gick vi och hämtade ut vår picknic kasse och satte oss i gröngräset. Jag bytte tröja och strumpor när det blev lite kyligt. Fantastiskt vad mycket varmare det blir med torra kläder.

Missade mitt tåg och fick vänta 30 min vid centralen, varpå det blev sen hemkomst. Men barnen var vakna och jag fick posa med min medalj och nyvunna keps innan jag äntligen fick hoppa in i duschen.

Ska bli spännande och se vad det blev för resultat imorgon.

God natt!  

Idag är dagen för årets första lopp. Jag har ätit en stadig frukost, tagit mina vitaminer och packat löparkläder. Jag och mina kollegor som anmält oss som ett lag ska åka gemensamt in till Djurgår'n där loppet går av stapeln. Vi är 2 lag från jobbet som ska springa. Tävlingsmänniskan i mig börjar vakna. Som lagledare för Weber ettan måste jag ju se till att resten av laget taggar till så att vi totalt sett springer bättre än Weber tvåan. :)

Det finns 2 distanser, men jag har lyckats få hela laget att anmäla sig till den längre på en mil.

18:30 så händer det.

Jag har inte riktig koll på hur banan ser ut. Om den är plan, eller kuperad. Det jag vet är att det är grus och asfalts underlag.

Nedräkningen har börjat, men först en dags arbete.

Jag har kännt mig ganska seg hela dagen idag sedan lunch. Efter middagen somnade jag och min dotter framför TV. En halvtimmes tupplur var vad jag behövde efter en ordentlig middag.

När jag vaknade till liv hade de gråa molnen försvunnit och solen sken och jag piggnade till. Satte på mig kläder för att ta en lättare spring tur och väcka kroppen inför imorgon.  

Kände att kroppen var trött, men körde lite lättare fartlek halva rundan. Andra halvan sprang jag bara i behagligt tempo. Totalt 5 km.

Väl hemma stretchade jag. Något stel i vaderna och ljumskarna. Inte alls så taggad som jag skulle önska inför morgondagens lopp. Hoppas att kollegorna kan få igång mig imorgon. Jag behöver verkligen peppas för att kunna genomföra ett bra lopp. Det är många som har förväntningar på mig.

Sökte på google ordet "pepp" och hittade "peppmailet". Det är något man kan abonnera på för att få lite pepp. Vet inte riktigt vad det innebär men... Behöver all pepp jag kan få. :)

Heja heja mig!

Idag borde jag varit extra noga med vad jag ätit och druckit eftersom att jag ska springa årets första lopp imorgon efter jobbet. Men det blev en sparsam lunch, glass, sockerkaka och har inte fått i mig tillräckligt med dricka. Känner mig inte på topp pga detta. Jag känner mig på riktigt svag när jag inte ätit som jag borde.

Det är helt hopplöst den här tiden när det är massor av kalas, avslutningar och fester. Svårt att hålla sig till sina rutiner och kost då.

Men nu ska jag få i mig en ordentlig middag och sen när jag låtit maten smälta ett tag ska jag ut och köra lite lättare löpträning bara för att "väcka" kroppen. Blodomloppet imorgon är årets första lopp, så jag räknar inte med att nå mitt mål då, men det är ett bra sätt att få lite koll på hur man ligger till.

Vi är ett lag från jobbet anmälda till loppet och vi kommer att åka gemensamt in till Djurgården där det går. Efter loppet får vi en picnic korg, så barnen får äta med sin mormor imorgon. :)

Man är ganska snabb att hitta "ursäkter" till att fira och festa, men när det kommer till Nationaldagen så är vi inte alls lika snabba, vi svenskar. För oss har ju Midsommarafton varit den stora dagen att fira på sommarn och då har kanske Nationaldagen kommit lite i skymundan. Vi har heller ingen stor frigörelse i historien som att vi har en tradition att fira denna dag. Den har blivit lite som namnsdagen. Den finns där, man påpekar att det är den dagen men inget större firande. Sedan det har blivit en helgdag så kan man ju hoppas att det med tiden leder till att vi tar oss tid att börja fira den. För vi har alldeles för ofta "inte tid", men blir man ledig så frigör man ju lite tid i varje fall.

Alla hjärtans dag, Halloween mfl har ju blivit lite större dagar tack vare handeln. Kanske det kan vara en väg att gå   för att få ut oss svenskar att fira och ut ur det blygsamma "inte ska väl jag".

Jag kommer ihåg hur det var när jag gick i grundskolan. Man skulle nästan be om ursäkt för att vara svensk. Självklart ingent någon sa, eller som jag tänkte på då, utan det är en känsla man får när man tänker tillbaka. Inget ont om skolan, det låg väl lite i tiden i samhället att vi ska "visa hänsyn" och då blev det på bekostnad av att ta ut svängarna som svensk. Visst gick vi ut på skolgården och vifta med flaggor om det var skoldag på skolgården, men där tog firandet slut.

Jag ska fira mina syskonbarn idag som har fyllt år. Så jag ska åka iväg och köpa dem en present. Ska nog passa på och se om det kanske finns några snygga Sverige tröjor (att köpa till mig själv då) :-)

Ha en fantastisk Svenska Flaggans dag! 6th of June

Bloggplatsen har varit nere större delen av dagen så jag har inte kunnat göra några inlägg förrän nu. Tänkte därför berätta lite om avslutningarna idag.

Det underbara med att coacha tjejerna som föddes i början på detta århundrade, eller till och med årtusende är att man får ovillkorlig uppskattning. De är så glada för den tid man lägger på dem och föräldrarna är lika tacksamma.

Att coacha barn i den här åldern är så givande när man ser utvecklingen de genomgår och att den tid och energi man lägger ner ger resultat. När man sen får direkt uppskattning för det värmer det i hjärtat.

Detta fick jag som present av laget. Vin ost och choklad. :)

Jag var tyvärr tvungen att skynda ifrån vår avslutning i Måsöskolan där barnen fick utmana sina föräldrar innan vi fikade. Jag åkte hem, blaskade av mig, klädde om och sen skjutsade lillebror mig till min lagkamrat i Tyrsesö. Där grillade vi, umgicks och drack en massa gott vin.

Jag har sjukt roliga lagkamrater och jag kommer att sakna dem under sommarn. Synd att inte alla kunde komma. Men det är svårt den här tiden att få ihop det så att alla kan när det är så mycket avslutningar och studenten att ta hänsyn till. Men till hösten kör vi igen! :)

Slut i hela kroppen. Satt på utbildning när jag insåg att det var dags att åka hem för att hinna med att fixa allt. Man blir rätt trött av att bara sitta stilla och lyssna. Resan hem på tåget gjorde ju inte saken bättre. Jag kunde känna hur kroppen sov trots att jag var vaken och kände obehag i hela kroppen när jag nått min destination. Men jag släpade mig hem och packade ihop allt jag behövde till avslutningen. Fick kämpa i mig maten som var resterna från gårdagsens köttgryta. Ville egentligen bara gå och lägga mig.

Sedan åkte jag och handlade allt till Caféterian och blåste vidare till baskethallen. Jag blev så lättad och glad när jag såg att det satt en tjej där, redo att hjälpa till.

Vi gick ner i källaren för att plocka fram allt till caféterian. När vi kommit upp hade det dykt upp lite fler. Genast spred sig lättnaden ännu mer när jag insåg att jag faktiskt skulle få tillräckligt med hjälp för att hinna med allt utan att stressa ihjäl mig.

Så fort allt var på plats så flöt saker och ting bara på och jag piggnade till. Vi körde lite dribblingstävlingar, skottävlingar och "Under hökens vida vingar".

Under tiden skötte några av tonåringarna caféterian.

Efter skulle vi haft damträning, men det var bara 3 andra som dök upp, så jag sköt lite bara.   Sedan åkte jag och handlade inför avslutningen med damlaget imorgon.

All denna trötthet jag känt senaste tiden tyder nog på att jag måste lägga mig hyfsat tidigt.

God sömn är minst lika viktig som tuff träning.

Måste vara laddad inför imorgon, då det är avslutning både för tjejerna och damlaget. Hoppas att jag får ihop det med skjuts. :)

Sommaren är här även om vädret verkar motsäga just detta. Det betyder att det är en massa avslutningar som stunder. Avslutning för coacherna hade vi för drygt en vecka sen där vi såklart körde lite basketövningar, minglade och avslutade med en middag på O'learys. Idag skall vi ha avslutning för hela klubben och då det är jag som håller i den också så blir jag tvungen att gå lite tidigare från jobbet idag.

Det skall handlas till caféterian, fixas med musik och göra iordning för de olika tävlingmomenten. Jag hoppas verkligen att de som lovat att hjälpa till att de kommer ihåg det idag. Annars kommer det att bli en aning svettigt vill jag lova.

Efter avslutningen skall vi ha damträning, så jag funderar lite på vart jag ska få in mat någonstans.

Min son får laga middag till sig och sin syster och så får jag väl ta den matlåda jag glömde hemma idag till middag. Frågan är bara när jag ska peta i mig den. Men det får väl bli straxt innan själva avslutningen börjar i hallen.

Imorgon ska jag ha avslutning med laget som jag coachar. Planen var att vara nere vid Rudan, men vädret är som sagt väldigt osäkert så det får bli i baskethallen istället. Måste även ordna med skjuts så att jag kan komma till damlagets grillkväll som vi ska ha som avslutning. Phu, mycket att stå i. Men sen blir det lugnare och jag kan satsa helt på löpningen.